L�tta sp�r

L�gprissp�rv�g med nolltaxa �ppnar 2014

Tue, 22 Nov 2011 04:00:00 +0100

15 km �ster om Marseille ligger staden Aubagne med drygt 100 000 inv�nare. H�r byggs en av Frankrikes billigaste sp�rv�gar; kilometerkostnaden �r 16 miljoner euro, att j�mf�ra med det franska genomsnittet p� 25 till 30 miljoner euro. Kostnaden avser inte bara sj�lva sp�rinfrastrukturen utan ocks� sp�rvagnarna och dessutom omfattande stadsmilj�omvandling i str�ket, p� typiskt franskt man�r.

Bakgrunden till den f�rh�llandevis lilla prislappen �r att man genomg�ende str�vat efter s� billiga tekniska l�sningar som m�jligt. Ett exempel p� detta �r den ovanligt billiga dep�n, som byggts d�r en nyligen nedlagd m�larverkstad legat. Ett annat exempel �r valet av sp�rvagn; i st�llet f�r att som brukligt i moderna sp�rv�gsetableringar b�rja med 30 m l�nga vagnar, har man i Aubagne valt att satsa p� en 22 m l�ng variant ben�mnd Alstom Citadis Compact.

Inom sp�rv�gens direkta upptagningsomr�de finns en tredjedel av stadens inv�nare och arbetsplatser och dessutom tv� tredjedelar av skolorna. Prognosen anger 16 000 resen�rer om dagen.

Precis som �vriga kollektivtrafikresor i Pays d�Aubagne et de l�Etoile kommer sp�rvagnsresorna att vara gratis. Sp�rv�gen i Aubagne kommer d�rmed att bli den f�rsta i v�rlden med nolltaxa. Man h�vdar att trots detta kommer inv�narnas kommunalskatt inte p�verkas av sp�rv�gsprojektet. Finansieringen l�ses i st�llet i huvudsak genom Versement Transport, en form av arbetsgivaravgift f�r f�retag med fler �n 9 anst�llda. Franska staten bidrar dessutom med 40 procent av finansieringen.

Trafikbolaget planerar att k�ra var tioende minut fram till klockan �tta p� kv�llen. En udda detalj �r att trafiken d�refter upph�r helt - kv�llstid kommer sp�rv�gen allts� att st� outnyttjad. P� s�ndagar ska man inte kunna �ka sp�rvagn �verhuvudtaget.

Ett flertal intressanta utbyggnadsplaner finns f�r vidareutveckling av n�tet n�r den f�rsta etappen st�r klar. Bland dessa finns en TramTrain-linje p� den gamla j�rnv�gen norrut mot Valdonne. Det finns ocks� id�er om en sammankoppling med sp�rv�gen i Marseille.

L�s mer:
L�agglo Pays d�Aubagne et de l�Etoile - Le tramway notre lien commun
Carfree France - Aubagne aura le premier tramway au monde enti�rement gratuit!
Rail.co - Aubagne orders Alstom Citadis Compact tramsets

Nu kan arbetet komma ig�ng p� allvar i �rhus

Tue, 01 Nov 2011 04:00:00 +0100

Den sista oktober undertecknades ett historiskt avtal, om etablering av danmarks f�rsta sp�rv�g p� mycket l�nge. Avtalet, som undertecknades av transportminister Henrik Dam Kristensen, Aarhus Kommunes borgm�stare Jacob Bundsgaard och r�dmannen Laura Hay samt Region Midtjyllands f�rman Bent Hansen, blir startskottet f�r att arbetet med sp�rv�gen i �rhus ska komma ig�ng p� allvar.

Om fyra �r ska 12 kilometer sp�rv�g st� klar i �rhus. Investeringen p� 1,2 miljarder kronor delas av kommunen, regionen och staten.

Etapp 1 binder samman de existerande j�rnv�gsstr�ckorna Grenaabanen och Odderbanen via en ny sp�rv�g genom centrala �rhus. Sp�rvagnarna kommer allst� att utnyttja befintlig j�rnv�g utanf�r staden.

Enligt avtalet ska staten, Aarhus Kommune och Region Midtjylland nu uppr�tta ett gemensamt bolag f�r bygget av etapp 1.

Och redan nu �r planeringen av kommande etapper ig�ng.

L�s mer:
Midttrafik - Politisk aftale om letbanen i Aarhus underskrives
Nytt fr�n �resund - Klart med Danmarks f�rsta sp�rvagn
Letbaner.dk - Opbakning til Aarhus etape 2
Tidigare p� L�tta sp�r - Nu tar den �stjyll�ndska sp�rv�gen form

Superbussar till Malm�

Wed, 21 Sep 2011 04:00:00 +0200

Malm� stad och Sk�netrafiken satsar p� sp�rv�g - och tar nu f�rsta steget, p� gummihjul. Det handlar om stadens h�rdast belastade busslinje, 5:an p� delen Stenk�llan-Roseng�rd-Centralen, som ska f� en v�lbeh�vlig kapacitetsf�rst�rkning.

Satsningen inneb�r separata kollektivtrafikk�rf�lt som ska g�ra att restiden och punktligheten f�rb�ttras rej�lt. �ven h�llplatserna byggs om, bland annat ska biljettautomater s�ttas upp s� att biljetten kan l�sas innan man stiger ombord. Detta bidrar ocks� till b�ttre restid och punktlighet.

Allt g�rs med en framtida sp�rv�gskonvertering i �tanke. Sp�rv�gsplanerna medf�r ocks� en st�rre acceptans f�r Superbussf�rslaget.

F�r att kunna ge plats �t alla resen�rer ska str�ckan trafikeras av extra l�nga, gasdrivna s� kallade dubbelledbussar. Dubbelledbussar �r �n s� l�nge en ovanlig syn i Sverige.

� Vi f�r betydligt h�gre kapacitet och hastighet. N�r �ven Superbussarna sl�r i taket beh�ver vi sp�rvagn, s�ger kommunalr�det Anders Rubin (S) till Sydsvenskan.

25 m l�nga s� kallade dubbelledbussar finns p� flera h�ll i v�rlden, bland annat i G�teborg, med dieselmotorer eller som tr�dbussar. Superbussarna i Malm� blir de f�rsta dubbelledbussarna i v�rlden med gasdrift.

L�s mer:
Sydsvenskan - V�rldspremi�r f�r superbussar
Res och Trafikforum - Malm� kan f� ny superbuss
Malm� stad - Superbuss f�resl�s mellan Stenk�llan och Centralen, F�rstudie om sp�rv�g p�b�rjas

B�r bilister betala kollektivtrafiksatsningar?

Wed, 24 Aug 2011 04:00:00 +0200

Det �r nu drygt ett �r sedan sp�rvagnstrafiken startade p� Bybanen i Bergen. De flesta menar att den blivit en succ�. Med 22 000 passagerare om dagen redan nu finns risk f�r att det uppsatta m�let, 26 000 passagerare om dagen �r 2015, �r i underkant.

Bybanen trafikeras nu som mest med en tur var sj�tte minut. M�let har hela tiden varit att kunna �ka turt�theten till femminuterstrafik utan att fler sp�rvagnar ska beh�vas. Detta kr�ver att restiden kan kortas ner ytterligare n�got, vilket f�rsv�ras av de stora resandevolymerna.

Planerna p� en utbyggnad av systemet fortskrider. Liksom inf�r bygget av etapp 1 �r ett av de st�rsta debatt�mnena huruvida bilisterna ska vara med och betala kollektivtrafiksatsningar via s� kallade bompenge.

Exempelvis kommer Naturvernforbundet i Bergen den 5 september att anordna en debattkv�ll i �mnet. Man kommer d� bland annat debattera hur ansvaret f�r satsningar som Bybanen b�r f�rdelas mellan kommun, region och stat - en fr�ga som k�nns v�l igen fr�n n�stan alla st�der d�r st�rre kollektivtrafiksatsningar diskuteras.

Samtidigt har Skyss, trafikhuvudmannen i Bergen, dragit ig�ng en trafiks�kerhetskampanj som riktar sig mot de fotg�ngare, cyklister och bilister som r�r sig vid Bybanens str�ckning. Ytterligare en sak som kan inspirera �vriga nordiska st�der med sp�rv�gsplaner.

L�s mer:
Naturvernforbundet - B�r bilister betale Bybanen i Bergen?
Aftenbladet - En million flere biler p� veien
Aftenbladet (juni 2007) - Bompenge-milliarder betaler bybanen i Bergen
Bergensavisen - Slik skal sporet ryddes
Bybanen - Bergen Light Rail

Nya nordiska sp�rvagnar

Thu, 11 Aug 2011 04:00:00 +0200

I Norrk�ping b�rjar de nytillverkade sp�rvagnarna rulla. I Helsingfors har man best�llt nya sp�rvagnar av den finska tillverkaren Transtech. Och i Stockholm f�r allm�nnheten tycka till om de nya sp�rvagnarnas utseende.

I sommar har de f�rsta av tio nytillverkade sp�rvagnar b�rjat anl�nda till Norrk�ping. Det handlar om samma modell som sedan n�gra �r rullar i staden, tillverkad av Bombardier och i Sverige kallad M06, och som ocks� l�nats ut till Sp�rv�g City i Stockholm.

I Helsingfors visade sig finska Transtech g� vinnande ur anbudsstriden om att f� bygga 40 nya sp�rvagnar, med option p� ytterligare 90. Transtech har annars mest j�rnv�gsvagnar i produktportf�ljen, men har ocks� tidigare erfarenhet som sp�rvagnsleverant�r - till just Helsingfors.

Under augusti fr�gar SL allm�nheten om synpunkter p� hur de nya sp�rvagnarna ska se ut, via en t�vling p� hemsidan. Tre olika f�rslag finns att r�sta p�. Vagnarna med den nya designen kommer enligt SL exempelvis att trafikera den nya str�ckan p� Tv�rbanan till Solna.

L�s mer:
Folkbladet - Ny sp�rvagn till Norrk�ping
Transtech - HKL (Helsinki City Transport) choose Transtech to supply the new trams
SL - Nya vagnar, ny design!

Flera nya sp�rv�gssystem �ppnade

Fri, 17 Jun 2011 04:00:00 +0200

Under maj 2011 har flera nya sp�rv�gssystem �ppnats.

Den 2 maj �ppnades en ny sp�rv�g p� 4,7 km i den spanska staden Jaen. F�r trafiken finns fem sp�rvagnar av typen Alstom Citadis 302 som kommer fr�n den �vertaliga vagnparken i Madrid. Fyra av vagnarna klarar att uppr�tth�lla en turt�thet p� 10 minuter p� linjen.

Den 8 maj invigde Algeriets transportminister Amar Tou den nya sp�rv�gen i landets huvudstad Alger. Den f�rsta etappen som �ppnats omfattar 7,2 km av totalt 23,2km. Resterande del kommer att �ppnas senare under 2011. Totalt finns det 41 sp�rvagnar fr�n Alstom (Citadis) f�r trafiken.

Den 18 maj invigde kung Mohammed VI av Marocko den nya sp�rv�gen i landets huvudstad Rabat. Linjen �r 19,5 km och det finns totalt 44 sp�rvagnar typ Citadis fr�n Alstom f�r trafiken. av dessa har 38 endast f�rarhytt i ena �ndan men d�rrar p� b�da sidor. I hopkopplade tv� och tv� skapas ett 64 m l�ngt t�g med plats f�r 580 resande varav 118 kan sitta.

Den franska staden Angers �ppnar sin nya 12 km l�nga sp�rv�g den 25 juni. F�r trafiken finns 17 sp�rvagnar av typ Citadis fr�n Alstom. I centrum k�rs vagnarna med str�mavtagning fr�n marken - modell APS.

Tidigare i v�r, den 19 april, har spanska Zaragoza �ppnat en ny sp�rv�gslinje p� 12,8 km. Denna f�rsta linje kr�ver 12 spo�rvagnar typ Urbos 3 som levererats av spanska CAF. Totalt ska det levereras 21 vagnar som �ven ska trafikera en andra linje som ska �ppnas 2013.

I Turkiet �ppnades en ny sp�rv�g i Gaziantep den 1 mars. Linjen �r 9.5 km l�ng och trafikeras av 17 begagnade sp�rvagnar fr�n Frankfurt/Main.

Den spanska staden Cadiz har st�llt in bygget av en duosp�v�g som skulle rulla p� det bredsp�riga j�rnv�gsn�tet och vidare in till stadens centrum. Problemen anges bero p� brist p� pengar.

L�s mer:
Sp�rv�gen i Jaen

Finansieringen klar - ny sp�rv�g i K�penhamn �ppnar f�re 2020

Tue, 07 Jun 2011 04:00:00 +0200

Det �r nu gr�nt ljus f�r en realisering av Stork�penhamns f�rsta moderna sp�rv�gslinje, mellan Lundtofte och Ish�j. Det �r ett projekt som uppskattas kosta ca 3,7 miljarder danska kronor totalt, och man r�knar med att sp�rv�gen kan �ppnas n�gon g�ng 2018-2020. D�rmed blir K�penhamn den tredje staden i Danmark med modern sp�rv�g - sp�rv�gen i �rhus f�rv�ntas �ppna 2015 och i Odense 2017-2018 (finansieringen �r emellertid inte klar i Odense).

Sedan Folketinget tidigare i �r beviljade 1,5 miljarder dkk i statligt st�d till K�penhamns sp�rv�gsprojekt har Region Hovedstaden och kommunerna l�ngs str�ckningen arbetat f�r att f� fram resterande 2,2 miljarder dkk. I slutet av maj var man �verens om en f�rdelning, och d�rmed kan planeringen nu g� vidare till n�sta fas.

Kollektivtrafiken l�ngs Ring 3 har l�nge varit omdiskuterad. En l�sning med h�gkvalitativ busstrafik - BRT - har pr�vats som alternativ till sp�rv�gen. Sp�rv�gsl�sningen valdes till slut med h�nsyn till dess stadsbyggnadsm�ssiga f�rdelar. Man har ocks� bed�mt det som sv�rare att f� acceptans f�r att ge busstrafiken samma framkomlighet som sp�rv�gen, med egna k�rf�lt och full prioritet i korsningar med �vrig trafik.

L�s mer:
Berlingske - Nu k�rer det for en letbane i Ring 3
DR P4 - Letbane langs Ring 3 bliver en realitet
Letbaner.dk - F�rste letbane i K�benhavn er nu finansieret
Tidigare p� L�tta sp�r - 1,5 statliga miljarder till K�penhamns Ring 3-sp�rv�g

�r bussarnas tid f�rbi?

Wed, 18 May 2011 04:00:00 +0200

N�r det stora flertalet av de gamla sp�rv�gssystemen i v�stv�rlden lades ner i mitten av f�rra seklet ersattes de av bussystem, som l�ttare kunde anpassas till bilismens framv�xt. Bussen har sedan dess svarat f�r st�rre delen av v�r kollektivtrafik.

Med den sp�rv�gsren�ssans som nu sprider sig m�rks ibland en oro f�r n�gon slags tillbakag�ng till det gamla, omoderna kollektivtrafiksystemet utan bussar. P� sistone har denna oro visat sig i den debatt som f�ljt efter att Svenska Bussbranschens Riksf�rbund, BIL Sweden, Volvo, Scania, Mercedes-Benz och MAN sl�ppt en rapport som visar att buss �r b�ttre och billigare �n sp�rvagn.

S� �r det nog ofta - men inte alltid. Detta konstateras av n�gra h�gt uppsatta tj�nstem�n fr�n Malm�, Lund och Helsingborg p� Sydsvenskans debattsida idag.

I Malm�, Lund och Helsingborg p�g�r en utveckling av h�gklassig busstrafik, ibland kallad superbuss. Denna utveckling ska forts�tta och bussarna kommer �ven i framtiden att st� f�r en stor del av kollektivtrafiken. Men i vissa fall r�cker inte ens 25-metersbussar (maxl�ngd f�r bussar) f�r att klara kapaciteten. Och det �r d�r sp�rvagnen kommer in.

Sp�rvagnar har en tydlig nisch i kollektivtrafiksystemet, som ett kapacitetsm�ssigt och investeringsm�ssigt mellansteg mellan buss och j�rnv�g/tunnelbana. D�rf�r utreder Malm�, Lund och Helsingborg sp�rvagnstrafik, samtidigt som det p�g�r m�nga utvecklingsprojekt f�r b�ttre busstrafik.

Bussarnas tid �r inte f�rbi. Men kanske �r kollektivtrafikens tidevarv sakta p� v�g tillbaka.

L�s mer:
Sydsvenskan - "Enbart bussar r�cker inte"
Bussbranschen - F�rdel bussen
Trafikforum - Debatt: Att f�rdubbla kollektivtrafiken kr�ver enad front
Trafikverket/Den goda staden - Kollektivtrafik som norm - vad beh�ver g�ras?

Sp�rv�gshandledning s�tter gemensam standard i Sk�ne

Tue, 03 May 2011 04:00:00 +0200

Samarbetsorganet SPIS - Sp�rvagnar i Sk�ne - har nu i en handledning f�r sp�rv�gsplanering slagit fast vilka grundl�ggande m�tt och andra �vergripande tekniska krav som ska g�lla f�r sk�nska sp�rv�gar. Handledningen definierar d�rmed de gemensamma, utformningsm�ssiga ramarna f�r de sk�nska sp�rv�gssystemen.

I f�rsta hand �r det Malm�, Lund och Helsingborg som ber�rs, med planer p� sp�rv�gstrafik inom 5-10 �r. Men i f�rl�ngningen p�verkar dessa st�llningstaganden ocks� �vriga sk�nska sp�rv�gsplaner, och kanske i viss m�n hela den svenska sp�rv�gsbranschen. D�rf�r lades stor vikt vid de synpunkter som l�mnades in n�r handledningen var ute p� remiss sommaren och h�sten 2010.

M�let �r att handledningen ska fungera som en hj�lp f�r planerare i olika sammanhang - ett verktyg som kan anv�ndas vid exempelvis detaljplanl�ggning i de sk�nska kommuner som planerar f�r sp�rv�g. Ut�ver de grundl�ggande tekniska specifikationerna beskrivs i handledningen ocks� vilka valm�jligheter som finns - och konsekvenserna av dem - vid utformningen av systemet.

L�s mer:
Handledning f�r sp�rv�gsplanering i Sk�ne (4 MB, via Sk�netrafikens hemsida)
Region Sk�ne - Sp�rvagnar i Sk�ne
Malm� stad - Sp�rv�g i Malm�
Lunds kommun - Sp�rv�gsplaner
Helsingborgs stad - Sp�rv�gar

Frankrike - v�rldsm�stare i modern sp�rv�g

Sat, 23 Apr 2011 04:00:00 +0200

Den 16 april 2011 s�g ytterligare ett franskt sp�rv�gssystem dagens ljus. Med invigningen i Reims, Champagne, kan nu 19 franska st�der stoltsera med modern sp�rv�g enligt TV5-Monde (sp�rv�gar �ppnade p� 1980-talet och fram�t; siffran inkluderar tre st�der med gummihjulssp�rvagnar).

Enligt tv-kanalen har d�rmed alla st�der av betydelse i Frankrike sp�rv�g. Ett p�st�ende som man kanske ska ta med en nypa salt, men man kan i alla fall konstatera att det �r mycket f� av de st�rre st�derna i landet som inte anslutit sig till sp�rv�gsren�ssansen.

Men �n m�rks ingen tendens p� att takten skulle avta. F�r n�rvarande p�g�r planering av invigningsfester i ytterligare fem franska st�der, som ber�knar kunna �ppna sina sp�rv�gar inom 2-3 �r.

Men det �r inte m�ngden som g�r att Frankrike av m�nga ses som v�rldsledande i sp�rv�gsbyggnad. Det �r snarare det s�tt som sp�rv�gen utnyttjas f�r att skapa en komplett f�rnyelse av stadsrummet. Projekten omfattar inte bara sj�lva sp�romr�det, utan omdaningen i stadsmilj�n str�cker sig ibland flera kvarter bort.

Reims �r inget undantag - liksom i m�nga av dess f�reg�ngare har stora genomfartsleder omvandlats till gr�na stadsrum med fokus p� fotg�ngare och kollektivtrafik i st�llet f�r biltrafiken.

Reims �r ocks� den andra staden, efter Bordeaux, att prova p� Alstoms teknik f�r kontaktledningsfri sp�rv�g i de centrala delarna av staden. Tekniken kallas APS och bygger p� att sp�rvagnarna f�r str�m via en str�mskena i marken. Det �r en f�rh�llandevis dyr l�sning (och tidigare opr�vad i riktiga vinterf�rh�llanden), men i Reims har man valt att �nd� satsa p� detta med h�nsyn till k�nslig kulturmilj� vid den m�ktiga katedralen.

Katedralen fyller f�r �vrigt 800 �r i �r, och det �r antagligen ingen slump att sp�rv�gsinvigningen sammanfaller med detta evenemang.

Invigningen, som p�gick den 16 och 17 april, gjorde att staden fylldes av m�nniskor fr�n hela regionen, lockade av de m�nga kringarrangemangen. M�nga nyfikna prov�kare tog ocks� chansen att �ka gratis - sp�rvagnarna gick fulla hela helgen.

Ett gigantiskt - och f�rmodligen mycket p�kostat - fyrverkeri av ber�mda Groupe F kr�nte invigningen tillsammans med en monstru�s mekanisk spindel som intog Reims gator.

N�sta franska sp�rv�gsinvigning �ger rum i Angers den 25 juni. Om evenemanget - och sp�rv�gen - blir lika lyckade som i Reims kan det vara v�l v�rt ett bes�k.

L�s mer:
Reims Metropole - den officiella invigningssidan

Nu tar den �stjyll�ndska sp�rv�gen form

Thu, 31 Mar 2011 04:00:00 +0200

I �r ska sp�rv�gen i och kring �rhus b�de f� en designmanual och detaljprojekteras. Med andra ord �r man p� god v�g mot m�let att kunna b�rja k�ra sp�rvagnar genom centrala �rhus och till Odder och Grenaa 2015.

Det �r den lokala landskapsarkitektbyr�n Preben Skaarup Landskab som valts ut f�r att ta fram designmanualen. I denna ska de visa hur sp�rv�gen kan inpassas i b�de stadsbilden och det �ppna landskapet utmed str�ckningen. Dessutom ska de �verordnade gestaltningsprinciperna f�r till exempel h�llplatser, belysning, kontaktledningsstolpar och broar fastl�ggas. Arbetet under �ret f�r allts� stor betydelse f�r sp�rv�gens samlade estetiska uttryck.

Sp�rv�gens f�rsta etapp omfattar sp�rvagnstrafik p� de befintliga j�rnv�garna Odderbanen och Grenaabanen, som ska forbindas med en 12 km ny sp�rv�gsstr�ckning genom �rhus. Hela str�ckan mellan Odder och Grenaa �r 107 km.

Midttrafik har en informativ hemsida om letbaneprojektet. Nyhetsbrev ges ocks� ut ett antal g�nger om �ret, och i dessa kan man bland annat f�lja den p�g�ende planeringen via en f�renklad tidslinje som uppdateras mellan varje g�ng och str�cker sig fram till planerad trafikstart 2015.

L�s mer:
Midttrafik - Letbane
Letbane i �stjylland - Senaste nyhetsbrevet
Du kan ocks� l�sa mer om projektet h�r p� L�tta sp�r.

Ny fart i sk�nska planer

Wed, 23 Mar 2011 04:00:00 +0100

Efter viss tvekan n�r allvaret b�rjar n�rma sig har Malm�, Lund, Helsingborg och Region Sk�ne nu enats om att g� vidare med ans�kan om 30 miljoner kronor i EU-bidrag f�r sp�rv�gsutredningar. Det b�r d� bara vara formaliteter som �terst�r innan pengarna kan b�rja anv�ndas i det gemensamma sp�rv�gsprojektet.

Beskedet kommer efter en tids os�kerhet. N�r samarbetsorganet SPIS - Sp�rvagnar i Sk�ne - h�ll m�te f�r drygt en vecka sedan var kommunerna inte helt eniga om hur de skulle hantera det utlovade bidraget fr�n europeiska investeringsbanken EIB.

EIB bist�r med 30 miljoner kronor f�r att utreda sp�rv�gar i Lund, Malm� och Helsingborg. Men pengarna kommer med ett villkor. Om sp�rv�gen inte �r p�b�rjad inom tre �r ska pengarna betalas tillbaka.

Inga problem enligt Lund, Helsingborg och Region Sk�ne, som p� m�tet deklarerade att de st�ller upp p� villkoren. �ven om sp�rv�gen inte hinner b�rja byggas inom tre �r s� handlar det om pengar som �nd� skulle ha lagts ut, menar de. Men i Malm� anades pl�tsligt en viss tvekan.

Tveksamheten har emellertid raderats ut under veckan. Det verkar mest ha handlat om ett missf�rst�nd. De ledande politikerna och tj�nstem�nnen trodde att ans�kan f�r Malm�s del skulle kr�va en investering p� drygt 16 miljoner kronor, bland annat f�r planstudier och studier av effekter p� handeln. Men efter att ha f�rdjupat sig i �rendet kunde de konstatera att EU-st�det inte kr�ver mer �n en lokal investering p� drygt 1,5 miljoner kronor f�r Malm�. D�rmed r�der inte l�ngre n�gon tveksamhet.

� Det finns ingen anledning att s�ga nej till projektet, s�ger Malm�s socialdemokratiska kommunalr�d Anders Rubin till Sydsvenskan.

Inom n�gra veckor ska beslut fattas i kommunstyrelsen och kommunfullm�ktige i Malm�, Lund och Helsingborg, och i Region Sk�ne.

L�s mer:
Sydsvenskan - Sp�rvagnsprojekt tillbaka p� banan
Sydsvenskan - Hopp om sk�nskt sp�rvagnssamarbete
Tidigare p� L�tta sp�r - EU-st�d till sk�nska planer

Stor sp�rvagnsupphandling p� g�ng i Basel

Thu, 17 Mar 2011 04:00:00 +0100

I schweiziska Basel p�g�r f�r n�rvarande upphandling av 58 nya sp�rvagnar med en option p� ytterligare 51 vagnar. De f�rsta 31 sp�rvagnarna ska b�rja levereras 2014 medan den andra leveransen ska p�b�rjas 2021.

Vid den officiella n�tbesiktningen deltog fem tillverkare. Bredvid de f�rv�ntade tillverkarna Siemens, Bombardier och Stadler Rail deltog �ven den kroatiska f�retagsgruppen Koncar och den polska sp�rvagnsbyggaren Pesa. Skoda och CAF deltog till m�ngas �verraskning inte i besiktningen av Basels sp�rv�gsn�t. Om Skoda och CAF �nd� l�mnar in en offert �r d�rf�r tveksamt.

St�rst chanser har enligt lokapressen Bombardier, som kommer att erbjuda sin Flexity, och Siemens med den nya Avenio-vagnen och den moderniserade Combino. �ven Stadler tror man har n�got b�ttre chanser med produkterna Tango och Variobahn �n den polska och kroatiska konkurrensen.

Senast den 18 april ska offerterna vara hos best�llaren BVB, Basler Verkehrs-Betriebe.

L�s mer:
Basler Zeitung - Zwei neue Bewerber f�r den BVB-Auftrag

Hamburgs sp�rv�gsplaner hotade

Mon, 21 Feb 2011 04:00:00 +0100

G�rdagens val i delstaten Hamburg innebar att SPD f�r ca 48% av r�sterna och majoritet i senaten. Eftersom SPD �r splittrade och ordf�randen �r skeptisk till att satsa p� sp�rv�g �r planerna nu antagligen starkt hotade.

Det var den tidigare koalitionen CDU och Gr�na som st�tt sp�rv�gsprojektet. CDU gick kraftigt tillbaka och slutade p� ett all time low med bara 21 % av r�sterna.

Sp�rv�gsplaneringen i Hamburg har legat p� is de senaste m�naderna i v�ntan p� valet. �terst�r att se n�r de kommer ig�ng igen.

Utg�ngen i Hamburg �r ytterligare ett exempel p� att politisk enighet �r viktig f�r denna typ av l�ngsiktiga projekt.

L�s mer:
Hamburger Hochbahn - Stadtbahnplanungen gestoppt
NDR - SPD uneins �ber Stadtbahn
Tidigare p� L�tta sp�r - Sp�rv�gen - f�r Hamburgs framtid

Bor�s visar sp�rv�gsintresse

Mon, 21 Feb 2011 04:00:00 +0100

Det g�r bra f�r stadstrafiken i Bor�s. S� bra att bussarnas kapacitet snart inte r�cker till f�r att klara resandet p� de mest belastade linjerna. D�rf�r har Bor�s r�dgr�na ledning beslutat att utreda om den framtida kollektivtrafiken i staden ska formas av sp�rvagnar, bussar eller n�got annat trafikslag.

I f�rsta hand �r det linje 1, mellan Sj�bo och Br�mhult, som skulle kunna bli aktuell f�r konvertering till sp�rv�g. Det finns ocks� tankar om duosp�rv�g, d�r sp�rvagnarna delvis utnyttjar j�rnv�gen f�r att p� s� vis ocks� bilda en regional sp�rvagnslinje.

L�s mer:
SVT V�stnytt - Bor�s kan f� sp�rvagnslinje
Sveriges Radio Sjuh�rad - Bor�s kan f� sp�rvagnar

EU-st�d till sk�nska planer

Mon, 07 Feb 2011 04:00:00 +0100

Europeiska investeringsbanken EIB satsar 3 miljoner euro p� det sk�nska sp�rv�gsprojektet. Att det handlar om ett enda projekt �r centralt. St�det beviljas tack vare det unika samarbetet med tre st�der som gemensamt planerar sp�rv�gsinf�rande.

SPIS - Sp�rvagnar i Sk�ne - kallas samarbetsorganet d�r Malm�, Helsingborg, Lund och Region Sk�ne hanterar sina gemensamma sp�rv�gsfr�gor. St�det fr�n EIB inneb�r att SPIS kan anst�lla personal som f�r arbeta helhj�rtat med sp�rv�gsplaneringen, samtidigt som man ocks� kan v�xla upp utredningsarbetet.

� Pengarna ska anv�ndas till att arbeta fram underlag f�r upphandling av sp�rvagnar och till att g�ra en studie av hur underh�llet ska se ut. Pengarna kommer ocks� att anv�ndas till att g�ra f�rstudier, s�ger Lundapolitikern Mats Persson (FP), ordf�rande i kollektivtrafikn�mnden i Region Sk�ne, till Sydsvenskan.

Men EIB-st�det kommer inte utan krav. Dels finns ett motfinansieringskrav p� tio procent - kommunerna och regionen m�ste allts� satsa ett antal miljoner kronor fr�n egen kassa ocks�.

Dessutom m�ste sp�rv�gsbygget komma ig�ng i n�gon av st�derna senast v�ren 2014, annars riskerar man att bli �terbetalningsskyldig. Det b�rjar bli skarpt l�ge allts�.

L�s mer:
Sydsvenskan - 30 miljoner v�xlar upp sp�rv�gen

Sp�rv�gsplanering? P� Transportforum?

Fri, 28 Jan 2011 04:00:00 +0100

P� �rets upplaga av transportbranschens stora m�tesplats Transportforum i Link�ping var session 44 en av de mer v�lbes�kta. Under rubriken "Sp�rv�gsplanering? I Sverige? � F�ruts�ttningar och utmaningar f�r sp�rv�gsplanering i Sverige" presenterades sk�nska och stockholmska sp�rv�gsplaner; succ�projektet Bybanen i Bergen; europeiska erfarenheter fr�n forskningsprojektet "Sp�rfaktorn p� sp�ren"; och vad n�tverket Sp�rvagnsst�derna �r f�r n�got.

Presentationerna finns nu att h�mta p� VTI:s hemsida: Dokumentation fr�n session 44

1,5 statliga miljarder till K�penhamns Ring 3-sp�rv�g

Fri, 21 Jan 2011 04:00:00 +0100

Sp�rv�g l�ngs Ring 3 i K�penhamn har tagit ett stort steg n�rmre f�rverkligande. Transportminister Hans Christian Schmidt har meddelat att staten kommer att bidra med 1,5 miljarder eller ungef�r 40 procent av de totalt 3,7 miljarder danska kronorna som projektet totalt f�rv�ntas kosta.

Resten, 2,2 miljarder, �r det upp till regionen och kommunerna i str�ket att skrapa ihop. N�got de hoppas kunna g�ra via privata investerare och med statliga l�n. Det ser klart mer optimistiskt ut �n det gjorde f�r n�gra dagar sedan.

2017 ska den f�rsta turen g� p� den 28 km l�nga str�ckan mellan Lundtofte och Ish�j. Restiden �r ber�knad till 44 minuter, vilket ger en medelhastighet p� hela 38 km/tim. Den h�ga medelhastigheten �r m�jlig tack vare l�nga avst�nd mellan h�llplatserna (i genomsnitt drygt en kilometer) och att str�ckningen till stor del g�r utmed en motorv�g.

Satsningen inneb�r att tv�rf�rbindelsen avsev�rt st�rker sin attraktivitet f�r nya utbyggnader i K�penhamnsomr�det - sp�rv�gen ber�knas kunna dra till sig 21 000 nya inv�nare och 66 000 nya arbetsplatser i str�ket. P� s�tt och vis �r detta en nyhet i K�penhamnsregionen, d�r utbyggnaderna sedan l�nge koncentrerats kring j�rnv�garna som g�r radiellt mot stadsk�rnan. Starka tv�rf�rbindelser ing�r som en viktig f�ruts�ttning i den moderna versionen av K�penhamns ber�mda fingerplan.

Sp�rv�gen passerar fem S-t�gstationer och f�rbinder d�rmed fyra olika pendelt�gslinjer (av de fem som finns).

F�r �resundsregionen som helhet kan slutet av 2010-talet bli oerh�rt intressant ur sp�rv�gssynpunkt. Lund, Malm�, K�penhamn och Helsingborg har alla l�ngt g�ngna sp�rv�gsplaner, med m�let att kunna starta trafiken inom n�gra �r. Kanske finns sp�rv�g i fyra st�der i regionen f�re 2020? Beskedet fr�n den danska transportministern inneb�r att K�penhamn med stor sannolikhet kommer att ha det.

L�s mer:
Berlingske Tidende -
Letbane kan st� klar i 2017
Halvanden mia. kr. til ny letbane
Fra Lundtofte til Ish�j p� 44 minutter
Letbane vejen til Loop City
Tidigare p� L�tta sp�r -
K�penhamns letbaneplaner h�lls vid liv
Tv�rbana i K�penhamnsomr�det?
F�rdjupade initiativ till k�penhamnsk l�ttbanering

Sp�rv�gsboom i USA

Thu, 20 Jan 2011 04:00:00 +0100

Intresset f�r nya sp�rv�gar har f�tt en explotionsartad utveckling i Nordamerika. Nyhetssidan The Infrastructurist rapporterar att det nu �r �tminstone 45 st�der i USA och Canada som har seri�sa planer p� nya s� kallade "streetcar"-system. R�knar man dessutom in "light rail", som har upplevt en ren�ssans sedan slutet av 1970-talet och som fortfarande �r p� stark framv�xt, blir siffran �nnu h�gre.

Gr�nsen mellan "streetcar" och "light rail" �r inte knivskarp, p� samma s�tt som att skillnaden mellan konventionell sp�rv�g och snabbsp�rv�g (eller de tyska begreppen Strassenbahn och Stadtbahn) �r sv�rdefinierad. Det som kallas "streetcar" i Nordamerika �r emellertid oftast mer likt europeisk sp�rv�g, men med st�rre andel blandtrafik �ven i de moderna systemen. Amerikansk "light rail" �r med europeiska m�tt mer ett mellanting mellan snabbsp�rv�g och konventionell j�rnv�g med pendelt�g.

Liksom i Europa s�tts intressestregringen i Nordamerika i samband med stadsutveckling - man har uppt�ckt att sp�rv�garna drar till sig investeringar f�r nya bostads- och verksamhetsetableringar.

F�rra m�naden meddelade USAs transportminister Ray LaHood att staten kommer att bidra med 130 miljoner dollar till nya amerikanska sp�rv�gar. Detta inneb�r att ett antal ytterligare st�der (bland dessa antagligen Dallas och New Orleans) kan b�rja realisera sina sp�rv�gsplaner under �ret, ut�ver Portland som redan tidigare f�tt bidrag till utbyggnad av sitt sp�rv�gssystem (�ppnat 2001).

L�s mer:
The Infrastructurist - The Future of American Streetcars: Are They Coming to Your City?
Artikeln inneh�ller en diger sammanst�llning av existerande och befintliga sp�rv�gssystem ("streetcar", ej "light rail"), med l�nkar till mer information om respektive stads planer.

K�penhamns letbaneplaner h�lls vid liv

Sun, 02 Jan 2011 04:00:00 +0100

Trots de senaste �rens motvind lever sp�rv�gsplanerna p� tv�rf�rbindelsen Ring 3 i K�penhamn vidare i allra h�gsta grad. Valby lokaludvalg (motsvarande stadsdelsn�mnd i K�benhavns kommune) har tagit fram en f�rdjupad utredning om str�ckningen genom Valby.

Utredningen kommer att hanteras vidare inom kommunen i b�rjan av 2011, s� att den kan ing� i den �verordnade trafikplaneringen f�r K�penhamn och Hovedstadsomr�det. Inv�narna i Valby ska ocks� f� s�ga sitt, med planerat samr�d inom kort.

Utredningen ska naturligtvis ses i sammanhang med kranskommunernas gemensamma plan om sp�rv�g l�ngs Ring 3, som kan ing� i ett st�rre n�t av framtida sp�rv�gar i och kring K�penhamn.

Den planerade sp�rv�gen ska kunna ers�tta dagens busslinje 1A, som enligt utredningen kommer att bli otillr�cklig i framtiden i takt med att omr�det f�rt�tas och resandet �kar. Inte minst kan sp�rv�gen bidra till en positiv utveckling av den planerade Carlsberg-stadsdelen, med 6 000 nya inv�nare och 10 000 arbetsplatser.

L�s mer:
Letbaner.dk - Ny letbanerapport til K�benhavns kommune (med kartmaterial och l�nk till den aktuella utredningen)

Nya sp�rvagnar till Stockholm 2013

Fri, 26 Nov 2010 04:00:00 +0100

Upphandlingen av nya sp�rvagnar till SL-trafiken har avgjorts. Vinnande anbud lades av spanska CAF och omfattar totalt, inklusive optioner, 121 fordon.

De nya vagnarna kommer att kunna k�ras s�v�l i inner- som ytterstadstrafik och vara tillg�nglighetsanpassade.

Genom avtalet s�krar SL fordonstillg�ngen f�r flera planerade utbyggnader av sp�rtrafiken i Stockholms l�n. De f�rsta leveranserna planeras till v�ren 2013.

CAF har tidigare mest varit k�nda som sp�rvagnsleverant�r hemma p� Iberiska halv�n. P� senare tid har man dock vunnit flera kontrakt utanf�r hemmamarknaden (till exempel i Belgrad och Edinburgh).

L�s mer:
SL - Nobina vann Norrt�ljetrafiken, Sp�rv�g City byggs vidare och nya sp�rvagnar k�ps in

Kan Lund l�ra av Bergen?

Thu, 28 Oct 2010 04:00:00 +0200

M�let om sp�rv�g p� Lundal�nken 2014 kvarst�r. F�r att n� dit kr�vs en massiv informationsinsats f�r att medborgarna inte ska inte ska bli tagna p� s�ngen av de f�r�ndringar som sp�rv�gsbygget kommer att medf�ra. Misslyckas man kommer projektet ofr�nkomligen att f�rdr�jas. Den l�rdomen kan man dra fr�n Bergen, som nyligen genomg�tt processen inf�r �ppnandet av Bybanen den 22 juni i �r.

Det �r Sydsvenskan som idag publicerat en rad artiklar om Bybanen i Bergen f�r att visa vad sp�rv�g i Lund kan inneb�ra. Dessutom bjuder man p� en l�ng intervju med sp�rvagnsexperten PG Andersson fr�n Trivector Traffic.

Numera �r medborgarna i Bergen mycket positiva till Bybanen, men s� har det inte alltid varit.

- Innan den �ppnade var 80 procent emot, nu �r 80 procent f�r, s�ger Bybanens informationsansvarige Rune Jenssen.

Och denna opinionssv�ngning �r s�kert inte ovanlig bland de m�nga st�der runtom i v�rlden som byggt ny sp�rv�g de senaste �ren, �ven om siffrorna kan verka lite �verdrivna. Men detta visar inte bara att sp�rv�gen ofta blir oerh�rt popul�r n�r den v�l �ppnar, utan ocks� att det �r viktigt att l�gga resurser p� informationsinsatsen inf�r bygget. Inte minst f�r att klarg�ra nyttorna, s� att eventuella ol�genheter under byggtiden kan accepteras i h�gre utstr�ckning.

- Om det �r n�gon l�rdom Lund ska ta av Bergen s� �r det att informera b�ttre och ha en mera f�rst�ende attityd. Kanske ha n�gon form av subvention eller st�d till f�retagare som drabbas av problem under byggtiden, s�ger Gard Haugland, del�gare i restaurangen Bien Bar som ligger intill Bybanen.

L�s mer:
Sydsvenskan - �Lund �r en i grunden f�r liten stad f�r sp�rvagn�
Bergen fick sp�rvagn efter m�nga uppf�rsbackar
Sp�rvagnen en "politisk thriller"
Vad tycker du om sp�rvagnen?

Sp�rv�g - en v�rldsomsp�nnande angel�genhet

Fri, 22 Oct 2010 04:00:00 +0200

Den 18-20 oktober tr�ffades sp�rv�gsentusiaster fr�n hela v�rlden f�r att dela sina erfarenheter. UITP 10th Light Rail Conference gick n�mligen av stapeln i Madrid. P� det hela taget ett mycket v�larrangerat evenemang.

UITPs generalsekreterare �ppnade med att konstatera att "the quality of light rail goes beyond its transport abilities", och menade d�rmed att sp�rv�gens st�rsta f�rdel ligger i dess stadsbyggnadskvalit�er. Deltagarna fick ocks� se prov p� dessa kvalit�er vid de studiebes�k till Parla och Boadilla som anordnades i den spanska v�rdstaden.

Den spanska sp�rv�gsutvecklingen har g�tt mycket starkt fram�t de senaste �ren, och inom n�gra �r kommer �tta av de tio st�rsta st�derna i Spanien att vara utrustade med modern sp�rv�g. Tittar man p� resandeutvecklingen med sp�rv�g totalt i Spanien framtr�der en kurva med tydliga �kningar vart fj�rde �r - val�ren.

�ven om en stor del av f�rel�sningarna av naturliga sk�l �tergav europeiska exempel, gav konferensen tillf�lle att ocks� f�rdjupa sig i den senaste sp�rv�gsutvecklingen i Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien och Oceanien.

Bara en svensk fanns med bland de 250 deltagarna, n�got f�rv�nande med tanke p� det v�xande sp�rv�gsintresset i Sverige. Mer gl�djande var d� att den samlade nordiska styrkan kunde r�knas till elva personer.

N�sta tillf�lle till sammanstr�lning sker i Warszawa 2012. D� g�r man gemensam sak med tunnelbane- och pendelt�gsfolk genom UITP Urban Rail Summit.

L�s mer:
UITP - LRT: good for people, good for cities
Tranv�a de Parla
Metro Ligero Oeste

Efter 65 �r n�dde sp�rv�gen Hageby

Thu, 21 Oct 2010 04:00:00 +0200

Torsdagen den 21 oktober 2010 var en m�rkesdag i Norrk�ping n�r knappt 3 km sp�rv�g till Hageby, efter en byggtid p� 1,5 �r, �ppnades f�r trafik. De f�rsta planerna p� sp�rv�g till Ljura och Hageby lades fram n�r omr�dena planerades 1945. Nu, 65 �r senare, var det dags att inviga sp�rv�gslinjen som ers�tter Norrk�pings mest frekventerade busslinje.

Invigningen skedde under vederb�rlig pompa vid Hageby centrum. Kl 15.20 spr�ngde tv� vagnar under ackompanjemang av ett fyrverkeri det bl�gula bandet och sp�rv�gen var invigd. Strax efter �ndrades sp�rv�gslinje 2 fr�n att g� till Klingsberg var 15:e minut till att g� mot Hageby var 10:e minut. Detta blev sp�rv�gsinvigning nummer 3 i Skandinavien under 2010 - ett imponerande sp�rv�gs�r.

Anl�ggningen �r f�red�mligt byggd med sp�ret i snygg gr�smatta st�rre delen av str�ckan. Ingen blandtrafik f�rekommer och prioriteringen i korsningar tycks fungera perfekt. Det m�rks att sp�rv�gen �r en del i stadsutvecklingsprojektet i omr�det. All heder till Norrk�ping som med den nya sp�rv�gen visar v�gen f�r kommande svenska sp�rv�gar.

L�s mera: Stadsutveckling Ljura, Hageby, Navestad

Sp�rv�gen - f�r Hamburgs framtid

Fri, 24 Sep 2010 04:00:00 +0200

Den kontinentala v�gen av moderna sp�rv�gssystem n�rmar sig Danmark och Sydsverige i och med att Hamburg nu s�tter fart p� sina sp�rv�gsplaner. Parallellt med den kraftfulla utbyggnaden av stadens tunnelbanen�t som alltj�mt p�g�r kommer ett sp�rv�gsn�t att ta form, med f�rsta spadtaget 2012.

Redan n�r den f�rsta delstr�ckan tas i trafik, enligt nuvarande plan 2014, ska man vara i full g�ng med n�sta delstr�cka. Tanken �r att utbyggnaden av sp�rv�gsn�tet ska ske kontinuerligt, tills hela det s� kallade m�ln�tet �r i drift.

M�ln�tet best�r av 85 h�llplatser f�rdelade �ver hela 50 km sp�rv�g, som ett komplement till det �vriga kollektivtrafikn�tet med pendelt�g, tunnelbana och bussar.

Ta g�rna en titt p� Hamburger Hochbahns omfattande informationssajt. �ven f�r den som inte �r bevandrad i det tyska spr�ket inneh�ller sidan gott om sp�rvagnsbilder och illustrationer av hur den framtida sp�rv�gen kommer att te sig i Hamburgs stadsbild.

L�s mer:
Hamburger Hochbahn - Die Stadtbahn - f�r die Zukunft Hamburgs

Sp�rv�gsprojekt pr�vas endast via PBL

Thu, 02 Sep 2010 04:00:00 +0200

Den 2 september 2010 redovisade den parlamentariska Transportinfrastrukturkommitt�n (N 2009:03) sitt slutbet�nkande.

Transportinfrastrukturkommitt�ns uppdrag �r att effektivisera planeringsprocessen f�r transportinfrastruktur.

F�reningen Sp�rvagnsst�derna har kontaktat kommitt�n f�r att p�tala att dubbelpr�vningen vid planering av sp�rv�g enligt b�de Plan- och Bygglagen (PBL) och Lag om byggande av j�rnv�g (banlagen) medf�r en on�digt utdragen planeringsprocess som g�r projekten dyrare utan att f�rb�ttra vare sig planeringen eller slutresultatet.

Kommitt�n st�der till fullo Sp�rvagnsst�dernas bed�mning och s�ger; �Planeringen av sp�rv�g och tunnelbana ska kunna ske enbart genom detaljplanel�ggning enligt PBL (Plan och bygglagen). Det ska vara m�jligt, men inte l�ngre obligatoriskt, att till�mpa banlagen (Lagen om byggande av j�rnv�g).�

F�rslaget inneb�r �ndring av 1 kap. 1 � andra stycket banlagen och 4 kap. 34 � andra stycket nya PBL.

L�s mer:
Kommitt�ns bet�nkande

Frankrike bygger vidare efter 25 �r

Sat, 28 Aug 2010 04:00:00 +0200

I februari 1985 �ppnades i Nantes den f�rsta moderna sp�rv�gen i Frankrike. Vi ser efter 25 �r ett fortsatt intresse f�r nya sp�rv�gar.

Staden Angers, bara n�gra mil �ster om Nantes, �ppnar en ny sp�rv�g i juni 2011. I Bordeaux p�g�r upphandling av 47 nya sp�rvagnar f�r att t�cka behovet f�r nya f�rl�ngningar av det befintliga sp�rv�gsn�tet. I Caen har man beslutat att inte g�vidare med planerna p� en andra sp�rbusslinje (GLT). I Le Havre byggs en ny 13 km l�ng sp�rv�g som ska �ppnas i slutet av 2012. I Lyon �ppnade den nya express-sp�rv�gen till flygplatsen den 9 augusti 2010. I Marseille g�r man ett omtag d� en planerad f�rl�ngning av sp�rv�gen visat sig bli dyrare �n f�rv�ntat. Nu ses planerna �ver f�r att hitta en billigare l�sning. I Montpellier har man b�st�mt designen f�r sp�rvagnarna till den nya linje 3 - det blir fiskar, sj�stj�rnor och p�rlor. Till sist kan vi konstatera att den nya sp�rv�gen i Toulouse �ppnar den 27 november 2010.

L�s mer:
Information om sp�rv�gar i Frankrike

Sp�rv�g City i Stockholm �ppnad

Tue, 24 Aug 2010 04:00:00 +0200

Nu har sp�rv�gen �terkommit till Stockholm City. L�rdagen den 21 augusti 2010 invigdes Sp�rv�g City under festliga former vid Sergels torg i hj�rtat av Stockholm.

Sp�rv�g City �r 3,5 km l�ng och g�r mellan Sergels torg (T-Centralen) och Djurg�rden (Waldermarsudde). Den nya sp�rv�gslinjen, som startade ordinarie trafik m�ndag den 23 augusti 2010, trafikeras under den varma �rstiden var 7,5:e minut st�rre delen av trafikdygnet veckans alla dagar. Denna f�rsta del av Sp�rv�g City ers�tter den tidigare busslinjen 47 som gick till Djurg�rden. Den totala kostnaden f�r f�rsta etappen av Sp�rv�g City �r 240 Mkr (ca 70 Mkr/km).

N�sta etapp av Sp�rv�g City ber�knas bli delen fr�n Djurg�rdsbron till Ropsten via Norra Djurg�rdsstaden. Enligt nuvarande planer �r 2014 ber�knad tidpunkt f�r invigning. N�sta etapp blir sedan v�ster ut fr�n Sergels torg mot Kungsholmen.

L�s mer:
SLs sida om Sp�rv�g City

Fotbolls-vm genererar sp�rv�g

Mon, 05 Jul 2010 04:00:00 +0200

I �r �ppnar f�rsta delen av sp�rv�gslinje 1 i Brasilia. Den knappt nio kilometer l�nga linjen g�r fr�n Metrostationen Asa Sul, med bytesm�jlighet till Metrons b�da linjer, i gatan Via W Tr�s Sul fram till 502 Norte. Enligt prognoserna kommer sp�rv�gen g�ra att biltrafiken reduceras med 30 % p� gatan.

Varken Asa Sul eller 502 Norte kommer att vara �ndstation s�rskilt l�nge. I tid till fotbolls-vm i Brasilien 2014 kommer sp�rv�gslinjen att vara knappt 23 km l�ng och f�rbinda flygplatsen Juscelino Kubtschek med centrum och tv� Metrostationer.

Brasilias unika arkitektur finns med p� UNESCOs v�rldsarvslista, n�got man har tagit s�rskild h�nsyn till i sp�rv�gsplanerna. P� en delstr�cka kommer man, i st�llet f�r kontaktledning i luften, att utnyttja en skena mellan r�lerna f�r str�mf�rs�rjning. Systemet, som levereras av Alstom, kallas APS (Alimentation Par le Sol) och finns sedan tidigare i Bordeaux (d�r bebyggelsen likas� tillh�r v�rldskulturarvet).

L�s mer:
Railway Gazette - Partners selected for Brasilia light rail project
Letbaner.dk - Nyt fra udlandet

Pengafr�gan snart det enda fr�getecken som �terst�r i Sk�ne

Sun, 27 Jun 2010 04:00:00 +0200

Sp�v�gsplanerna i Malm�, Lund och Helsingborg forts�tter att skrida fram�t, numera med en gemensam sp�rv�gsorganisation (SPIS - samverkan f�r sp�rvagnar i Sk�ne). Ett efter ett r�tas fr�getecknen ut i detta n�rmast unika samarbete, men finansieringsfr�gan st�r fortfarande ol�st.

V�gtullar har n�mnts som en m�jlig dell�sning, n�got som varit framg�ngsrikt som finansieringss�tt exempelvis f�r den ny�ppnade Bybanen i Bergen. Men statligt st�d som grund �r �n s� l�nge en f�ruts�ttning f�r att sp�rv�garna ska kunna realiseras i Sk�ne, vilket �r problematiskt eftersom de inte finns med i regeringens nuvarande infrastrukturplaner.

Men intresset och st�det f�r sp�rv�gsplanerna ser ut att v�xa. Det finns en relativt bred politisk f�rankring f�r sp�rvagnar s�v�l inom Region Sk�ne som i de tre aktuella kommunerna.

SVTs Sydnytt har nyligen s�nt ett par reportage som dels visar Malm�s visioner med sp�v�g som en del i en lugn och gr�n stad, dels tar upp oklarheterna kring finansieringen.
Sp�rvagn ska l�sa Malm�s tr�ngsel
Brist p� pengar hotar sp�rvagnstrafik

Bergen s�tter ny trend i Norden

Tue, 22 Jun 2010 04:00:00 +0200

Det var n�stan 99 �r sedan det h�nde senast. Den 22 juni 2010 �ppnades ett nytt sp�rv�gssystem i Norden, det f�rsta av modernt snitt. Bybanen i Bergen har �ppnat!

Klockan 12.00 avgick den f�rsta sp�rvagnen fr�n Nesttun med drottning Sonja som passagerare. L�ngs den ca 30 minuter l�nga resan mot Byparken stod flaggviftande skolklasser vid varje h�llplats.

�ven efter att drottning Sonja klippt bandet och l�mnat Festplassen dr�jde folkmassan sig kvar under invigningsdygnet f�r att f� chansen att prov�ka den 9,8 km l�nga turen till Nesttun.

Fr�gan �r hur stort intresset kommer att vara n�r nyhetens behag lagt sig - sp�rvagnarna kommer inledningsvis inte att g� t�tare �n en g�ng i halvtimmen. Under h�sten, n�r man f�tt chans att pr�va tekniken ordentligt, kommer turt�theten dock att v�xlas upp till tiominuterstrafik och till och med femminuterstrafik under rusningstid.

M�let �r ocks� att minska restiden fr�n 25 minuter i nul�get till 21 minuter n�r systemet �r ink�rt. Detta ger en, i j�mf�relse med motsvarande system p� andra h�ll, imponerande medelhastighet p� 28 km/tim.

Det �r bara att konstatera att man p� Bybanen i Bergen verkar ha lyckats kombinera det tyska regelverket BOStrab med fransk design. Ett tjusigt och troligtvis v�l fungerande sp�rv�gssystem. Det �r inte osannolikt att Bybanen d�rmed kommer att kunna st� modell f�r �vriga sp�rv�gssystem i Norden som planeras fram�ver.

L�s mer:
Bybanen - Bybanekontoret i Bergen
Bergens Tidende - Signingsferden

Sp�rv�g i ett framtida V�xj� - om man bygger ut staden r�tt

Fri, 11 Jun 2010 04:00:00 +0200

P� en ny�ppnad utst�lling i V�xj� presenterar kommunen fyra olika utbyggnadsscenarier fram till 2050. De fyra scenarierna ben�mns Den t�ta staden, Den glesa staden, Str�kstaden respektive Satellitstaden.

Den glesa staden inneb�r i stort sett att man forts�tter som idag. Inv�narna f�r d� mycket utrymme, men bilberoendet �kar. Men detta rimmar illa med m�ls�ttningen att biltrafiken inte ska �ka �ven om staden v�xer. Detta m�l �r antagligen bara rimligt om man i st�llet satsar p� Den t�ta staden eller Str�kstaden.

Och det �r i Str�kstaden som man ser sp�rv�gen som en m�jlig framtidsl�sning. Staden byggs ut efter definierade str�k, med kollektivtrafiken som stomme. Och d� kan sp�rv�g mycket v�l bli realistiskt p� sikt.

L�s mer:
SR Kronoberg - Sp�rvagnar i V�xj� ett framtidsscenario

L�tta sp�r f�r ny kompis p� webben

Fri, 21 May 2010 04:00:00 +0200

F�reningen Sp�rvagnsst�derna, som arbetar f�r att det ska bli l�ttare att bygga sp�rv�gar, visar sig nu med ny logotyp och en egen hemsida. S�h�r skriver man i ett pressmeddelande:

"Nu finns Sp�rvagnsst�derna p� webben. Den nya hemsidan inneh�ller l�ttillg�nglig information om sp�rv�gar och sp�rvagnar. Hemsidan riktar sig till beslutsfattare, massmedia och andra som vill f� en snabb �verblick av omr�det. P� medlemssidorna finns f�rdjupande material f�r den som yrkesm�ssigt arbetar med sp�rv�g.

-Hemsidan kan tillfredsst�lla den stora efterfr�gan p� kunskap om modern sp�rv�g som finns hos s�v�l allm�nhet som beslutsfattare och tj�nstem�nnen som nu ska f�rverkliga de omfattande planerna p� utbyggnad av ny sp�rv�g runt om i Sverige s�ger Christer G. Wennerholm, ordf�rande SL och Sp�rvagnsst�dernas ordf�rande.

Lanseringen av hemsidan �r en del i Sp�rvagnsst�dernas arbete f�r att det ska byggas fler sp�rv�gar. Organisationen f�rmedlar kunskap om sp�rv�g och fr�mjar samarbete om sp�rv�gsprojekt. Medlemmar �r kommuner, trafikhuvudm�n, f�retag och intresseorganisationer.

-Sp�rv�g �r en viktig del i framtidens kollektivtrafik. Sp�rvagnar �r milj�v�nliga, bekv�ma, effektiva och skapar attraktiva st�der. Detta vill vi visa med hj�lp av hemsidan s�ger Anders Rubin, kommunalr�d, Malm� Stad och Sp�rvagnsst�dernas vice ordf�rande."

F�reningens hemsida finns p� adressen sparvagnsstaderna.se.

Sp�rv�gsplaner i r�rliga bilder

Fri, 21 May 2010 04:00:00 +0200

Den snart f�rdigbyggda f�rsta etappen av Sp�rv�g City v�cker debatt om sp�rv�garnas framtid i Stockholm. Den fortsatta utbyggnaden av Sp�rv�g City och ytterligare linjer har blivit en t�mligen tung valfr�ga.

I och med detta �kar ocks� mediebevakningen kring sp�rv�gsplanerna.

Se och l�s mer:
svt ABC - Stockholm blir sp�rv�gsstad
DN - �Sp�rv�g City 60 miljoner dyrare �n ber�knat�
SvD - Fler t�g f�r inte bort k�erna
Trafikforum - M & MP: �Sp�rv�g till V�rtan!�
CisionWire - (S): Byggstart av Sp�rv�g syd senast 2014

Stockholms nya sp�rv�gsn�t formas

Thu, 06 May 2010 04:00:00 +0200

Moderaterna och Milj�partiet har i Stockholms Regionplann�mnd g�tt samman f�r att driva p� fr�gan om en fortsatt utbyggnad av Sp�rv�g City till V�rtan och Ropsten. Fullt utbyggd �r tanken att Sp�rv�g City ska g� fr�n v�stra Kungsholmen via Centralen till Djurg�rden och V�rtan.

I Ropsten blir det m�jligt att koppla samman innerstadssp�rv�gen med Liding�banan. Och med ytterligare sp�rv�gslinjer g�r det att skapa fler kopplingar i ett framtida n�t, som exempelvis ocks� skulle kunna inkludera Tv�rbanan.

Framtida sp�rv�gsutbyggnader i Stockholm unders�ks f�r n�rvarande av SL tillsammans med Stockholms stad och Trivector Traffic i en s� kallad strategisk sp�rv�gsutredning. Strategin ska visa hur stomn�tet i staden kan utvecklas, med fokus p� vilken roll sp�rv�gen kan spela i detta system.

L�s mer:
Trafikforum - M & MP: �Sp�rv�g till V�rtan!�

Sp�rv�g City byggs dag som natt, men Lundal�nken f�r v�nta

Wed, 21 Apr 2010 04:00:00 +0200

I Stockholm p�g�r bygget av Sp�rv�g City med h�g intensitet. Allt ska vara klart i god tid f�re kronprinsessans br�llop och tillh�rande parader den 19 juni, �ven om trafikstart sker f�rst den 23 augusti. F�r n�rvarande ligger stora delar av Hamngatan �ppen hela v�gen fr�n Nybroplan till Sergels Torg, f�r att skapa plats f�r sp�rv�gen och nya cykelbanor.

Samtidigt v�ntar de sk�nska sp�rv�garna fortfarande p� att finansieringsfr�gan ska l�sas. Regeringens infrastrukturpaket inneh�ll inte n�gon sp�rv�gssatsning i Sk�ne, vilket �r s�rskilt kritiskt f�r Lund d�r man hoppas p� trafikstart 2014.

Och id�n om att inf�ra tr�ngselskatt i Malm�, Lund och Helsingborg f�r att finansiera sk�nsk infrastruktur m�tte h�rt motst�nd fr�n m�nga h�ll.

Men detta betyder inte att sp�rv�gsplanerna st�r stilla. Malm�, Lund och Helsingborg jobbar tillsammans med Region Sk�ne och Sk�netrafiken bland annat med att ta fram en strukturhandling. Strukturhandlingen ska definiera de gemensamma, utformningsm�ssiga ramarna f�r de sk�nska sp�rv�gssystemen.

L�s mer:
SL - En sp�rv�g f�r framtiden
JM Entreprenad - Sp�rv�g City
Sk�nskan - Stor besvikelse �ver struken Lundal�nk
Helsingborgs Dagblad - Sp�rvagnen p� v�g tillbaka
Sydsvenskan - Maud Olofsson: Biltullar i Malm� kan betala E 22

Pensionsfonder kan finansiera sp�rv�gsbygge

Mon, 22 Mar 2010 04:00:00 +0100

Danska pensionspengar, genom pensionsfonden ATP, kan komma att anv�ndas till direkta investeringar i infrastruktur. Ett exempel som lyfts fram �r att ATP kan bli del�gare i den planerade sp�rv�gen i �rhus.

Enligt Lars Rohde p� ATP passar infrastruktur v�l in i pensionsfondernas investeringsprofil, med l�ngsiktighet som ledord.

Regeringspartiet Venstre vill nu unders�ka m�jligheter f�r OPS - offentlig-privat samverkan - f�r sp�rv�gen i �rhus. Detta skulle �ppna f�r privata investerare att vara med och bygga sp�rv�gen i �rhus, f�r att sedan under en period om kanske 30 �r ocks� hantera trafiken - och trafikint�kterna.

L�s mer:
Ingeni�ren - Pensionskasse vil drive letbaner og vedligeholde skoler
Om planering f�r l�tt sp�rtrafik i �rhus h�r p� L�tta sp�r

Tv�rbana i K�penhamnsomr�det?

Wed, 10 Mar 2010 04:00:00 +0100

Tio kommuner i K�penhamnsomr�det har g�tt samman och format en id� om en 30 km l�ng stadsdel - Ringbyen. Ryggraden i omr�det och motorn f�r stadsutvecklingen �r enligt planerna en snabbsp�rv�g.

Sp�rv�gsid�n har �ven dykt upp tidigare i samband med diskussioner om kollektivtrafikens utveckling l�ngs Ring 3, en motorv�g runt K�penhamn.

Ringbyen skulle kunna bli ett komplement till den ber�mda Fingerplanen som anv�nts i K�penhamn sedan 1947. Ringbyen skulle allts� formas kring en tv�rf�rbindelse mellan fingrarna, som utg�rs av j�rnv�gsstr�k som str�lar ut fr�n centrala K�penhamn.

M�let �r att skapa ett attraktivt och h�llbart stadsdelsb�lte fr�n DTU i Lundtofte i norr via Lyngby, Gladsaxe, Herlev och Glostrup till Ish�j, Br�ndby och Aved�re Holme i s�der. En ringby, som har en kommande sp�rv�g som trafikal ryggrad.

L�s mer:
letbaner.dk - Ambiti�s byplan langs Ring 3
Gladsaxebladet - En by p� 30 km
Folkebladet - Ringbyen - en by p� 30 km

Linje 1 i Florens �r ig�ng

Mon, 01 Mar 2010 04:00:00 +0100

Ackompanjerade av lokala musiker b�rjade sp�rvagnarna rulla p� linje 1 i Florens den 14 februari. Invigningsfestligheterna kunde �ga rum efter sex �rs byggande p� den drygt sju kilometer l�nga linjen.

Sp�rv�gen �r en del av ett omfattande f�rnyelseprogram som syftar till att f�rb�ttra trafiksystemet i Florens. M�let �r att p� ett b�ttre s�tt bevara de historiska v�rdena i den gamla staden. I samband med sp�rv�gsbyggnaden togs ocks� ett krafttag f�r att f�rb�ttra cykelv�gn�tet p� str�ckan, bland annat med en ny bro f�r sp�rvagnar och cyklar �ver floden Arno.

Ansaldobreda har levererat vagnar av typen Sirio, i grunden samma modell som ocks� k�r i G�teborg sedan ett par �r.

Linje 1 ska f�ljas av s�v�l linje 2 som linje 3 om n�gra �r. Det planerade n�tet omfattar 30 km sp�rv�g med 44 h�llplatser.

L�s mer:
Railway Gazette - Firenze tram line 1 open
Muoversi a Firenze - La tramvia linea 1
Ratp Dev - 3 lines. 29,5 km. 44 stations.

Sp�rvagnsst�derna blir fler

Fri, 12 Feb 2010 04:00:00 +0100

F�reningen Sp�rvagnsst�derna �r p� v�g att f� till�kning. Sp�rvagnsst�derna verkar f�r �kat kunskapsutbyte kring sp�rv�gsetablering, enklare tillst�ndsprocess och tydligare finansieringsregler.

Det �r Link�ping som st�r p� tur i medlemslistan, efter beslut om ans�kan i kommunstyrelsen.

�n s� l�nge finns ingen konkret sp�rv�gsplan i Link�ping, men mycket talar f�r att det skulle vara den s� kallade LinkLink som blir f�rsta sp�rvagnslinjen. B�rjan av 2020-talet har n�mnts som en rimlig tidsplan.

LinkLink f�rbinder pendelt�gsstationen i Malmsl�tt med universitetsomr�det i Mj�rdevi och resecentrum i centrala Link�ping. Tills vidare utformas LinkLink som ett h�gprioriterat busstr�k, f�rdigt f�r sp�rv�gskonvertering.

L�s mer:
Corren - Sp�rvagnstrafik kan vara en verklighet om tio �r
Trafikforum - Link�ping p� nya sp�r
Expressen (2007) - Link�ping planerar f�r sp�rv�g

Lund och Odense tar n�sta steg

Fri, 05 Feb 2010 04:00:00 +0100

Tv� formellt viktiga sp�rv�gsutredningar �r p� g�ng i s�dra Skandinavien.

I Lund �r man nu framme vid att starta upp en f�rstudie om sp�r p� Lundal�nken, efter m�nga �r av f�rberedande utredningar. Utredningsarbetet b�rjade egentligen redan p� 1990-talet, och n�r bussgatan invigdes 2003 fanns l�ngtg�ende planer p� en framtida konvertering till sp�rv�g. M�let om trafikstart 2014 st�r �nnu kvar.

Och i Odense har man beviljats statligt st�d f�r att ta fram en "VVM-unders�gelse", motsvarande en milj�konsekvensbeskrivning, f�r sp�rv�gsplanerna d�r. Den planerade str�ckningen i Odense har m�nga likheter med Lundal�nken genom att ocks� den ska f�rbinda centrum med regionsjukhus, forskningsby och universitet. I Odense jobbar man emellertid med m�ls�ttningen att f� ig�ng sp�rvagnstrafiken till 2017.

L�s mer:
Lunds kommun - Sp�rv�g 2014?
letbaner.dk - 4 mio. kr. til letbane i Odense

Nu �r det lite l�ttare att etablera sp�rv�g

Wed, 20 Jan 2010 04:00:00 +0100

F�r den som vill veta mer om varf�r och hur man etablerar en sp�rv�g finns numera god v�gledning. Lagom till det nya decenniet f�rdigst�lldes "Sp�rv�g - guide f�r etablering. Internationella erfarenheter f�r nordiska f�rh�llanden."

Guiden behandlar s�v�l tekniska bitar i form av infrastruktur och fordon, som mer organisatoriska fr�gor kring regelverk och finansiering. Dessutom bjuds man p� en historisk tillbakablick som leder fram till ett svar p� fr�gan hur den moderna sp�rvagnen blev modern.

Samverkansprojektet "Den goda staden" st�r bakom guiden, som f�rfattats av Thomas Johansson och Thomas Lange.

L�s mer:
Banverket - Den goda staden
Ladda ner guiden fr�n Banportalen.

F�rsta vagnen p� plats i Bergen

Fri, 11 Dec 2009 04:00:00 +0100

Den f�rsta av tolv Variobahn-vagnar fr�n tyska Stadler har n�tt Bergen. Vagnen kunde s�ttas p� Bybane-sp�ret efter en knapp veckas resa p� landsv�g och till sj�ss. Nu v�ntar ett halv�rs provk�rning fram till invigningen den 22 juni 2010.

Fordonet �r 32 meter l�ngt, 2,65 meter brett, och har l�g golvh�jd i hela vagnen f�r att m�jligg�ra plant insteg vid h�llplatserna. Tillverkaren anger kapaciteten till 84 sittande och 128 st�ende passagerare. Maxhastighet �r 70 km/tim, och fordonet kan trafikera kurvradier ner till 25 meter.

Bybanens f�rsta etapp g�r fr�n centrum till Nesttun, en str�cka p� 10 km.

L�s mer, och se bilder:
Trafikforum - Bybanen p� r�ls!
Bybanen - F�rste vogn er p� plass
Stadler - Stadler�s kick-off in Bergen

Letbane i Odense har blivit en het valfr�ga

Mon, 16 Nov 2009 04:00:00 +0100

Danska transportministern Lars Barfoed bes�kte Odense i b�rjan av november och diskuterade sp�rv�g med borgm�staren Jan Boye. �ven om det inte blev n�got l�fte om statliga pengar f�r bygget ser det nu betydligt ljusare ut f�r sp�rv�gen, d� det f�r f�rsta g�ngen var klart positiva tong�ngar fr�n statligt h�ll om projektet.

Och sedan dess har flera politiker, fr�n olika partier, n�stan lovat ikapp om hur de ska f� sp�rv�g till Odense. M�jligen �r de inspirerade av en studieresa till sp�rv�gsst�derna Berlin och Z�rich, som trafikutskottet genomf�rde tidigare i h�st.

Nu �r i alla fall f�runders�kningarna ig�ng f�r projektet. Samtidigt anordnar kommunen en mobil utst�llning, som visar hur en modern sp�rv�g skulle kunna se ut i staden. Utst�llningen �r utformad som en modell av en sp�rvagn med generell information om vad en modern sp�rv�g �r, och mer specifikt om Odenses sp�rv�gsplaner.

Linjen ifr�ga ska enligt planerna g� fr�n en pendlarparkering vid motorv�gen, via bl.a. en ny forksningsby och regionsjukhuset, till j�rnv�gsstationen. En viktig l�nk �r Thomas B Thriges Gade, som man vill omvandla fr�n biltrafikled till pulserande stadsgata. Sp�rv�gen �r ett medel f�r att uppn� detta.

M�let �r numera att trafiken ska vara ig�ng 2017.

L�s mer:
letbaner.dk - Forunders�gelser om letbane i Odense
Odense kommune - Se model af letbane i Odense
City Design Odense - Byen ud af boksen
TV2 Fyn - Ingen l�fter om letbane til Odense
Tidigare p� L�tta sp�r - Borgm�staren i Odense vill ha sp�rv�g 2016

Mer sp�rv�g och snart TramTrain i Alsace

Thu, 12 Nov 2009 04:00:00 +0100

I somras �ppnades ytterligare en sp�rv�gsstr�cka i franska Mulhouse. Str�ckan �r 1,5 km l�ng och ger sp�rv�gsn�tet i den Alsaciska staden tre nya h�llplatser. �ndh�llplats p� linje 1 �r numera Ch�taignier i stadsdelen Bourzwiller.

Planer finns p� ytterligare f�rl�ngningar i framtiden, �ver kommungr�nsen till Kingersheim och Wittenheim.

I slutet av 2010 kommer n�tet dessutom att kompletteras med en 24 km l�ng TramTrain-linje p� j�rnv�gen till Thann-St-Jacques. �ven f�r denna linje finns framtida f�rl�ngningar planerade.

Mulhouse blir i och med detta f�rsta franska stad att stoltsera med TramTrain, i ordets r�tta bem�rkelse med trafik b�de p� stadssp�rv�g och p� j�rnv�g. I nul�get finns emellertid en kort str�cka av Saarbr�ckens system p� den franska sidan av gr�nsen, men d� bara p� j�rnv�g.

L�s mer:
InnoTrans Report - Alsace: Tram line extended
Sol�a - Sp�rv�gsoperat�r i Mulhouse

Liding�banan rustas f�r framtiden

Mon, 26 Oct 2009 04:00:00 +0100

SL och Liding� stad har kommit �verens om att g�ra en storsatsning p� den tidigare nedl�ggningshotade Liding�banan. �verenskommelsen inneb�r att banan rustas upp med nya sp�r, perronger, signalsystem och moderna sp�rvagnar. Det hela ber�knas kosta omkring en miljard kronor.

Satsningen h�nger ocks� ihop med Sp�rv�g City, som i sin fulla str�ckning kommer att g� fr�n Kungsholmen via Fridhemsplan, Centralen, Sergels Torg och Nybroplan till V�rtan och Ropsten, d�r den kan kopplas samman med Liding�banan. Det skulle i s� fall bli m�jligt att ta sp�rvagnen hela v�gen fr�n G�shaga p� �stra Liding�, genom centrala Stockholm, till Lindholmen p� nordv�stra Kungsholmen.

P� Liding�banan st�r SL f�r upprustning av sp�r, signalsystem och perronger samt ink�p av nya moderna sp�rvagnar. Liding� renoverar den gamla t�gbron, st�ller upp med mark f�r en utbyggnad av dep�n vid Aga och finansierar en av sp�rvagnarna � som ska m�las som reklamvagn f�r Liding�.

L�s mer:
DN - Miljard till renovering av Liding�banan
Infrastrukturnyheter.se - Liding�banan renoveras f�r en miljard
SL - Liding�s 90-�ring rullar vidare
SL - Nu byggs Sp�rv�g City - en sp�rv�g f�r framtiden

J�nk�ping g�r mot sp�rv�g via tr�dbuss

Tue, 20 Oct 2009 04:00:00 +0200

1996 inf�rdes Citybussarna som enhetligt koncept p� tv� linjer i J�nk�ping. Konceptet innebar bl.a. h�g turt�thet och prioritet f�r busstrafiken p� strategiska st�llen i gatun�tet. Den efterf�ljande resande�kningen visade att det var en lyckad satsning. Som en konsekvens tillkom ocks� en tredje Citybusslinje 2001.

Nu har planeringen kommit ig�ng f�r n�sta steg i utvecklingen av J�nk�pings kollektivtrafik. Enligt det f�rslag som presenterats ska busslinjerna f�rst renodlas, med egna bussbanor, under den kommande fem�rsperioden. D�refter omvandlas linjerna, en efter en i takt med att resandet �kar, till sp�rv�g. F�rst ut blir f�rmodligen J�nk�ping-Huskvarna.

En av linjerna, mellan Bankeryd och l�nssjukhuset Ryhov, f�resl�s bli tr�dbusslinje i det korta perspektivet. P� l�ng sikt omvandlas �ven den till sp�rv�g, och f�rl�ngs till en eventuell station f�r h�ghastighetst�g p� G�talandsbanan.

L�s mer:
SR J�nk�ping - Sp�rvagnar i framtidens J�nk�ping
SVT Sm�landsnytt - J�nk�ping f�rbereder sig f�r sp�rvagn
SR J�nk�ping - Sp�rvagn kan bli l�nsamt

Sp�rv�gstempot �r h�gt i Stockholm

Mon, 19 Oct 2009 04:00:00 +0200

Augusti 2010 kommer sp�rvagnstrafiken p� Hamngatan, f�rl�ngningen av Djurg�rdslinjen, att vara ig�ng enligt SL:s informationsblad om Sp�rv�g City. Byggtiden �r allts� mindre �n ett �r (dessutom med inplanerat avbrott i samband med kronprinsessans br�llop och tillh�rande parader). �ven om str�ckan �r kort m�ste detta betecknas som ovanligt h�gt tempo i sp�rsammanhang.

Sp�rv�g City ska trafikeras med moderna vagnar, och innan man har f�tt en egen best�llning p� plats f�r man sikta in sig p� att l�na vagnar fr�n andra h�ll i v�rlden.

Inte bara i innerstaden �r sp�rv�g en het fr�ga i Stockholm. Utbyggnaden av Tv�rbanan fr�n Alvik till Solna station ska vara klar 2013, och samtidigt som denna Tv�rbanef�rl�ngning b�rjar byggas diskuteras ytterligare en sp�rv�gslinje till Solna - fr�n Odenplan via Karolinska sjukhuset.

Sp�rv�gen mellan Odenplan och Solna centrum (sammanl�nkad med Tv�rbanan d�r) st�lls mot en ny tunnelbanegren mellan Odenplan och Karolinska. Sp�rv�gen �r billigare, men har f�rst�s l�gre kapacitet �n tunnelbanan. Utredningen ska behandlas av SL:s styrelse i veckan.

L�s mer:
SL - Nu byggs Sp�rv�g City, en sp�rv�g f�r framtiden.
SvD - Sp�rv�g f�rl�ngs i City trots protest
Solna stad - Tv�rbanan f�rl�ngs till Solna station
DN - Sp�rv�g till Karolinska

Ta sp�rvagnen till OS-evenemangen i Vancouver

Sun, 18 Oct 2009 04:00:00 +0200

F�r att demonstrera modern sp�rvagnstrafik kommer Bombardier tillsammans med staden Vancouver att s�tta upp en tillf�llig sp�rvagnslinje under vinter-OS i b�rjan av n�sta �r. Under OS-veckorna kommer det g� en sp�rvagn var sj�tte minut p� den knappt 2 km l�nga linjen mellan den olympiska byn och Granville Island. �kturen �r gratis, och det kommer �ven vara m�jligt att prov�ka vagnarna veckorna f�re och efter sj�lva OS. Trafiken �r ig�ng fr�n den 21 januari till den 21 mars 2010.

Linjen anv�nds i normala fall som museisp�rv�g med turisttrafik p� helgerna under sommarhalv�ret. Det �r d� en vagn fr�n stadens tidigare sp�rvagnsflotta, en interurban streetcar byggd 1905, som st�r f�r transporterna. F�r trafiken p� Olympic Line kommer man d�remot att l�na in tv� moderna sp�rvagnar fr�n Bryssel.

Det finns f�rhoppningar om att moderna sp�rvagnar ska bli ett mer permanent inslag i Vancouvers stadsbild p� sikt. Planen �r d� att f�rl�nga den aktuella linjen till Waterfront Station och Stanley Park via Chinatown och Gastown som en f�rsta linje i ett s� sm�ningom v�lutbyggt sp�rv�gsn�t.

L�s mer:
Trafikforum - Brysselsp�rvagnar till Vancouver
City of Vancouver - Downtown Streetcar Project
The Transit Museum Society (Trams) - Downtown Historic Railway

Sp�rv�g f�r �kat utrymme i j�rnv�gsbranschen

Wed, 07 Oct 2009 04:00:00 +0200

P� �rets upplaga av Nordic Rail p� Elmia i J�nk�ping, j�rnv�gsbranschens stora tr�ffpunkt, m�rks en tydlig trend. Den l�tta sp�rtrafiken har f�tt mer utrymme �n tidigare �r.

Fordonstillverkare med flera visar stolt upp vad man har att erbjuda inom den senaste sp�rv�gstekniken. Och i konferensprogrammet har framtidens t�tortstrafik f�tt en s�rskild avdelning med f�rel�sningar om bl.a. sp�rv�gsnyheter fr�n Norrk�ping och Bergen. Denna del av konferensen f�retas p� f�rmiddagen den 8 oktober.

L�s mer:
Nordic Rail - konferensprogram

Sp�rvagnsst�derna f�renas

Thu, 24 Sep 2009 04:00:00 +0200

Den 18 september 2009 bildades formellt f�reningen Sp�rvagnsst�derna, som verkar f�r en �kad satsning p� sp�rv�gstrafik. Med i f�reningen finns dels Sveriges nuvarande sp�rv�gsst�der, dels ett antal st�der med planer p� att inf�ra modern sp�rv�g.

F�reningen Sp�rvagnsst�derna �r t�nkt att underl�tta samarbete och f�renkla tillst�ndsprocesserna. Den ska ocks� arbeta fram finansiella l�sningar f�r l�tt sp�rtrafik.

Styrelsen, som tillsattes vid f�reningens bildande, best�r av representanter fr�n Stockholm, Norrk�ping, G�teborg, Helsingborg, Lund, Malm�, SL och Region Sk�ne. Till f�rste ordf�rande valdes Christer Wennerholm (M), tillika ordf�rande i SL.

L�s mer:
Milj�aktuellt - Sp�rvagns�lskare bildar f�rening
Helsingborgs Dagblad - F�reningen Sp�rvagnsst�derna bildas
DN - �Klimatv�nligt och billigt med sp�rvagn�
Tidigare p� L�tta sp�r - Nytt nationellt n�tverk f�r st�der med sp�rv�gsplaner

G�gata eller sp�rv�gsgata eller b�de och?

Mon, 07 Sep 2009 04:00:00 +0200

I Lund g�r sp�rv�gsplaneringen p� h�gvarv f�r att f� sp�r p� Lundal�nken 2014. Samtidigt p�g�r heta diskussioner om hur centrum ska utvecklas och hur trafikstrukturen i staden ska se ut i framtiden. Centrumutvecklingen riskerar dock att s�tta k�ppar i hjulen f�r planerna p� senare utbyggnad av sp�rv�gsn�tet, en forts�ttning fr�n Lund C s�derut genom centrum och vidare till Staffanstorp.

Fr�mst handlar det om Klostergatan, idag en viktig led f�r b�de lokal och regional kollektivtrafik mellan stationen och Lunds gamla centrum. Det har uttryckts starka �nskem�l om att omvandla denna till g�gata och helt flytta ut busstrafiken fr�n den gamla stadsk�rnan.

Ut�ver den omedelbara f�ljden att busstrafiken skulle f� sv�rare att attrahera resen�rer till centrala Lund, medf�r en omvandling av Klostergatan till g�gata att det blir betydligt sv�rare att etablera en framtida sp�rv�gslinje till Staffanstorp. Fr�gan om hur Lunds centrum ska utvecklas v�cker s�ledes debatt inte bara i den egna kommunen.

L�s mer:
Sk�nska dagbladet - Lundapolitiker: Lightrail till Staffanstorp visst m�jligt
Lunds kommun - Utveckling av centrum och trafiken

Sp�rv�gen i Helsingborg �teruppst�r om tio �r

Thu, 03 Sep 2009 04:00:00 +0200

Det �r 42 �r sedan sp�rv�gen lades ner i Helsingborg. Fr�gan �r om det hinner g� 50 innan den �teruppst�r.

N�sta vecka f�rv�ntas politikerna i kommunstyrelsen st�lla sig bakom en avsiktsf�rklaring f�r att tillsammans med Malm�, Lund, Region Sk�ne och Banverket arbeta vidare med en framtida satsning p� sp�rv�g.

De tyngsta busslinjerna i Helsingborg �r h�rt anstr�ngda och f�r att staden ska kunna v�xa beh�vs ett mer kapacitetsstarkt system. Mycket tyder p� att en f�rsta sp�rv�gsetapp d� skulle kunna g� fr�n Dalhem och Drottningh�g, via Lasarettet och Knutpunkten, till den nya stadsdelen H+. Och prognoserna tyder p� att behovet av sp�rv�g uppst�r inom tio �r. D�rf�r �r det h�g tid att planeringen tar fart.

Det st�rsta fr�getecknet �r f�ga �verraskande finansieringen. De prelimin�ra medelsramarna f�r infrastrukturplan f�r 2010 - 2021 kan inte inrymma en sp�rv�gssatsning i sin helhet. Alternativa finansieringsformer beh�ver d�rf�r ocks� pr�vas.

L�s mer:
Helsingborgs Dagblad - Sp�rvagnar igen efter 40 �rs uppeh�ll?
Webfinanser - Sp�rvagnar p� v�g tillbaka till Helsingborg?

Tydliga regler f�r finansiering viktigt

Thu, 20 Aug 2009 04:00:00 +0200

Sp�rv�gar byggs d�r reg�lerna f�r finansier�ing �r tydliga. Det vill vi ocks� ha, skriver Stockholms finansborgarr�d Sten Nordin (M) och Malm�kommunalr�det Anders Rubin (S) p� debattsidan i Dagens Samh�lle.

De lyfter fram Tyskland, Frankrike, Spanien och Storbritannien som exempel med olika finansieringssystem, men med det gemensamt att de har tydliga spelregler. D�rf�r har sp�rv�gen varit ett stadsf�rnyelseverktyg i dessa l�nder i tjugo �r.

Busstrafiken lider av kapacitetsproblem i flera svenska st�der, och f�r att kollektivtrafiken (och d�rmed st�derna i helhet) ska kunna utvecklas �r en f�ruts�ttning att transportkapaciteten �kar. Ett s�tt att uppn� detta �r att ta steget fr�n buss till sp�rvagn.

L�s mer:
Dagens Samh�lle - DEBATT: Dags att v�xla fr�n buss till sp�rvagn

Danska sm�stadsplaner p� lokal sp�rtrafik

Thu, 16 Jul 2009 04:00:00 +0200

I Slagelse p� v�stra Sj�lland har kommunpolitikerna dammat av en 13 �r gammal plan om lokal sp�rtrafik p� den nedlagda j�rnv�gen mot N�stved. Id�n om att rusta upp en ca 5 km l�ng del av banan f�r trafik med l�tta sp�rfordon har aktualiserats som alternativ till planerna p� att riva upp j�rnv�gen till f�rm�n f�r en naturstig.

Slagelse har drygt 30 000 inv�nare, och tanken �r att sp�rtrafiken skulle kunna avlasta stadsk�rnan fr�n biltrafik genom bland annat en pendlarperkering vid den s�dra infarten till staden. Trafiken mellan j�rnv�gsstationen i Slagelse och Antvorskov Kaserne strax s�der om staden, via verksamhetsomr�dena Stop 39 och Idag�rd som �r under uppbyggnad, kan k�ras i halvtimmesintervall med ett enda fordon.

I den 13 �r gamla kostnadsuppskattningen uppges en investering p� 700 000 danska kronor beh�vas f�r upprustning av banan, inklusive h�llplatser.

L�s mer:
letbaner.dk - Forslag om letbane i Slagelse

Tunga best�llningar av l�tta sp�rfordon i Nordamerika

Mon, 06 Jul 2009 04:00:00 +0200

En prototyp f�r de f�rsta USA-tillverkade sp�rvagnarna p� n�stan 60 �r har tagits fram i Portland av United Streetcar, ett dotterf�retag till Oregon Iron Works, med teknik fr�n tjeckiska Skoda. Vagnarna ska trafikera Portlands centrala sp�rv�gslinje, som �ppnade 2001. Fordonen uppges uppfylla villkoren i Buy American Act, som inneb�r att fordon som k�ps in med hj�lp av statligt st�d ska vara amerikanskbyggda till �tminstone 60 %.

Samtidigt har kanadensiska Bombardier f�tt en stororder p� 204 sp�rvagnar till Toronto. Fordonen, som �r 100 % l�ggolvsvagnar, ska ers�tta den befintliga �ldrande fordonsflottan i staden mellan 2012 och 2018. Till kontraktet knyts en option p� ytterligare 400 fordon, som en f�ljd av planerna p� att bygga ut sp�rv�gsn�tet i Toronto med uppemot 120 km nytt dubbelsp�r.

10 mil sydv�st om Toronto, i Waterloo-regionen med knappt 500 000 inv�nare, �r sp�rv�gsplanerna redan l�ngt g�ngna. En linje mellan regionens tv� st�rsta stadscentra, Waterloo och Kitchener, ska �ppnas 2014. Samtidigt byggs en h�gv�rdig busslinje (BRT - bus rapid transit) vidare s�derut fr�n Kitchener till Cambridge. BRT-linjen ska s� sm�ningom ers�ttas med en f�rl�ngning av sp�rv�gen.

L�s mer:
Railway Gazette - Buy America tram unveiled
Railway Gazette - Bombardier signs largest ever tram order
the transportpolitic - Canada�s Waterloo Region Plans for Light Rail by 2014

Dags f�r byggstart i Zaragoza

Fri, 26 Jun 2009 04:00:00 +0200

Zaragoza i nord�stra Spanien planerar att �ppna sin f�rsta linje f�r l�tt sp�rtrafik 2011. Byggstart ska ske i augusti i �r med hj�lp av ett f�retagskonsortium kallat Traza. Konsortiet har skrivit kontrakt med kommunen om att f� bygga och driva den totalt 12,8 km l�nga linjen under en 35-�rsperiod.

Totalt ber�knas sp�ranl�ggning och fordon kosta 400 miljoner euro, varav det privata konsortiet st�r f�r 47,5 %. Kommun och region st�r f�r 32,5 % av investeringen och �vriga 20 % inh�mtas via externt riskkapital.

Bygget sker i tv� etapper, och hela str�ckan ber�knas st� f�rdig f�rst 2013. De 21 best�llda fordonen kommer fr�n den lokala tillverkaren CAF, med fabrik i Zaragoza. I centrala delen av staden, mellan Gran V�a och Murallas, kommer sp�rvagnarna att k�ra utan kontaktledning med hj�lp av batteridrift.

L�s mer:
Railway Gazette - Zaragoza light rail partner selected

�nnu en tr�dl�s variant p� marknaden

Mon, 15 Jun 2009 04:00:00 +0200

Sitras HES, hybrid energy storage system, kallas det nya system som nu lanseras av Siemens och som p�st�s b�de spara energi och m�jligg�ra drift utan kontaktledning. R�ckvidden utan kontaktledning uppges till hela 2500 m.

Detta kan utnyttjas inte bara i s�rskilt k�nsliga milj�er, d�r en kontaktledning skulle inneb�ra allvarliga intr�ng i stadsbilden, utan ocks� vid underh�llsarbeten och d� of�rutsedda problem uppst�r p� en kontaktledningsstr�cka.

Systemet ska g� att bygga in i befintliga vagnar, och naturligtvis ocks� vid nyproduktion av fordon. Sedan november 2008 har systemet pr�vats i kommersiell trafik mellan Almada och Seixal s�der om Lissabon.

L�s mer:
Siemens - Siemens� energy storage system reduces emissions by up to 80 metric tons of CO2 per year and enables trams to operate without an overhead contact line
railway-technology.com - Siemens Launches New Energy Storage System for Trams
Tidigare p� L�tta sp�r - Ny tr�dl�s teknik (om motsvarande kontaktledningsfria l�sningar fr�n Bombardier och Alstom)

Nytt nationellt n�tverk f�r st�der med sp�rv�gsplaner

Fri, 05 Jun 2009 04:00:00 +0200

F�r �kat kunskapsutbyte mellan st�der som har eller planerar f�r sp�rv�g bildas n�tverket Sp�rvagnsst�derna. Det beslutades under en sammankomst i Stockholms stadshus den 3 juni. Politiker och tj�nstem�n fr�n i princip samtliga svenska kommuner med n�gorlunda konkreta planer p� sp�rv�gsutbyggnader deltog tillsammans med representanter fr�n riksdagen, kollektivtrafikhuvudm�n, sp�rvagnstillverkare, sp�rbyggare m.fl.

N�tverkets syfte �r dels att visa p� sp�rv�gens styrka f�r vitalisering och stadsf�rnyelse, dels att arbeta f�r tydliga spelregler f�r finansiering av nya sp�rv�gar, skriver man i ett pressmeddelande.

En f�rening kommer att bildas till h�sten, och f�r detta uts�gs en interimsstyrelse med politiker fr�n Stockholm, Norrk�ping, G�teborg, Helsingborg, Lund, Malm�, SL och Sk�netrafiken. Flertalet ytterligare kommuner f�ljer arbetet p� n�ra h�ll.

Kunskap n�mns som en av de viktigaste framg�ngsfaktorerna i forskningsresultaten fr�n FODRAL: "Skapa n�tverk d�r kunskap f�rmedlas om integrering av trafik- och bebyggelseplaneringen, sp�rv�gsl�sningar, kostnadsuppskattningar inkl. drift och underh�ll samt organisationsl�sningar. N�tverk kan t.ex. byggas i en kommun eller region eller nationellt f�r att skapa gemensam kunskapsbas och gemensam syn p� sp�rv�gens utveckling."

I forskningsresultaten n�mns vidare att insatser �ven beh�ver g�ras f�r att �ka kunskapen om lokal sp�rtrafik hos allm�nheten, f�r att �ka acceptansen f�r s�dana satsningar. Kanske kan detta bli en del i det nybildade n�tverkets f�rehavanden?

L�s mer:
SR G�teborg - Nytt n�tverk f�r sp�rvagnstrafik
Sk�nska Dagbladet - Sk�ne med i sp�rvagnsn�tverk
Ljungbergs blogg - Sp�rvagnsst�derna nytt n�tverk

Storsatsning p� kollektivtrafik i Frankrike

Mon, 01 Jun 2009 04:00:00 +0200

En ekonomisk insats av staten utan motstycke, skriver det ansvariga ministeriet (motsv. departement) i ett pressmeddelande. Det handlar om sammanlagt 800 miljoner euro som tilldelas 50 kollektivtrafikprojekt fram till januari 2011. Projekten finns i 36 t�torter utanf�r Parisregionen, och inbegriper s�v�l tunnelbana som sp�rv�g och busstrafik. Alla projekt har det gemensamt att de ska fr�mja h�gkvalitativ kollektivtrafik, vilket i praktiken inneb�r att fordonen ska framf�ras p� egna banor separerade fr�n biltrafiken.

Den franska staten har genom �ren i varierande grad bidragit ekonomiskt till landets lokala kollektivtrafik. Denna g�ng kommer st�det via det stora milj�programmet Grenelle Environnement, som �r ett samarbete mellan en stor del av samh�llets olika instanser och funktioner s�som regering, lokala myndigheter, fackf�reningar, sammanslutningar av aff�rsidkare och frivilligorganisationer med syfte att genomf�ra �tg�rder mot milj�f�rst�ring.

F�rdelningen av st�det f�regicks av en ans�kningsomg�ng med en ovanligt kort handl�ggningstid - ans�kningstiden gick ut i oktober 2008. De som inte kom med i denna omg�ng kommer att f� nya chanser fram�ver - fler etapper utlovas och totalt ska satsningarna inom projektet Grenelle medf�ra att antalet TCSP-kilometer (kollektivtrafik p� separat utrymme) i Frankrike kan sexfaldigas (fr�n 329 till 1800 km) p� 15 �r.

L�s mer:
Modern Stadstrafik - I senaste numret av tidningen Modern Stadstrafik, som ges ut av Svenska Sp�rv�gss�llskapet, �terfinns en artikel om "penningregnet" �ver fransk kollektivtrafik.

Minist�re de l��cologie, de l��nergie, du D�veloppement durable et de l�Am�nagement du territoire - 800 millions d�euros pour financer 50 projets de transports urbains durables (hors �le-de-France)

Ytterligare steg mot sp�rv�g i Malm� och Lund

Sun, 31 May 2009 04:00:00 +0200

I Malm� �r det fortsatt vind i seglen f�r sp�rv�gsplanerna. Remissinstanserna har l�mnat �verv�gande positiva yttranden om utredningen Framtidens kollektivtrafik. S� gott som alla st�ller sig bakom slutsatsen att Malm�s framtida kollektivtrafik ska baseras p� eldrift, med sp�rvagnar i de mest kapacitetskr�vande str�ken. Detta inneb�r att sp�rv�gsplanerna kan f�ras vidare i h�gt tempo. Efter f�rsta etappen i de f�rdjupade utredningar som nu genomf�rs riktar man nu in sig p� str�ken mellan Centralen och Roseng�rd, Lind�ngen respektive V�stra Hamnen.

I Lund har sp�rv�g p� Lundal�nken f�tt �kat intresse genom de positiva indikationerna p� att forskningsanl�ggningen ESS hamnar i Sverige. Sp�rv�gssatsningen �r en f�ruts�ttning f�r att trafiken i Lund ska fungera med ESS p� plats. Planerna som inneb�r sp�rvagnstrafik p� Lundal�nken 2014 tas mer och mer p� allvar.

L�s mer:
Malm� stad - Gr�nt ljus f�r sp�rvagnar
Sydsvenskan - F�rsta linjen ett steg n�rmare
Lunds kommun - Brett st�d f�r ESS placering i Lund
Sveriges Radio - ESS b�ddar f�r sp�rvagnar om fem �r

Borgm�staren i Odense vill ha sp�rv�g 2016

Wed, 27 May 2009 04:00:00 +0200

Liksom p� m�nga andra h�ll i v�rlden �r intresset f�r modern sp�rv�g stort i Danmark. I n�st st�rsta staden �rhus har man en konkret plan som inneb�r trafikstart 2015, och i den tredje st�rsta - Odense - meddelar borgm�staren Jan Boye nu att han f�rv�ntar sig sp�rvagnstrafik 2016. I K�penhamn d�remot f�r sp�rv�gen tills vidare st� tillbaka f�r planer p� ut�kad Metro- och busstrafik.

Planerna i Odense liknar de i Lund - sp�rv�gen ska ge attraktiva kollektivtrafikf�rbindelser till ett nytt storsjukhus och till en planerad forskningsby vid Syddansk Universitet. Sp�rv�gen �r en del i marknadsf�ringen av utbyggnadsplanerna.

Som p� s� m�nga andra st�llen �r finansieringen det st�rsta fr�getecknet. Sp�rv�gens anl�ggningskostnad uppskattas till storleksordningen 1 miljard danska kronor, och �n s� l�nge har danska staten inte visat n�got intresse f�r att bidra.

L�s mer:
Letbaner.dk - Odense letbaneplan p� skinner
Fyens Stiftstidende - Forskerby �ger letbane-pres p� Boye
Odense kommune - Odense p� vej med milj�venlig letbane

Ny sp�rv�g i centrala Stockholm kan bli verklighet redan 2010

Tue, 26 May 2009 04:00:00 +0200

Stockholms kommunfullm�ktige har tagit ett inriktningsbeslut om Sp�rv�g City. Enligt trafiklandstingsr�det Christer G Wennerholm (M) inneb�r beslutet att sp�rvagnar kan b�rja trafikera str�ckan mellan V�rtan och Hamngatan redan i slutet av 2010. Mellan Hornsberg och Centralen b�r det ocks� kunna finnas sp�rv�g om ett par �r, enligt Wennerholm, men sp�rvagnstrafik p� hela str�ckan mellan Hornsberg och V�rtan blir det inte f�rr�n tidigast 2013. Detta p� grund av konstruktionstekniska sv�righeter vid Sergels Torg.

Socialdemokraterna reserverade sig mot beslutet i kommunfullm�ktige med huvudsk�let att finansieringen, med en f�reslagen OPS-l�sning (Offentlig Privat Samverkan), fortfarande �r oklar.

L�s mer:
DN - Hetsig debatt om sp�rv�gen Hornsberg-V�rtan
SL - Sp�rv�g City
Tidigare p� L�tta sp�r - Sv�righeter vid Sergels Torg f�rsenar Sp�rv�g City

Mer bompengar ger mer sp�rv�g i Bergen

Tue, 26 May 2009 04:00:00 +0200

Byr�det i Bergen har beslutat att perioden med tr�ngselskatt - bompenge - ska f�rl�ngas till 2025. Dessutom g�rs ett antal justeringar av rabatter, den mest konkreta inneb�r att taket f�r antalet passager man m�ste betala f�r per m�nad h�js fr�n 50 till 60.

Med hj�lp av detta kan man finansiera Bybaneetappen mellan Nesttun och Lagunen, en f�rl�ngning av Ringv�g V�st och ett antal mindre g�ng-, cykel- och kollektivtrafiksatsningar. Ut�ver bompengarna bidrar staten med ca 30 procent av finansieringen.

Trafikstart p� Bybanen mellan centrum och Nesttun sker den 19 juni 2010. Man r�knar med att det ska g� att �ka vidare till Lagunen 2012.

En f�rsk unders�kning visar att st�det f�r Bybanen hos n�ringslivet i regionen �kar redan innan trafiken har kommit ig�ng. 66 procent av Bergen N�ringsr�ds medlemmar �r positiva till att "Bergensprogrammet", med f�rl�ngningen av Bybanen, genomf�rs med hj�lp av ut�kad bompeng.

L�s mer:
Bergensavisen - Frp-exit fra byr�det ga mer bompenger
Bergens Tidende - Bompenger helt til 2025, Ja til bompenger og bybane

Big bang i Manchester

Fri, 15 May 2009 04:00:00 +0200

En kraftfull utbyggnad av sp�rv�gsn�tet i Manchester kommer att kunna fullf�ljas efter en �verenskommelse mellan tio kommuner i storstadsomr�det. Satsningen g�r under namnet Big bang, och beslutet m�jligg�r f�rl�ngning av flera sp�rv�gslinjer till bl.a. flygplatsen och f�rorterna Oldham, Rochdale, Ashton-under-Lyne och Didsbury.

Mot Oldham och Rochdale, nordost om centrala Manchester, handlar det om konvertering av en befintlig j�rnv�gslinje som kompletteras med stadssp�rv�g in i de b�da orternas stadsk�rnor.

De 1,4 miljarder pund som beh�vs f�r utbyggnaden (som ut�ver Metrolinksatsningen ocks� innefattar n�gra mindre buss- och v�gf�rb�ttringar) h�mtas fr�n en kombination av h�jd lokal skatt, bidrag fr�n flygplatsen, taxeh�jningar och statliga bidrag genom Transport Innovation Fund. Det tidigare f�rslaget om att inf�ra tr�ngselskatt f�r biltrafiken m�tte h�rt motst�nd i regionen, och d�rf�r inneh�ller den nya finansieringsplanen inget s�dant inslag.

L�s mer:
Railway Gazette - Manchester�s big bang back on
BBC - Tram line extension is approved
GMPTE - Public Transport for Greater Manchester
Tidigare p� L�tta sp�r - Manchesters Metrolink expanderar ytterligare med hj�lp av statliga TIF

Malm� kan f� b�ttre kollektivtrafik med hj�lp av tr�ngselskatt

Wed, 13 May 2009 04:00:00 +0200

Alliansen i Stockholm presenterade nyligen ett f�rslag som inneb�r att kollektivtrafiken kan f� ta del av int�kterna fr�n tr�ngselskatten (�ven om andelen �r liten i f�rh�llande till de v�gutbyggnader som samtidigt f�resl�s). Nu har kommunstyrelsens ord�rande i Malm� Ilmar Reepalu (S) kommit med motsvarande uttalande. Han efterlyser milj�styrande avgifter som ska bilda bas f�r finansieringen av en kraftig satsning p� kollektivtrafiken.

� Jag kan t�nka mig biltullar, eller andra avgiftssystem som styr �ver resandet till kollektiva transporter. Det g�ller b�de Lund och Malm�. D�r har vi ett gemensamt intresse.

Det handlar allts� om n�gon form av milj�avgifter f�r biltrafiken som ska betala en �kad satsning p� kollektivtrafiken. Och s�rskilt varmt talar Ilmar Reepalu om den sp�rburna trafiken.

L�s mer:
Sk�nska Dagbladet - "�kermarken f�r ge vika f�r �kad expansion"
Tidigare p� L�tta sp�r - Tr�ngselskatt kan ge pengar till b�de v�gar och sp�r

Spaden i jorden - inom ett par �r �r projektet l�nsamt

Wed, 13 May 2009 04:00:00 +0200

Sp�rv�gsutbyggnaden i Norrk�ping har p�b�rjats. Det symboliska f�rsta spadtaget togs p� Ljuraf�ltet av politiker fr�n den styrande r�d-gr�na koalitionen. Men det riktiga byggandet b�rjar i andra �nden av f�rsta etappen, i Hageby.

De tal som h�lls handlade om stadsutveckling, milj�n och om ekonomi. Totalt ber�knas utbyggnaden kosta 110 miljoner kronor, och man hoppades l�nge p� att f� statsbidrag f�r halva den kostnaden. Men n�r beslutet om detta dr�jde best�mde man sig i kommunen till slut f�r att p�b�rja bygget i alla fall, helt med egna medel. Det blev n�mligen f�r dyrt att v�nta. Det kostar betydligt mer att driva busstrafiken p� str�ckan �n att k�ra sp�rvagn.

- Vi f�r en �kad kapitalkostnad p� en halv miljon kronor per �r, men vi f�r en minskad driftskostnad p� 4,5 miljoner, s�ger kommunalr�det Eva Andersson (S).

En s�dan avkastning �r det sv�rt att hitta motstycke till.

L�s mer:
NT - F�rsta spaden i jorden f�r sp�rv�gsutbyggnad
Tidigare p� L�tta sp�r - Byggstart i Norrk�ping n�ra

Tr�ngselskatt kan ge pengar till b�de v�gar och sp�r

Sun, 10 May 2009 04:00:00 +0200

Alliansen i Stockholm har f�reslagit att satsningar p� v�gar och kollektivtrafik ska betalas med hj�lp av h�jd tr�ngselskatt och nya v�gavgifter. N�rmare best�mt ska tr�ngselskatten justeras s� att den f�ljer inflationen och dessutom ska trafik p� Essingeleden avgiftsbel�ggas.

Pengarna ska bland annat anv�ndas till att delfinansiera ett antal angel�gna kollektivtrafiksatsningar s�som exempelvis utbyggnad av Tv�rbanan fr�n Alvik till Solna och Kista. Men huvuddelen av pengarna riktas mot v�gprojekt, bland annat den omdebatterade F�rbifart Stockholm.

F�rslaget liknar det system som anv�nds i Norge, d�r de st�rsta st�derna har s.k. bompenge. L�nge har int�kterna fr�n detta system anv�nts i princip enbart till att bekosta nyinvesteringar och uppgraderingar i det v�gn�t som man avgiftsbel�gger. Detta har under de senaste �ren �ndrats, s� att pengarna nu �ven anv�nds till kollektivtrafik - b�de infrastrukturinvesteringar och drift.

Bergen bygger sin nya bybane med hj�lp av bompenge, n�stan till 100 %, och det kombibanesystem som planeras i och kring Stavanger f�rv�ntas ocks� f� en stor del av finansieringen via den bompengring som finns d�r.

L�s mer:
DN - �Nya tr�ngselskatter bekostar rekordsatsning�
Milj�aktuellt - Bilisterna ska betala f�r Stockholms kollektivtrafik
Aftenbladet - Bompenge-milliarder betaler bybanen i Bergen

En genomg�ng av finansieringsmodeller i Sverige, samt med utblick i Europa, har gjorts i forskningsprojektet FODRAL.

Tysk utst�llning om moderna sp�rv�gar

Sat, 09 May 2009 04:00:00 +0200

Kollektivtrafikbolaget i M�nchen, MVG, anordnar f�r n�rvarande en ambulerande utst�llning om moderna sp�rv�gar i Europa. Man utlovar fotografier, illustrativ grafik och informativa artiklar som beskriver hur sp�rv�gen �ter har blivit en motor i stadsutvecklingen.

Bilder fr�n flera europeiska st�der belyser olika aspekter av framtidsorienterade sp�rv�gssystem, s�som den ibland v�gade h�llplatsarkitekturen eller vikten av sp�rv�gen som lokaliseringsfaktor och katalysator f�r levande stadsk�rnor. P� utst�llningen kan man naturligtvis ocks� besk�da olika varianter av fordonsdesign, alltifr�n "silkesmasken" i Lyon till M�nchens egna splitternya fordon Vario.

Utst�llningen �r en del i marknadsf�ringen kring nysatsningen p� sp�rv�gen i M�nchen, och ska visa att man �r i gott s�llskap med ett stort antal st�der i Europa och �vriga v�rlden. Under sommaren och h�sten kommer utst�llningen ocks� att bes�ka n�gra andra tyska st�der, d�r man g�r motsvarande nysatsningar.

N�r sp�rv�garna lades ner i m�nga andra V�steuropeiska l�nder i mitten av f�rra seklet beh�lls de tyska systemen i f�rh�llandevis stor utstr�ckning. D�rf�r �r Tyskland nu det land i EU som har �verl�gset mest sp�rv�g � i de 56 sp�rv�gsst�derna finns en samlad linjel�ngd p� n�stan 2800 km, vilket �r knappt dubbelt s� mycket som i Polen och n�stan tio g�nger mer �n n�got annat EU-land (UITP, 2004). Och liksom M�nchen �r det m�nga st�der som valt att forts�tta sp�rv�gssatsningarna, en klar majoritet av de tyska sp�rv�gsst�derna har byggt ut sina n�t under 1990- och 2000-talen.

L�s mer:
MVG - Die moderne Tram in Europa
UITP - Light rail and metro systems in Europe

Lyons fj�rde sp�rv�gslinje har �ppnat

Thu, 30 Apr 2009 04:00:00 +0200

Lyon, Frankrikes n�st st�rsta stad och med ett av landets mest utbyggda sp�rv�gsn�t, har �ppnat sin fj�rde moderna sp�rv�gslinje. Linjen g�r mellan Jet d�Eau-Mend�s France (�ven h�llplats p� T2) och H�pital Feyzin V�nissioux, via Gare de V�nissioux som �r �ndh�llplats p� metrolinje D. Str�ckan �r 10 km l�ng och innefattar 18 h�llplatser.

En f�rl�ngning av linjen, drygt 2 km norrut till Gare Part Dieu, �r redan planerad. D�rifr�n ska linjen g� parallellt med T1 till IUT Feyssine. F�rl�ngningen ska enligt planerna st� f�rdig 2013.

Sedan den f�rsta moderna sp�rv�gslinjen �ppnades 2001 har n�tet v�xt snabbt. Utbyggnaden �r en f�ljd av ett beslut som togs 1996, som innebar att sp�rv�gen skulle �terinf�ras i staden f�r att komplettera metrosystemet. I b�rjan av 1900-talet hade Lyon ett relativt v�l utbyggt sp�rv�gsn�t. Liksom p� m�nga andra h�ll i V�steuropa lades sp�rv�garna med tiden ner. Den sista linjen i det gamla n�tet st�ngdes 1957.

L�s mer:
Light Rail Transit Association - Lyon T4 opens
Kollektivtrafikbolaget i Lyon - TCL

T3 i Paris ska bli l�ngre

Mon, 27 Apr 2009 04:00:00 +0200

Sp�rv�gslinje T3 i Paris, som �ppnade i december 2006, ska bli n�stan tre g�nger l�ngre till 2012. Investeringen beviljades nyligen av staden (d�partement) Paris, som kommer att st� f�r tv� tredjedelar av kostnaden, och regionen Ile-de-France som bidrar med resten. Totalt handlar det om ca 650 miljoner euro.

Dagligen g�rs 100 000 resor med T3, mer �n n�gon annan sp�rv�gslinje i Paris. Sedan starten 2006 har resandet �kat kraftigt och motsvarar redan dubbla kapaciteten j�mf�rt med den busslinje som ersattes.

Den 14,5 km l�nga f�rl�ngningen innefattar 26 nya h�llplatser och bytesm�jlighet till 11 olika metrolinjer och tv� RER-linjer.

L�s mer:
Railway Gazette - Extensions to ease Paris saturation
Bilder och beskrivning av projektet (p� franska) - tramway.paris.fr

F�rdr�jningar i Stockholm i v�ntan p� statliga medel

Wed, 22 Apr 2009 04:00:00 +0200

�nnu en g�ng s�tter oklarheter kring finansieringen k�ppar i hjulen f�r lokala sp�rsatsningar. I och kring Stockholm handlar det om ett flertal planerade sp�rv�gs- och tunnelbaneprojekt som nu skjuts p� framtiden i v�ntan p� statliga medel.

I trafikmyndigheternas f�rsta diskussionsunderlag f�r hur de nationella infrastruktursatsningarna ska f�rdelas fram till 2021 ryms bara mindre ekonomiska bidrag till lokala sp�r. Totalsumman p� 417 miljarder kronor r�cker helt enkelt inte till - st�rre delen g�r �t till redan intecknade v�g- och j�rnv�gsprojekt.

Ett projekt som trots allt finns med �r Tv�rbanans Solnagren, med ett anslag p� 646 miljoner kronor. Med en totalkostnad p� 5,2 miljarder kronor �r det dock i h�gsta grad os�kert n�r bygget kan starta. Finansieringen m�ste l�sas. Trafiklandstingsr�det och ordf�randen i SL:s styrelse Christer G Wennerholm (M) har tidigare lovat att byggstart ska ske 2009, en plan som ser ut att beh�va revideras. Han p�pekar dock att det �r en f�rdel att SL ligger l�ngt fram i planeringen. Det handlar om att ha framf�rh�llning, och d�rmed kunna f� f�rdel n�r de statliga medlen definitivt delas ut.

Och i l�nets kommuner �r intresset f�r att skjuta till investeringspengar m�ttligt.

�Vi tycker redan att vi bidrar till medfinansiering genom att flytta v�ra v�gar och v�ra vattenledningar n�r Tv�rbanan ska fram, och det kostar r�tt mycket pengar. Den medfinansieringen r�cker, s�ger kommunalr�det i Sundbyberg Jan Jogell (S).

Det verkar som att det beh�vs nya organisationsformer kring finansieringen av lokal sp�rtrafik f�r att kollektivtrafiksatsningarna p� Saltsj�banan, Tv�rsp�rv�g Solna, Tv�rsp�rv�g Kista, Liding�banan, Tunnelbana Odenplan-Karolinska Sjukhuset, Sp�rv�g syd �lvsj�-Flemingsberg, Tv�rsp�rv�g Solna-Universitetet m.fl. ska bli av. Stockholmsregionen v�ntas v�xa med en halv miljon inv�nare de kommande 25 �ren.

L�s mer:
SvD: Sp�rsatsningar skjuts p� framtiden
svt: SL kr�ver statliga pengar till upprustning
DN: Marcus Boldemann: "N�r staden f�rt�tas beh�vs sp�rv�gen."

Id�er kring organisationsformer f�r drift och finansiering av lokal sp�rtrafik togs fram i forskningsprojektet FODRAL. L�s om resultaten p� v�r FODRAL-sida.

Byggstart i Norrk�ping n�ra

Wed, 22 Apr 2009 04:00:00 +0200

Den �ttonde maj tas f�rsta spadtaget i den fortsatta utbyggnaden av sp�rv�gen i Norrk�ping. Bygget b�rjar i Hageby och jobbar sig in mot Ljura.

Etappen mellan Ljura och Trumpetaregatan i Hageby ska vara f�rdig i augusti 2010 och senast i november 2011 ska bygget vara klart hela v�gen till Navestad.

Utbyggnaden �r l�nsam f�r kommunen ocks� utan statsbidrag. Ut�ver �kat resande kommer sp�rv�gen att medf�ra minskade driftskostnader n�r nuvarande busslinje 113 kan ers�ttas av sp�rvagnstrafik p� str�ckan.

L�s mer om sp�rv�gsbygget i Norrk�ping i senaste numret av L�tta sp�rs papperstidning.

NT: S� ska sp�rv�gen dras till Navestad

Nydanande projekt mellan Helsingborg och H�gan�s

Wed, 22 Apr 2009 04:00:00 +0200

Just nu utreds m�jligheterna att f� sp�rvagnar i Helsingborg till 2020. F�rutom stadssp�rv�gar i Helsingborg diskuteras ocks� en regional linje till H�gan�s.

Den aktuella str�ckan �r knappt 20 km l�ng och det som studeras �r n�got s� ovanligt som en helt ny sp�rv�g f�r regional trafik. Sp�rvagnar p� regionala linjer �r f�rvisso ingen ovanlighet ute i Europa, men d� handlar det oftast om s.k. duosp�rvagnar som utnyttjar befintlig j�rnv�g utanf�r st�derna.

F�r att sp�rvagnstrafiken ska kunna erbjuda minst lika bra restider som dagens busstrafik i str�ket kr�vs hastigheter runt 100 km/tim.

Med den positiva trenden avseende kollektivtrafikresen�rer, tillsammans med �kad inflyttning, i Helsingborgsomr�det kommer sp�rvagnar att bli en n�dv�ndighet p� sikt. Stadsf�rnyelse, milj� och trafiks�kerhet �r andra starka sk�l som f�rs fram f�r satsningen p� sp�rv�g.

�Vi skulle beh�va f�rb�ttra andelen kollektivtrafikresen�rer men �ven trafiks�kerheten och milj�n, som det �r nu �r det alltf�r m�nga bilar med bara 1-2 personer som far fram och tillbaka varje dag, s�ger Ulf Peterzon, planeringssekreterare i H�gan�s kommun.

L�s mer:
Lokaltidningen Helsingborg: H�gan�s kan f� sp�rvagnar

L�tta sp�r p� papperet igen

Fri, 17 Apr 2009 04:00:00 +0200

L�tta sp�r som papperstidning har �teruppst�tt! Det f�rsta numret sedan 2006 har nu kommit ut ur tryckpressarna.

Den tryckta versionen av L�tta sp�r �r ett nyhetsbrev fr�n VTI, som tv� g�nger om �ret distribueras till dig som �r intresserad av att f� veta mer om fr�mst moderna sp�rv�gar. Inneh�llet fokuserar i denna omg�ng dels p� VTI:s 1,5-�riga forskningsprojekt Sp�rfaktorn p� sp�ren, dels p� den internationella sp�rv�gsutvecklingen.

Nummer 1 - 2009 rapporterar om nya forskningsprojekt med anknytning till sp�rv�g och avancerad busstrafik (BRT), liksom om den n�ra f�rest�ende utbyggnaden av sp�rv�gen i Norrk�ping. Man kan ocks� l�sa om en helt ny sp�rv�g i Bern, som faktiskt byggs i blandtrafik.

Du kan l�tt abonnera p� ett eget exemplar av L�tta sp�r genom att skriva till VTI:s orderadress, som hittas p� VTI:s hemsida.

Mer info om L�tta sp�r i pappersformat, med l�nkar till tidigare nummer, hittar du h�r p� lightrail.se under l�nkar.

Organisationen klarnar i Bergen

Thu, 09 Apr 2009 04:00:00 +0200

N�sta �r s�tts en ny sp�rv�gsstad i Norden p� kartan. Sommaren 2010 �ppnar Bybanen i Bergen, med sp�rvagnstrafik p� en knappt 10 km l�ng linje mellan centrum och stadsdelen Nesttun i s�dra delen av staden.

Nyligen blev det klart att det blir Fjord1 som tillsammans med Keolis kommer att driva trafiken de f�rsta sju �ren. Inom denna tidsperiod f�rv�ntas ocks� den andra etappen, en 4 km f�rl�ngning av linjen vidare s�derut till R�dal, kunna tas i bruk.

Hordaland Fylkeskommune kommer att �ga infrastruktur och fordon medan Fjord1 och Keolis allts� ska ansvara f�r sj�lva trafiken, inklusive trafikledning.

L�s mer:
Bybanens officiella hemsida bybanen.no
Pressmeddelande: Fjord1 Partner og Keolis Nordic AB fikk operat�rjobben for Bybanen
Railway Gazette: Keolis to operate Bergen light rail line

Warszawa rustar upp

Fri, 27 Mar 2009 04:00:00 +0100

Sporrade av det kommande fotbolls-EM i Polen och Ukraina 2012 satsar Warszawa, liksom flera andra polska st�der, p� en omfattande sp�rv�gsf�rnyelse.

Nyligen best�lldes, fr�n den inhemska tillverkaren Pesa, 186 nya l�ggolvssp�rvagnar som s� sm�ningom ska ers�tta den nuvarande fordonsflottan med vagnar fr�n 60- och 70-talet. De nya vagnarna ska b�rja s�ttas i trafik i slutet av 2010.

I slutet av f�rra �ret f�rdigst�lldes Warszawas f�rsta tunnelbanelinje. Linje 2 �r ocks� p� g�ng, men bygget har f�rsenats. F�r att inte riskera att st� med underm�lig kollektivtrafik under fotbolls-EM har resurserna d�rf�r omf�rdelats fr�n tunnelbanebygget till sp�rv�gen.

L�s mer:
Railway Gazette: PESA preferred bidder for Warszawa tram contract, Warszawa Line 1 finished, Krak�w tram tunnel opened
Illustrationer av den nya sp�rvagnen finns p� Pesas hemsida

Utbyggnadsplaner i Nice visas upp

Thu, 26 Mar 2009 04:00:00 +0100

Sp�rv�gsplanerna rullar vidare i Nice. Mellan den 16 mars och den 10 april visas planerna p� den nya linje 2, tillsammans med f�rl�ngningen av linje 1, f�r samr�d med allm�nheten. Linje 1 trafikerar, sedan november 2007, 21 h�llplatser l�ngs en 8,7 km l�ng U-formad linje.

Planerna p� linje 2 innefattar sp�rv�g l�ngs stranden p� Promenade des Anglais, n�got som v�ckt debatt i staden. Motst�ndet, som startats av ett hotell p� Promenade des Anglais, pekar p� den parallella Avenue de la Californie som en l�mpligare och billigare l�sning.

L�s mer:
Den kommunala hemsidan informerar om planerna och utst�llningsplatser (p� franska)
Light Rail Transit Association: French News - Nice

Stort intresse i Malm�

Fri, 13 Mar 2009 04:00:00 +0100

Arbetet med sp�rv�gsplanerna i Malm� har satt h�gsta fart och intresset hos allm�nheten �r stort. S� gott som dagligen har lokalpressen den senaste tiden rapporterat om projektets status.

P� Sydsvenskans hemsida kan man f�lja och kommentera utvecklingen p� en s�rskild samlingssida kallad "P� sp�ret".

L�s mer:
Sydsvenskan: P� sp�ret

Expertr�d: K�p inte skr�ddarsytt

Thu, 12 Mar 2009 04:00:00 +0100

- Man f�r r�kna med ink�rningsproblem om man best�ller skr�ddarsydda vagnar ist�llet f�r de bepr�vade modeller som finns p� marknaden idag, s�ger trafikexperten PG Andersson p� Trivector i en intervju med Sveriges Radio G�teborg.

M�nga �ldre sp�rv�gsst�der har en tradition att st�lla v�ldigt egna krav p� sina sp�rvagnar, men tittar man p� de nyare systemen i t.ex. Frankrike ser man att i m�nga av st�derna k�r man med i grunden samma vagnmodell. Sedan kan de se lite olika ut tack vare s�regna noskoner, som �r relativt l�tta att byta ut.

I G�teborg har man upplevt stora problem med sina nya sp�rvagnar, som b�rjade s�ttas i trafik i slutet av 2005. Besv�ren har r�rt allt fr�n d�ligt fungerande klimatanl�ggningar och d�lig arbetsmilj� f�r f�rarna till vagngnissel och �kat sp�rslitage. Och trots h�rt arbete med att l�sa problemen forts�tter vagnarna att skapa bekymmer f�r G�teborgs Sp�rv�gar.

Trots detta beslutade kommunstyrelsen i G�teborg nyligen att ut�ka best�llningen av de nya vagnarna, eftersom man k�nner att man �r p� r�tt v�g med de �tg�rder som vidtagits.

Vagnarna �r 100 % l�ggolvssp�rvagnar, vilket naturligtvis �r positivt ur resen�rssynpunkt. Den mindre hjuldiametern som kr�vs f�r detta s�gs dock vara en bakomliggande orsak till komfortproblemen och det sv�ra sp�rslitaget.

L�s mer:
GP: Ytterligare 25 vagnar till G�teborg
Sveriges Radio: 25 nya vagnar till G�teborg

Sk�nska st�der g�r gemensam sak

Thu, 05 Mar 2009 04:00:00 +0100

Planerna p� sp�rvagnstrafik �r v�l f�rankrade i de tre st�rsta sk�nska st�derna, Malm�, Lund och Helsingborg. Och om kommunerna och staten betalar sp�r och eln�t kan Region Sk�ne genom Sk�netrafiken t�nka sig att st� f�r vagnar och trafikering. Det beslutade regionens kollektivtrafikn�mnd p� ett m�te i m�ndags, vilket �r f�rsta steget mot ett godk�nnande av regionstyrelsen och regionfullm�ktige.

Diskussioner f�rs ocks� direkt mellan de aktuella st�derna och med n�raliggande kommuner, bl.a. kring m�jligheterna att samordna den tekniska standarden f�r t.ex. sp�r och vagnar.

Bara tv� dagar efter kollektivtrafikn�mndens beslut togs ytterligare ett steg i sp�rv�gsplaneringen i Malm�. Kommunstyrelsen gav d�r klartecken till att omg�ende inleda ett f�rdjupat planeringsarbete f�r sp�rvagnstrafik. Men man po�ngterar att staden ensam sv�rligen kan st� f�r hela investeringen sj�lv. Det kr�vs att Region Sk�ne och staten st�ller sig bakom satsningen.

- Det handlar om stora belopp d�r vi r�knar med att en stor del ska kunna finansieras med statliga bidrag, s�ger kommunstyrelsens ordf�rande Ilmar Reepalu (S) till Sydsvenskan.

L�s mer:
Sk�netrafiken: Sp�rtrafik ... p� agendan f�r n�mnden f�r kollektivtrafik
Nytt fr�n �resund: Sk�nska st�der talar sig samman om sp�rvagnstrafik
Sydsvenskan: Malm� ska f� sp�rvagnar

Malm� beh�ver sp�rv�g

Tue, 03 Mar 2009 04:00:00 +0100

Det blir allt tydligare att stadsbussystemet i Malm� inte l�ngre r�cker till. F�r att staden ska kunna forts�tta v�xa kr�vs d�rf�r ett kapacitetsstarkare system. Som en f�ljd av detta beslutade kommunstyrelsen i slutet av 2008 att sp�rv�g ska vara en del av Malm�s framtida kollektivtrafik.

Nu skruvas tempot upp och f�rsta steget �r att komma fram till var man ska b�rja.

- N�r vi har kommit �verens om vilken linje vi ska satsa p� f�rst s� l�ggs allt krut d�r. Sedan kan vi parallellt b�rja planera f�r den fortsatta utbyggnaden, s�ger det ansvariga kommunalr�det Anders Rubin (S) till Sydsvenskan.

Parallellt fortskrider sp�rv�gsplanerna ocks� i Lund och Helsingborg, och det �r fullt m�jligt att det finns tre sk�nska sp�rv�gsst�der f�re 2020. Fr�gan �r vilken som kommer f�rst?

L�s mer:
Sydsvenskan: Forts�tter Malm� v�xa m�ste vi ha sp�rvagnar
Helsingborgs Dagblad: Fler partier hoppas p� sp�rv�g
Tidigare p� L�tta sp�r: Sp�rv�g i Lund om fem �r/Mycket i Malm�

Omfattande planer i Staffanstorp

Thu, 19 Feb 2009 04:00:00 +0100

�nskem�len om moderna sp�rsystem �r m�nga runt om i landet. Detta illustreras inte minst i Staffanstorps kommuns visionsdokument "Framtidens kommun - perspektiv 2038".

Parallellt med t�gtrafiken p� en upprustad j�rnv�g mot Malm� (Simrishamnsbanan) t�nker man sig trafik med duosp�rvagnar med t�tare uppeh�ll. I dokumentet presenteras ocks� planer p� sp�rv�gsf�rgreningar genom Staffanstorps t�tort norrut mot Lund och s�derut mot Sturups flygplats.

I kommunens v�stra del passerar enligt visionen ytterligare en sp�rv�gslinje, fr�n Lomma via Hj�rup till Lund.

L�s mer:
Staffanstorps kommuns hemsida om Framtidens kommun
Sydsvenskan: S vill ha sp�rv�g i Staffanstorp
Presentation p� FODRAL-seminarium i Stockholm, mars 2008: Simrishamnsbanebolaget - ett OPS-projekt? (pdf, 4,02 MB), G�ran Berggren, Staffanstorps kommun

Ny tr�dl�s teknik

Fri, 13 Feb 2009 04:00:00 +0100

Ett nytt system f�r sp�rvagnstrafik utan kontaktledning har presenterats av Bombardier Transportation. Energin �verf�rs till sp�rvagnarna kontaktfritt genom magnetf�lt i gatan. Magnetf�ltet i anl�ggningen skapas av kablar som �r neds�nkta mellan sp�ren.

Enligt Bombardier kostar det s.k. Primove-systemet omkring 30 procent mer �n en konventionell kontaktledningsanl�ggning. F�rhoppningen �r emellertid att underh�llskostnaderna ska kunna minimeras, eftersom tekniken �r kontaktfri och d�rmed utan slitage.

Utan kontaktledning l�mpar systemet sig v�l i k�nsliga stadsmilj�er. F�r detta �ndam�l finns redan idag l�sningar ute p� marknaden. Den mest omtalade finns i Bordeaux, som utnyttjar str�mmatning via en tredje skena. Systemet kallas APS och kommer att installeras ocks� p� vissa delstr�ckor i Reims och Angers. Erfarenheten hittills visar dock p� att APS-utrustningen kostar ungef�r fyra g�nger mer �n en konventionell kontaktledningsanl�ggning.

En annan l�sning �r batteridrift, vilket utnyttjas p� tv� delstr�ckor om vardera 400 m i Nice. Batterierna laddas under traditionell drift och kopplas p� under korta str�ckor d�r kontaktledningar inte �r �nskv�rda.

L�s mer:
Bombardier om PRIMOVE
Alstom om APS och om batteridrift
NyTeknik: Ny sp�rvagn f�r str�m fr�n gatan
Res- och trafikforum: Kontaktl�s sp�rvagn rullar

Modern Stadstrafik - ny svensk facktidning

Wed, 11 Feb 2009 04:00:00 +0100

Svenska Sp�rv�gss�llskapet kommer fr�n och med i �r att f�rst�rka sin medlemstidning MfSS med facktidningen Modern Stadstrafik. Sex nummer per �r planeras, med premi�r den 12 februari.

Svenska Sp�rv�gss�llskapet beskriver Modern Stadstrafik som "en oberoende facktidskrift, som regelbundet och systematiskt publicerar utveckling, trender och tendenser inom lokaltrafikomr�det, b�de inom Sverige och i utlandet. Den ska tj�na som en kunskapsk�lla och st�d f�r beslutsfattare och andra intressenter samt skapa opinion f�r effektiv lokaltrafik."

Ytterligare information om tidningen, och anvisning f�r hur man blir prenumerant, finns p� Sp�rv�gss�llskapets hemsida.

OPS pr�vas f�r Ring 3

Tue, 10 Feb 2009 04:00:00 +0100

Redan 2004 pr�vades en OPS-l�sning (OPS - Offentlig Privat Samverkan) f�r sp�rv�g l�ngs Ring 3, mellan Lundtofte och Glostrup i K�penhamnsomr�det. F�rslaget utarbetades av Carl Bro, Alstom och Arriva, men politikerna sade nej tack och hoppades ist�llet p� statliga anslag.

N�r regeringens Trafikplan presenterades i slutet av januari i �r fanns inga pengar med f�r projektet. D�rf�r har OPS-l�sningen hamnat p� tapeten igen, med f�rhoppningen att kunna ha sp�rvagnar i trafik 2016. Man konstaterar att ett OPS-projekt �r lite dyrare �n statsfinansiering, men effektivt.

L�s mer:
letbaner.dk: Ring 3 letbane kan k�re som OPP i 2016
L�tta sp�r om Trafikplanen: �rhus tillbaka p� sp�ret

�rhus tillbaka p� sp�ret

Mon, 02 Feb 2009 04:00:00 +0100

Danska Folketinget antog i dagarna en ny trafikplan, som bland annat ger en halv miljard danska kronor till den kommande sp�rv�gen i �rhus. Detta inneb�r att "letbanen" definitivt kommer till st�nd och �rhus blir d�rmed f�rst ut i Danmark med modern sp�rv�g.

Den totala investeringsvolymen uppskattas till en miljard danska kronor och omfattar 12 km nya sp�rv�gssp�r. Dessutom utnyttjas befintliga j�rnv�gssp�r s� att sp�rvagnarna �ven ska kunna trafikera en mer regional linje till Gren� i nord�st och Odder i s�der.

Trafiken ber�knas kunna starta 2015, och d�refter finns planer p� att utvidga n�tet s� att det enligt visionen till slut ska omfatta alla st�rre orter p� �stra Jylland.

Fr�n flera h�ll uttrycks nu f�rhoppningar om att �rhus ska visa v�gen f�r fler sp�rv�gssatsningar i Danmark, t.ex. l�ngs Ring 3 i K�penhamnsomr�det.

�rhus har haft sp�rv�g tidigare. En h�stsp�rvagnslinje �ppnades redan 1884 och ersattes s� sm�ningom med eldrift. Trafiken lades ner 1971.

L�s mer:
Midttrafik: Jubel i �rhus - nu kommer letbanen
letbaner.dk: Trafikplan endelig med letbane
aarhus.dk: Letbanen kommer
Utf�rligare information om projektet h�r p� L�tta sp�r: Planering f�r l�tt sp�rtrafik: �rhus

Sp�rv�g i Lund om fem �r

Wed, 28 Jan 2009 04:00:00 +0100

I Lund arbetar man nu med m�ls�ttningen att ha sp�rvagnar i trafik 2014. Den str�cka som �r aktuell �r knappt 5 km och g�r fr�n Lunds centralstation till utbyggnadsomr�det Brunnsh�g via Universitetssjukhuset, Tekniska H�gskolan och forskningsbyn Ideon. 2014 �r det ocks� m�jligt att sp�rv�gen trafikerar ESS, en sameuropeisk forskningsanl�ggning som kan komma att byggas vid Brunnsh�g.

Sp�rv�gen kommer att byggas i den s.k. Lundal�nken, en bussgata som invigdes 2003. Lundal�nken byggdes med en framtida konvertering till sp�rv�g i �tanke, vilket talar f�r att den relativt korta tidplanen skulle kunna h�lla. Dock kvarst�r den mest centrala delen av l�nken, och d�rf�r br�dskar diskussionen kring detaljerna p� denna del.

En annan kritisk faktor som pekas ut �r planeringen f�r finansiering och vem som ska �ga och driva trafiken. En m�jlig ansvarsf�rdelning som presenteras �r att kommunen, Region Sk�ne och staten tillsammans med fastighets�gare l�ngs str�ckan gemensamt st�r f�r finansieringen. Lunds kommun �ger sedan sp�ren och Sk�netrafiken k�per in fordon och svarar f�r trafik och biljettsystem.

Den investering som beh�vs ber�knas ligga mellan 400 och 600 miljoner kronor.

L�s mer:
Sydsvenskan: Ny snabbsp�rvagn kostar 400 miljoner
Presentation fr�n slutseminariet i FODRAL 2008-12-05: En verklig till�mpning - sp�r p� Lundal�nken 2014 (pdf, 227 kB), Daniel Svanfelt, Trivector Traffic

Planprocessen ses �ver

Mon, 26 Jan 2009 04:00:00 +0100

"Men jag kommer i alla fall att g�ra vad jag kan f�r att se till att v�r lagstiftning g�r att det g�r att bygga sp�rv�g i Sveriges t�torter �ven under 2000-talet." Detta citat kommer fr�n infrastrukturminister �sa Torstensson (C) i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 24 januari.

Hon skriver i artikeln att planprocessen i dagsl�get tar f�r l�ng tid, p� grund av ineffektiv hantering och alltf�r omfattande m�jligheter att �verklaga, vilket g�r att projekt riskerar att drabbas av stora f�rseningar och kostnads�kningar.

D�rf�r kommer regeringen inom kort att tills�tta en parlamentarisk utredning f�r att se �ver den fysiska planeringsprocessen. Utredare blir Bo Bylund.

L�s mer:
Artikeln p� SvD debatt: Citybanan leder Sverige fram�t

Kontroversiell sp�rv�g i Jerusalem

Mon, 19 Jan 2009 04:00:00 +0100

I Jerusalem byggs f�r n�rvarande en sp�rv�gslinje mellan det israeliska v�stra Jerusalem och de ockuperade �stra delarna av staden. Projektet har m�tt kritik, eftersom det anses binda ihop illegala bos�ttningar med israeliskt territorium.

Sp�rv�gen ska l�pa fr�n Gamla staden, via Ackordbron ritad av Santiago Calatrava, genom arabiska och judiska omr�den, till de judiska bos�ttningarna Pisgat Zeev och Neve Yaakov. Fem stationer ber�knas bli byggda i arabiska kvarter i �stra Jerusalem.

Ett konsortium best�ende av bland andra Alstom och Veolia vann koncessionen f�r att bygga och driva sp�rv�gen under en 30-�rsperiod. Alstom st�r f�r fordonen, som specialutrustas med exempelvis skotts�kra f�nster f�r att klara de s�rskilda s�kerhetskraven som g�ller i Israel.

Kritiken mot projektet har f�tt konsekvensen att s�v�l Veolia som Alstom m�tt r�ttsliga utmaningar d� PLO st�mt f�retagen f�r brott mot Gen�vekonventionen. Dessutom beslutade den holl�ndska banken ASN f�r ett par �r sedan att g�ra sig av med sina aktier i Veolia p� grund av sp�rv�gsprojektet i Jerusalem.

L�s mer:
DN: Veolias omdebatterade sp�rv�gsprojekt
Engelska Wikipedia: Jerusalem Light Rail
railway-technology.com: Jerusalem Light Rail Project, Israel

Hinder och framg�ngsfaktorer klarlagda

Wed, 14 Jan 2009 04:00:00 +0100

"Det finns inga Columbi �gg". S� inleds den nyligen f�rdigst�llda slutrapporten i FODRAL, "Hinder och framg�ngsfaktorer f�r l�tt sp�rtrafik i Sverige".

Erfarenheterna fr�n FODRAL visar p� att det inte finns n�gra enkla l�sningar f�r hur f�ruts�ttningarna f�r l�tt sp�rtrafik skall kunna underl�ttas i Sverige. L�sningar ifr�n utlandet har visat sig sv�ra att till�mpa eftersom dessa l�sningar oftast inte �r f�renliga med svensk lagstiftning. Vad man kan g�ra i ett f�rsta skede �r att l�ta sig inspireras och till�mpa de l�sningar som �r m�jliga.

Den st�rsta bristen som identifierats inom FODRAL �r bristen p� pengar och annan finansiering m�ste till ut�ver den statliga medfinansieringen. Finansieringsansvaret kan allts� s�gas l�ggas �ver p� den regionala och lokala niv�n. De l�sningar som d� m�ste till handlar om att �ka och f�rtydliga det handlingsutrymme som den lokala och regionala niv�n har vad g�ller att dra in medfinansieringspengar till lokala och regionala projekt.

L�s mer om resultaten och ladda ner rapporten p� FODRAL-sidan.

L�nen f�r best�lla infrastruktur f�r 33 miljarder

Wed, 14 Jan 2009 04:00:00 +0100

Regeringen har beslutat att uppdra �t l�nen att uppr�tta ett f�rslag till transportslags�vergripande l�nsplan f�r regional transportinfrastruktur f�r perioden 2010-2021. Totalt �r den f�reslagna ekonomiska ramen f�r l�nsplanerna p� 33100 miljoner kronor.

I uppdraget till l�nen ing�r att de ska samr�da med varandra samt med trafikverken och genomf�ras i enlighet med de politiska intentioner som uttrycks i infrastrukturpropositionen Framtidens resor och transporter.

En antydan om att lokal sp�rtrafik kommer att prioriteras l�mnas i en kommentar av infrastrukturminister �sa Torstensson:
- I v�ra storstadsomr�den �r det s�rskilt viktigt med v�l fungerande sp�rbunden kollektivtrafik och d�rf�r har regeringen tillf�rt extra medel just f�r detta.

Stockholm, V�stra G�taland och Sk�ne f�r tillsammans drygt h�lften av pengarna (ca 8, 6 respektive 4 miljarder kronor).

L�s mer:
Regeringens pressmeddelande
Ny Teknik: Stockholm f�r mest av trafikpengarna

Lyckad start i Phoenix

Tue, 13 Jan 2009 04:00:00 +0100

Sista helgen 2008, 27�28 december, �ppnades den drygt 30 km l�nga sp�rv�gen i Phoenix f�r allm�nheten. Under �terstoden av 2008 erbj�ds gratis resor p� den f�rsta linjen, som f�rbinder nordv�stra och centrala Phoenix med orterna Tempe och Mesa. Linjen passerar s�v�l flygplatsen som universitetets campus i Phoenix och Tempe. Vid flera av de 28 h�llplatserna erbjuds gratis pendlarparkering p� sammanlagt �ver 3500 parkeringsplatser.

Redan f�rsta veckan med betalande resen�rer har resandet �vertr�ffat prognoserna med uppemot 30000 resor dagligen.

Sp�rv�gen, som kostat runt 1,4 miljarder dollar, finansieras till h�lften med statliga medel fr�n Federal Transit Administration. Liksom p� andra h�ll i v�rlden har projektet lanserats som ett stadsbyggnadsprojekt snarare �n ett rent sp�rv�gsbygge.

L�s mer:
Transportbolaget i Phoenix, Valley Metro
azcentral.com: Officials: Light-rail ridership meeting projections
Tidigare p� L�tta sp�r: Jungfruflykt f�r Phoenix (2008-07-14)

Sv�righeter vid Sergels Torg f�rsenar Sp�rv�g City

Mon, 15 Dec 2008 04:00:00 +0100

Stockholms stad har i dagarna l�mnat ett mycket positivt utl�tande om Sp�rv�g City i ett remissvar till SLs f�rstudie. Dock varnar man f�r att betongkonstruktionen vid Sergels torg m�ste renoveras innan sp�rv�gen kan b�rja trafikeras. Detta inneb�r att projektet skjuts fram�t i tiden.

"Kontoren f�resl�r att utredningsarbetet forts�tter med h�g prioritet samt att tidsplanen justeras f�r renoveringen av d�ckskonstruktionen vid Sergels torg. En justering inneb�r att trafikstart planeras till 2013 ist�llet f�r till 2011. Kontoren f�resl�r att utbyggnadsetapperna planeras med SL s� att de kan genomf�ras s� effektivt som m�jligt."

L�s exploateringskontorets, trafikkontorets och stadsbyggnadskontorets gemensamma remissvar.

FODRAL inne p� upploppet

Mon, 15 Dec 2008 04:00:00 +0100

Fredagen den 5 december genomf�rdes avslutningsseminariet i FODRAL. Seminariet gick av stapeln i Norrk�ping, d�r man nyligen beslutat att genomf�ra sp�rv�gsutbyggnaden till stadsdelen Ringdansen. Utbyggnaden finansieras helt med kommunala medel.

De 24 seminariedeltagarna fick bland annat uppleva en nyhetsresum� av nordiska sp�rv�gsh�ndelser fr�n de tv� �r som FODRAL har p�g�tt, signerad projektledaren Daniel Svanfelt. Naturligtvis gavs ocks� en sammanfattning av resultaten i projektet, med intressanta diskussioner som f�ljd. En av slutsatserna som drogs av dessa diskussioner var att �kat kommunalt ansvar n�r det g�ller finansiering och drift kommer att vara en n�dv�ndighet f�r genomf�randet av lokala sp�rprojekt.

Nu �terst�r att f�rdigst�lla rapporten innan projektet kan slutf�ras. Webbplatsen L�tta Sp�r kommer att leva vidare p� lightrail.se, s� forts�tt g�rna med att titta in p� sidan d� och d�!

Minnesanteckningar och presentationsmaterial fr�n avslutningsseminariet finns p� FODRAL-sidan. D�r finns �ven en sammanfattning av resultaten och en prelimin�rversion av slutrapporten.

Motg�ngar i Danmark och Storbritannien

Mon, 15 Dec 2008 04:00:00 +0100

N�r den danska regeringen nyligen presenterade sin trafikala handlingsplan blev det ett bakslag f�r l�tt sp�rtrafik. Trots positiva uttalanden fr�n flera ministrar och andra politiker i folketinget fick m�nga av sp�rv�gsplanerna i landet stryka p� foten f�r tyngre j�rnv�gs- och motorv�gsprojekt.

I Manchester har de tio kommunerna i storstadsomr�det r�stat nej till ett paket som var �mnat att komma �t tr�ngselproblematiken i staden. Paketet, Congestion charge, inneh�ll f�rb�ttringar av stadens buss-, sp�rv�gs- och j�rnv�gssystem och var t�nkt att ing� i en ans�kan om medel fr�n statliga Transport Innovation Fund.

Letbaner.dk om den danska regeringens handlingsplan: Letbaner p� rutsjetur
Tidigare nyhet p� lightrail.se (2008-11-27): Genombrott i Danmark � politisk �ppning f�r statsbidrag till sp�rv�g
Light Rail Transit Association om nej-r�sterna i Manchester: Manchester voters reject congestion charge

Genombrott i Danmark � politisk �ppning f�r statsbidrag till sp�rv�g

Thu, 27 Nov 2008 04:00:00 +0100

I Danmark verkar t�g och bussar f� s�llskap en ny trafikform, f�re 2020. En betryggande majoritet i det danska folketinget st�djer tanken p� att etablera sp�rv�gar i t�ttbefolkade omr�den som Stork�penhamn och �rhus, i syfte att �ka kollektivtrafikens marknadsandelar � ett av m�len i den l�ngsiktiga trafikinvesteringsplan f�r n�sta �rtionde, som regeringen snart kommer att offentligg�ra.

Sp�rv�gar, eller �letbaner� som de oftast ben�mns i Danmark, har l�nge st�tt p� �nskelistan i bland annat �rhus samt hos elva kommuner l�ngs �Ring 3� i v�stra Stork�penhamn. Hittills har utbyggnadsprojekten strandat p� grund av att utgifterna p� mellan tv� och fyra miljarder danska kronor �r f�r stora f�r enskilda regioner och kommuner. Men nu �ppnar de danska partierna Venstre, Konservative, Socialdemokraterne, och Socialistisk folkeparti f�r att staten ska bidra med starthj�lp till moderna sp�rvagnar och nya banor.

Samtidigt �r partierna ocks� inriktade p� att pr�va OPS-modeller (danska OPP = offentlig-privat partnerskab), med privata f�retag eller konsortier som bygger, driver och f�rvaltar sp�rv�g i ett antal �r.

Ett av partierna, Socialistisk folkeparti (SF), f�resl�r att det avs�tts 250 miljoner DKK �rligen fram�ver till statsbidrag till danska sp�rv�gar.

� Sp�rv�garna befinner sig i ett ekonomiskt tomrum, och d�rf�r k�nner vi oss n�dgade att, inf�r den stora investeringsplanen, ta fram n�gra principer f�r finansiering. Pengarna ska naturligtvis bara f�rdelas till projekt med tillr�ckligt passagerarunderlag, s�ger SF:s talesperson i trafikfr�gor, Pia Olsen Dyhr. H�r f�r de medh�ll av Socialdemokraterne.

De borgerliga partierna, V och K, utlovar inga statliga pengar �nnu, utan pekar hellre mot OPS-formen som en m�jlig finansieringsl�sning. Och d� varken S och SF har ideologiska inv�ndningar emot OPS, �r den danska manegen nu ordentligt krattad f�r en �teretablering av sp�rv�gar i landet.

L�s artikeln (p� danska) i Berlingske Tidende: �SF: Statstilskud skal bane vejen for letbaner�

Vem blir f�rst med n�sta generations sp�rv�gar � Sverige eller Danmark? L�s om ett motsvarande svenskt utspel.

S och mp i gemensamt utspel om mer sp�rtrafik

Thu, 27 Nov 2008 04:00:00 +0100

Partiordf�rande Mona Sahlin (s) och spr�kr�ren Peter Eriksson och Maria Wetterstrand (mp) har idag presenterat ett f�rslag om �kade satsningar p� sp�rtrafik.

Vid ett gemensamt bes�k i Norrk�ping, en av Sveriges tre sp�rvagnsst�der, la de upp riktlinjerna f�r en ny trafikpolitik.

- Klimatkrisen �r v�r tids st�rsta politiska utmaning. Vi beh�ver snabba viktiga v�gval som leder oss bort fr�n oljeberoendet till ett samh�lle som �r l�ngsiktigt h�llbart. Trafikpolitiken spelar en central roll i omst�llningen. Det �r politikens ansvar att ge m�nniskor m�jligheter att leva klimatsmart, s�ger trion i k�r.

De tv� partierna �r eniga om att Sverige beh�ver ett starkare fokus p� sp�rtrafik. Kraftfulla satsningar i utbyggnader, s�v�l inom som mellan st�der, presenterades.

Som tredje punkt i sitt f�rslag f�resl�r partierna:
- Ge Banverket ett uppdrag att planera l�tt sp�rtrafik i st�der.

Man utvecklar:
- Idag �r utbyggnaden av lokal sp�rtrafik i huvudsak en fr�ga f�r kommuner och regionala och lokala trafikhuvudm�n. Staten har hittills bara haft en begr�nsad delaktighet. Trots att det finns stort lokalt intresse i flera st�der, ofta �ver alla partigr�nser, har det varit p�tagligt sv�rt att f�ra projekten fr�n ord till handling. Detta kan f�r�ndras genom att Banverket f�r ett tydligare ansvar f�r att aktivt inspirera och planera f�r utbyggnad av lokal sp�rtrafik, och f�r att skjuta till mer resurser f�r den lokala kollektivtrafikens infrastruktur.

Som ett eko fr�n FODRAL! N�gon mer detaljerad redog�relse f�r hur detta ska finansieras framg�r dock inte av detta f�rslag.

K�lla: rt-forum.com och sap.se

Ladda ner f�rslaget i fulltext fr�n Socialdemokraternas webbplats (pdf).

L�s �ven denna artikel i Dagens Nyheter.

Startskott f�r Huddingesp�rv�gen

Tue, 25 Nov 2008 04:00:00 +0100

Trafiklandstingsr�det Christer G Wennerholm (m), finansborgarr�det Sten Nordin (m) och kommunalr�det Daniel Dronjak Nordqvist (m) presenterade ig�r, m�ndagen den 24 november, startskottet f�r en ny sp�rv�gslinje i Storstockholm.

� Sp�rv�g Syd �r en milj�v�nlig och modern sp�rv�gslinje som kommer att locka �ver 30 000 resen�rer. Det �r ett ytterligare steg att f�rb�ttra Stockholms kollektivtrafik, som g�r det m�jligt f�r �nnu fler att resa milj�v�nligt, s�ger Christer G Wennerholm.

� Sp�rv�g Syd kommer att ge Huddinge och S�dert�rn nytt liv och utveckling utmed sp�rv�gen. En b�ttre kollektivtrafik kommer att avlasta v�ra v�gar och f�rb�ttra milj�n, s�ger Daniel Dronjak Nordqvist.

Den nya snabbsp�rv�gen �r t�nkt att knyta ihop r�da tunnelbanelinjens Fru�ngengren och Norsborgsgren med pendelt�g i �lvsj� och Flemingsberg. �ven handelscentrumet Kungens kurva ang�rs. Sp�rv�gen planeras f� omkring 14 stationer och vara 18 kilometer l�ng.

Projektet befinner sig med detta startskott i en f�rstudie som ber�knas ta ett �r. Det inneb�r att Stockholms stad, Huddinge kommun och SL tillsammans kommer utreda str�ckning, kapacitet, trafikutbud, framkomlighet, trafiks�kerhet, fordon och dep�. Efter f�rstudien ska en j�rnv�gsplan tas fram.

Finansieringen f�r sp�rv�gen ligger 2013-2019 i den sk Stockholms�verenskommelsen (Cederschi�lds f�rhandling). Sp�rv�gen finns �ven med i Stockholms och Huddinges �versiktsplaner.

L�s mer:
Huddinge kommun: "Startskott f�r Sp�rv�g Syd"
Stockholms stad: "Startskott f�r Sp�rv�g Syd"
SVT Play (Inslaget kommer ungef�r mitt i s�ndningen.)

En f�rstoring av kartan ovan hittar du h�r (jpg, 350 kB).

Mycket i Malm�

Mon, 24 Nov 2008 04:00:00 +0100

J�rnv�gen Citytunneln under Malm� �ppnar om tv� �r, och samtidigt med �ppnandet l�ggs ocks� Malm�s stadsbussar om i syfte att underl�tta byten mellan buss och t�g. De fem linjer som idag trafikerar S�dra F�rstadsgatan, flyttar till Carl Gustavs v�g och R�dmansgatan, helt intill j�rnv�gstunnelns stationsuppg�ngar vid nya station Triangeln.

- Inom Sk�netrafiken �nskar vi en separat bussgata som l�tt kan l�ggas om till sp�rburen trafik, s�ger Mattias Schi�th, trafikutredare p� Sk�netrafiken, med anledning av den stundande bussoml�ggningen.

Malm�s politiker har, som vi tidigare rapporterat, enats om att sp�rvagnar �ter ska ta stadens gator i besittning. Sk�netrafiken �r inte av en avvikande mening. Av de fem radiella str�k, som har lyfts fram i kommunens nyligen genomf�rda kollektivtrafikutredning som intressanta att l�gga sp�r i, �r det �tminstone tv� som ansluter till station Triangeln. �ven tr�dbussar n�mns som aktuella f�r detta och andra trafikstr�k i Malm�.

P� Malm� stads webbplats kan man nu ta del av slutsatserna i kollektivtrafikutredningen, som nu g�r ut p� remiss. Man kan ocks� titta p� en film som visar hur sp�rvagnar kan t�nkas gestalta sig i Malm�s stadsmilj�. Allm�nheten bjuds in p� samr�dsm�ten den 4 och 8 december. Samtidigt p�g�r en utst�llning i stadshusets foaj�, om framtidens kollektivtrafik och om sp�rvagnar.

L�s mer:
Sk�netrafiken: "I framtiden finns nya sp�r i Malm�"
Malm� stads kollektivtrafikutredning
Direktl�nk till filmen om framtidens kollektivtrafik (wmv)

Trondheims enda sp�rv�gslinje nedl�ggningshotad

Sat, 22 Nov 2008 04:00:00 +0100

Sp�rv�gen i Norges tredje st�rsta stad, Trondheim, verkar sjunga p� sista versen, rapporterar Adressa Trondheim.

En konsultrapport visar p� ett stort renoveringsbehov i Gr�kallbanen, som linjen heter. Det beh�vs investeringar totalt v�rda 179 miljoner norska kronor f�r att s�kerst�lla driften fram�ver. Bland annat kr�vs att sp�rv�gen anpassas till funktionshindrades behov, med bland annat nya vagndelar med l�gt golv, i enlighet med de norska kraven p� "universell utformning". Men det st�rsta investeringsbehovet kommer �nd� av ett eftersl�pande underh�ll och sedan l�nge uteblivna reinvesteringar.

Till p� k�pet har S�r-Tr�ndelag Fylkeskommune, som har ansvaret f�r kollektivtrafiken i staden, signalerat att de kommer att minska sitt driftsbidrag till sp�rvagnstrafiken. Och kommunens politiska ledning har inte kunnat enas om en l�sning. D�rf�r ser det nu ut som att banan kommer att l�ggas ner runt 2015.

- Trikken i Trondheim �r dessv�rre f�r dyr, och f�r d�lig j�mf�rt med bussen, s�ger kommunalr�det och h�yre-politikern Yngve Brox.
- H�yre och Arbeiderpartiet har lagt ner trikken i Trondheim f�rut, och vi kan g�ra det igen, s�ger Yngve Brox.

Larmen om sp�rv�gsnedl�ggningen kommer i den tid n�r man i Norden i �vrigt har stora planer p� sp�rv�gstrafik, vilket den trogna l�saren av L�tta sp�r k�nner till. I Bergen bygger man en ny sp�rv�gslinje, Bybanen, och �ven i Stavanger med omkringliggande kommuner planeras ett bybanesystem.

Trondheim kan befolkningm�ssigt (166 000 inv. i kommunen) i Sverige j�mf�ras med Uppsala, men som sp�rv�gsstad kan den kanske n�rmast sammanliknas med Norrk�ping, d�r debatten under en l�ng tid ocks� p�gick om sp�rv�gens vara eller inte vara. Men i Norrk�ping, med sina tv� linjer, �r det inte l�ngre n�got politiskt tvivel om att sp�rv�gen har en viktig roll att fylla i staden. �r det s� att en ensam linje inte kan b�ra de fasta kostnaderna?

Situationen kan liknas vid sp�rv�gens nedl�ggning i Malm� 1973. Linje 4 var d� den enda linjen som tillf�lligt �verlevde h�gertrafikoml�ggningen 1967. Men med bara en linje kvar fanns det inte l�ngre n�gon ekonomi i att driva ett sp�rv�gssystem, utan det var bara en tidsfr�ga innan sp�rvagnen skulle konkurreras ut av den d� billigare busstrafiken.

Kanske kan hoten om Gr�kallbanens nedl�ggning skyllas samma fenomen som i Malm�, med flera st�der. Och liksom i Malm� p� den tiden, trafikerar inte sp�rv�gen i ett av de tyngsta str�ken i Trondheim - d�r dess systemegenskaper skulle vara till st�rst nytta.

Kan det bli i Trondheim, som i Bergen och Malm� - att sp�rv�gen definitivt l�ggs ner, bara f�r att �teruppt�ckas igen, i modern tappning och i andra str�k? Eller �r sp�rv�gens dagar definitivt r�knade i Trondheim?

L�s mer i tidningsartiklarna fr�n Adressa:
- Legg ned trikken
N�del�s dom over trikken
Foresl�r sykkelsti p� trikkesporene

Eller f�lj denna tr�d p� Svenska Sp�rv�gss�llskapets webbplats:
Hot mot Gr�kallbanen?

Fakta om Gr�kallbanen:
Trondheim har Norges enda sp�rvagnslinje ("trikk") utanf�r Oslo, Gr�kallbanen. Den �r ocks� v�rldens nordligaste sp�rv�g. Trikkens existens har l�nge varit f�rem�l f�r het politisk debatt i staden. Den kommunala driften lades ner 1988 efter att 100 miljoner norska kronor d� hade investerats i nya vagnar och ny vagnhall. Driften �terupptogs 1990 p� en kortare str�ckning av en ideell f�rening. 2005 togs Gr�kallbanen �ver av den internationella koncernen Connex. Linjen trafikerar idag ca 9 km mellan Sankt Olavs gate (n�ra centrum) och By�sen. Linjen �r metersp�rig.

L�s mer p� Wikipedia (p� norskt bokm�l): no.wikipedia.org/wiki/Gr�kallbanen

En l�ttbana genom K�penhamn

Tue, 18 Nov 2008 04:00:00 +0100

St�rkt alternativ til den tabte metro i Br�nsh�j (pdf)

�Det �r s�kert m�nga, som �nnu gr�mer sig �ver utel�mnandet av den t�nkta Metro-f�rbindelsen till Br�nsh�j, n�r man nu nyligen presenterat projekten f�r den n�rmaste tiden. En Metro i v�r stadsdel �r nu s� l�ngt ute i periferin, att den knappt g�r att f� syn p�, skriver Br�nsh�j-Husum avis, aprop� att K�penhamns kommun nu definitivt tycks sparat in p� de framtida Metro-expansionerna.

Tidningen imponeras av de m�nniskor som bedriver en �heroisk kamp� f�r att f� tunnelbana till Br�nsh�j. �Det �r i sig v�rt ett pris, �ven om kampen verkar n�rmast hoppl�s.�

Letbaner.dk, v�r danska systersida, har sedan tidigare lagt fram ett f�rslag till alternativ l�sning f�r Br�nsh�j � och andra omr�den i Stork�penhamn. F�rslaget kallas �Byplan med milj�visioner� och framh�ller sp�rv�gar (letbaner) som en samh�llsekonomiskt och milj�m�ssigt effektivare l�sning. Br�nsh�j-Husum avis lyfter i artikeln fr�n den 4 november fram sp�rv�g som ett intressant alternativ till den nu skrotade Metron.

En sp�rv�g p� str�ckan Herlev-Sundbyvester Plads j�mf�rs med en tunnelbana och man konstaterar att de tv� alternativen �r likv�rdiga med avseende p� attraktivitet, komfort, framkomlighet och restid d�rr-till-d�rr. Anl�ggningskostnaden f�r en sp�rv�g �r dock bara en tredjedel till tv� femtedelar av vad den �r f�r metroalternativet. Och en sp�rv�g ber�knas kunna ers�tta en betydligt st�rre m�ngd bilar och bussar fr�n stadens gator, vilket f�ljaktligen ger en h�gre milj�vinst.

F�rutom p� den omtalade str�ckningen finns l�ngre g�ngna planer p� en l�ttbana i �Ring 3�-str�ket, ett l�ngt tv�rstr�k genom ett flertal kommuner i Stork�penhamns v�stra utkanter. Sp�rv�gsf�rbindelser till Valby, Hvidovre, Amager och Rigshospitalet tycks mer eller mindre st�ndigt vara p� tapeten. Och f�rutom i huvudstadsregionen, diskuterar man i Danmark sp�rv�gar i �rhus, Odense och �lborg.

L�s g�rna mer h�r:
Letbaner.dk: �En letbane gennem K�benhavn�
Letbaner.dk: �Metroforgrening droppet�
Letbaner.dk: �Byplan med milj�visioner� (pdf)

Ny svensk sajt om sp�rvagnar

Fri, 14 Nov 2008 04:00:00 +0100

En ny webbsida med namnet Svenska sp�rvagnar har lanserats!

Bakom den nystartade sajten st�r tv� sp�rvagnsf�rare i G�teborg, Tommy Wagner och Alexander Oscarsson. De driver sajten p� ideell basis, "av den enkla anledningen att vi �r intresserade av sp�rvagnar".

�n s� l�nge inneh�ller sajten inte s� mycket information, men vi hoppas p� intressant l�sning fram�ver. Rubrikerna verkar sp�nnande!

L�tta sp�r �nskar lillebrorsan v�lkommen till v�rlden med ett stort lycka till!

Sajten hittar du p� adressen www.svenskasparvagnar.se.

S�rskild skatt p� f�retag f�resl�s finansiera sp�rv�gen i Malm�

Tue, 11 Nov 2008 04:00:00 +0100

Ordf�randen i Malm� stads stadsbyggnadsn�mnd, Anders Rubin (s), anser att f�retag och fastighets�gare kan f� vara med och betala f�r att �ter f� sp�rvagnar i staden. I g�rdagens Sydsvenskan intervjuas han:

� Jag tycker att staden ska st� f�r infrastrukturen. Men det verkar som om staten har sv�rt att ta den rollen. D� kan man t�nka sig att staten ger oss kommuner m�jligheter att ta ut n�gon form av lokal skatt.

Rubin refererar till framg�ngsrika franska exempel. Den franska �sp�rv�gsboomen� fortg�r alltj�mt, och detta tros till stor del bero p� det system f�r kommunala arbetsgivaravgifter, den s k Versement Transport, som direktdestineras till lokaltrafik. S� har till exempel de ofta refererade och i studiesyfte bes�kta st�derna Grenoble, Montpellier, Lyon, Strasbourg, Mulhouse, Bordeaux och Nice f�tt sina moderna och attraktiva sp�rv�gssystem. Den franska staten bidrar dock oftast med ungef�r h�lften av pengarna till det inledande investeringsbehovet.

� St�rre f�retag betalar ett par procent i arbetsgivaravgift f�r att finansiera kollektivtrafiksatsningar. D�rf�r har man kunnat g�ra kraftfulla trafikl�sningar, s�ger Rubin, aprop� den franska l�sningen.

Han tror inte att f�retagen skulle sky Malm� f�r att staden beh�ver sp�rvagnspengar p� detta s�tt. Han menar att det vore en st�rre f�rlust om f�retagen inte kunde locka till sig medarbetare och kunder p� grund av att de fastnar i bilk�er, och lyfter d�rf�r fram denna id� om lokal medfinansiering, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) lyft fram och som ocks� �r ett f�rslag fr�n projektet FODRAL.

Som medfinansiering skulle ocks� en lokal fastighetsskatt fungera. En v�l utbyggd kollektivtrafik g�r staden mer attraktiv, och ett tydligt resultat fr�n forskning �r att v�rdet p� mark och fastigheter stiger, d�r bra kollektivtrafik, s�som sp�rtrafik, dras fram. Fastighetsskatten har nyligen gjorts om till en lokal skatt, men staten har tills vidare satt ett tak p� denna, vilket g�r att kommunerna i de flesta fall inte kan nyttja denna m�jlighet. �verhuvudtaget �terst�r det en hel del arbete innan denna skatt politiskt, praktiskt och r�ttvist kan kopplas till kollektivtrafikens utbud.

� Min id� �r att staden ska sitt ansvar, avslutar ordf�randen, som g�rna �ppnar f�r denna finansieringsform.

Man kan konstatera att det �r klokt att b�rja diskutera alternativa och kompletterande f�rslag f�r finansiering. Den svenska regeringen har i h�sten infrastrukturproposition lyft fram betydelsen av lokal och regional medfinansiering, f�r att f� till st�nd diverse utbyggnadsprojekt.

Malm�s framtida sp�rv�gsn�t f�rv�ntas best� av ett stomn�t med runt fem linjer, och ber�knas kosta cirka fem miljarder kronor att bygga upp. Anledningen till f�rslaget om nya sp�rv�gslinjer i Malm� �r att kollektivtrafiken beh�ver �ka b�de sin kapacitet och sin attraktivitet, f�r att Malm�s trafiksystem ska kunna fungera i framtiden. Detta �r slutsatserna fr�n den utredning, �Malm�s framtida kollektivtrafik�, som nu avslutas.

L�s v�r sp�rv�gsnyhet i Malm� fr�n 2008-10-24.

Om olika s�tt att finansiera sp�rv�gar, med bl a kommunal medfinansiering genom lokala skatter och avgifter, finns i den h�r pdf-bilden fr�n FODRAL, och i det h�r pdf-bladet.

2008-11-14: Artikel i Sydsvenskan: "Stadsbussarna r�cker inte till"

Mot slutet i projektet FODRAL

Mon, 10 Nov 2008 04:00:00 +0100

Fredagen den 5 december avslutas FODRAL med ett seminarium i Norrk�ping, d�r bland annat resultaten och slutsatserna fr�n projektet rapporteras.

Projektgruppen p� Trivector och Thomas Lange h�lsar tillsammans med Norrk�pings kommun v�lkomna till en halvdag d� vi f�rmedlar kunskap om framtidens l�sningar f�r organisation och finansiering av lokal och regional sp�rtrafik.

Inbjudan och program finner du h�r. Seminariet v�nder sig fr�mst till alla som arbetar professionellt med fr�gor om kollektivtrafik och l�tt sp�rtrafik, och specifikt dess organisation, finansiering och drift.

F�lj utvecklingen, och l�s de prelimin�ra resultaten p� FODRAL-sidan.

R�st f�r att region ska ta �ver kollektivtrafiken helt

Mon, 10 Nov 2008 04:00:00 +0100

Den regionala t�g- och busstrafiken b�r tas �ver helt av V�stra G�talandsregionen. Idag �ger regionen och kommunerna den tillsammans, genom bolaget V�sttrafik, men kommunerna t�nker mer p� sina egna intressen. Det menar regionstyrelsens ordf�rande, Roland Andersson (s), enligt en intervju med Sveriges Radio G�teborg.

Han vill binda samman de st�rre orterna b�ttre, och det �r enklare om regionen �r ensam �gare.

Roland Andersson menar ocks� att det �r mer kostnadseffektivt med regionen som ensam�gare. Han lyfter fram Stockholm och Region Sk�ne som exempel p� det.

� Det system som vi idag har f�r att f�rdela kostnader och int�kter i det h�r det �r kostnadsineffektivt, och bara det vore v�l b�ttre att kunna skicka de pengarna ist�llet f�r till administration f�r att g� �ver i konkreta h�llplatsfr�gor eller bussf�rbindelser och s� vidare, s�ger Roland Andersson.

SR p� webben: www.sr.se/goteborg/nyheter/artikel.asp?artikel=2430985
SR:s webbradio med intervjun: www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1443334
Artikel i Dagens Samh�lle: www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=13789

SKL �nskar mer infastruktur f�r pengarna

Fri, 07 Nov 2008 04:00:00 +0100

� Vi m�ste f� ut mer infrastruktur f�r pengarna. Regeringen b�r snarast tills�tta en utredning med uppdrag att hitta en fungerande planerings- och finansieringsmodell, menar Lennart Gabrielsson, tredje vice ordf�rande i Sveriges Kommuner och Landsting, i sitt inledningsanf�rande p� konferensen Transportpolitik.nu.

� Tiden �r mogen f�r att ge kommuner, landsting och regioner ett �kat ansvar och inflytande �ver planeringen av v�gar och j�rnv�gar.

Han v�lkomnade regeringens n�rtidssatsning p� infrastruktur 2009-2010, men ifr�gasatte samtidigt om den ambitionsniv� som regeringen deklarerat i h�stens infrastrukturproposition �r tillr�ckligt h�g.

� Vi vet att en mycket stor andel av de medel som ska g� till nationellt viktiga investeringsprojekt, kanske uppemot tre fj�rdedelar, �r medel som redan �r l�sta i p�g�ende projekt.
Lennart Gabrielsson lyfte fr�gan om dagens planeringssystem f�r v�gar och j�rnv�gar och menade att f�rseningar och f�rdyringar �r regel snarare �n undantag.

Han tog �ven upp fr�gan om medfinansiering.

� Det som �r nytt och v�rt att reagera p� �r att staten i samband med p�g�ende l�ngsiktiga infrastrukturplaneringen 2010-2021, permanent lyfter fr�gan om medfinansiering som underlag f�r prioriteringarna. Detta innan prioriteringar av infrastrukturprojekt �r gjorda utifr�n nytto- och behovsanalyser. H�r �r undantag �r p� v�g att bli regel, konstaterade Lennart Gabrielsson.

� Vi tycker att kommunal och regional medfinansiering av statliga v�gar och j�rnv�gar som princip �r mycket tveksam. Det tar inte bara medel fr�n givna kommunala och regionala verksamheter utan att skapar ocks� en oklar ansvarsf�rdelning mellan stat, kommun, landsting och regioner.

� Ett eventuellt medfinansieringsansvar fr�n lokal och regional niv� m�ste bygga p� att ett relevant finansiellt utrymme skapas f�r regionerna. Kommuner, landsting och regioner har goda f�ruts�ttningar f�r att ta ett �kat ansvar och hitta samspel mellan olika satsningar p� infrastruktur, kollektivtrafik, stads- och trafikplanering, sa Lennart Gabrielsson.

K�lla: rt-forum.com

Fotnot: SKL = Sveriges kommuner och landsting. Se skl.se. F�r konferensreferat g� till transportpolitik.nu.

Tunnelbana betydligt s�krare �n sp�rv�g

Fri, 07 Nov 2008 04:00:00 +0100

Statens institut f�r kommunikationsanalys, SIKA, har idag sl�ppt ett pressmeddelande d�r man ber�ttar om sin rapport "Bantrafikskador 2007" med statistik om olycksh�ndelser.

Och �ven om de kollektiva f�rds�tten �r mycket s�kra f�r de som reser med dem, r�der stora skillnader mellan de olika sp�rtrafikmedlen.

S� h�r skriver SIKA i pressreleasen:

"Riskerna f�r d�dsfall och allvarliga skador skiljer sig kraftigt mellan j�rnv�g, sp�rv�g och tunnelbana. N�r personolyckorna st�lls i f�rh�llande till hur mycket t�gen g�r och hur mycket m�nniskor reser, faller tunnelbanan ut som det s�kraste av dessa tre trafikslag under perioden 2003�2007. Sp�rv�gen har l�g risk f�r d�dsfall men h�g risk f�r allvarliga personskador, till f�ljd av att det rapporteras m�nga olyckor med passagerare som skadas n�r de faller inne i sp�rvagnarna."

Man kan konstatera att tunnelbanans helt slutna och separerade system har varit ett lyckokast fr�n s�kerhetssynpunkt. Allt annat hade varit uppseendev�ckande, med tanke p� de m�ngfalt h�gre investeringskostnader som separationen inneb�r.

L�s mer p� SIKA:s sida: www.sika-institute.se/templates/Newsletter____1590.aspx
I GP:s n�tupplaga refereras till denna unders�kning: www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=456646

Stormigt kring succ�banan � men expansion planeras

Thu, 06 Nov 2008 04:00:00 +0100

Ett anonymt brev fr�n personalen p� Tv�rbanan i Stockholm har skickas till huvudmannen SL:s styrelse och tillsynsmyndigheten J�rnv�gsstyrelsen. I detta brev kritiseras arbetsgivaren Veolia f�r att ignorera brister vad g�ller banans och vagnarnas skick, tidtabellen, och personalhanteringen.

� Tidigare var vi stolta �ver att arbeta p� Tv�rbanan, nu sk�ms vi bara, skriver f�rarna, som p� grund av r�dsla f�r repressalier inte vill framtr�da med namn.

Fackf�rbundet SEKO bekr�ftar i n�gon m�n turbulensen bland Tv�rbanans och Nockebybanans personal. Fr�n Veolias sida �r man dock officiellt fr�gande till de anonyma f�rarnas uppr�rdhet.

� De hade varit b�ttre om de framf�rt sina synpunkter direkt till mig i st�llet f�r att skriva ett anonymt brev. Jag f�r inte ihop kritiken med resen�rernas betyg p� Tv�rbanan. I SL:s kundunders�kningar ligger Tv�rbanan alltid i topp med just nu 82 procent n�jda eller mycket n�jda resen�rer. Hur st�mmer det med f�rarnas p�st�enden om felaktiga tidtabeller, d�lig service eller bristande s�kerhet? undrar Celal �nsal, Veolias operativa chef f�r lokalbanorna.

SL kommenterar inte h�ndelsen. Trafikhuvudmannen har, som Celal �nsal refereras till, dock l�nge kunnat visa upp mycket positiva siffror p� sp�rv�gens popularitet.

Och nu planerar SL att f�rl�nga Tv�rbanan med en Kistagren. Utbyggnaden ber�r omr�den i Ulsvunda, Solvalla, Rissne och Kista, och inneb�r att Alvik kan knytas med sp�r till Rinkeby, Kista och pendelstationerna i Helenelund, Sollentuna och H�ggvik. Detta �r en ny gren som visserligen funnits l�nge p� id�stadiet men som accentuerats av behovet av fler tv�rf�rbindelser i norra Stockholm. P� sin webbplats meddelar nu SL att samr�d ska h�llas inom f�rstudien f�r denna Kistagren.

Sedan tidigare p�g�r utredningarna f�r Tv�rbanans f�rl�gning i �ster, samt i norr till Sundbyberg och Solna.

DN 5/11 �Brister i sk�tseln av Tv�rbanan�: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=848088
SL om �Tv�rbana Norr Kista�: www.sl.se/templates/Page.aspx?id=13271
SL: sl.se
J�rnv�gsstyrelsen: jvs.se

Malm�s politiker �verens: Vi har inget annat val �n att bygga sp�rv�g

Fri, 24 Oct 2008 04:00:00 +0200

P� en presskonferens idag st�r representanterna f�r de politiska partierna i Malm� enade: Vi ska ha sp�rvagnar!

Presskonferensen markerar slutet p� utredningen �Malm�s framtida kollektivtrafik� i vilken man har studerat behovet av en b�ttre kollektivtrafik i framtiden, efter det att j�rnv�gstunneln Citytunneln st�r klar. Arbetet har bedrivits gemensamt i ett flertal av kommunens f�rvaltningar.

I utredningen har man konstaterat att det redan idag finns behov av kollektivtrafik med h�gre kapacitet i vissa str�k, till exempel centrum-Roseng�rd. Bussarna p� linje 5 i detta str�k k�r redan nu var 3:e till var 4:e minut i rusningstrafiken � med ledbussar. Med framkomlighetsproblemen i centrum �r det uppenbara problem att uppr�tth�lla en s�dan t�t tidtabell. Man konstaterar att det redan idag finns underlag f�r sp�rvagnstrafik h�r. Och behovet kommer inom en snar framtid att g�ra sig g�llande �ven i fler str�k till och fr�n centrum. Huvudorsaken �r att Malm� stad �kar sin befolkning med i runda sl�ngar 5 000 inv�nare �rligen, samtidigt som r�rligheten forts�tter att �ka � �ven med bil.

S� nu sl�r man fast, med politisk block�verskridande enighet, att sp�rvagnar �ter ska trafikera stadens gator, senast 2020. Politikerna har allts� dragit sin slutsats fr�n kollektivtrafikutredningen � sp�rv�g �r den b�sta l�sningen.

Anders Rubin (s), ordf�rande i stadsbyggnadsn�mnden, f�rklarar att Malm� beh�ver sp�rvagnar eftersom den fortsatta tillv�xten i befolkning och i trafiken kr�ver det. Nuvarande trafiksystem kommer inte klara av att erbjuda malm�borna och inpendlare effektiva, och klimatriktiga, resor i framtiden. Genom att bygga sp�rv�g i Malm�, vilket alla nu �r �verens om i politiken � fr�n v�nster till h�ger � kan man erbjuda mycket h�gre kapacitet �n med de bussar som finns idag. Genom att staden f�r en attraktiv trafikform med h�gre kapacitet kommer fler att kunna �ka kollektivt ist�llet f�r med bil, vilket ocks� �r till f�rdel f�r dem som �ven i forts�ttningen m�ste k�ra bil i staden.

� Vi g�r det inte f�r att det �r trevligt med sp�rvagnar � vilket m�nga tycker � utan f�r att vi m�ste. Vi har helt enkelt inget val, s�ger Anders Rubin.

Stadens fortsatta planering kommer nu att inriktas p� att sp�rvagnar rullar i Malm� om n�gra �r. Den tydliga inriktningen till trots �r finansieringen inte l�st. Kommunen r�knar med att f�r skjuta till egna medel � som man till exempel gjorde till Citytunneln � men hoppas p� medverkan fr�n stat och region.

Det finns �ven id�er om framtida sp�rv�gar i regionen, till exempel till Falsterbon�set i s�der och till Bara i �ster, men detta �r fr�gor som man g�rna avvaktar med tills det att man klarat av stadssp�rv�gen. �ven Sk�netrafiken l�gger fram sp�rv�g i Malm� i sin t�gstrategi, med trafik fr�n �r 2020. Sk�netrafiken r�knar ocks� med att det finns sp�rv�gar i Lund och Helsingborg i samma tidsetapp.

L�s Malm� stads pressmeddelande och Sydsvenskans artikel!

Sp�rv�g i Lund 2014 f�ruts�tter statliga pengar

Tue, 21 Oct 2008 04:00:00 +0200

I Lund har kommunen haft planer f�r sp�rv�gstrafik l�nge. Bland annat har det diskuterats ett "stadsbanesystem" som skulle knyta ihop de �stra kommundelarna, med Dalby, Veber�d och Sandby, till Lunds stad.

�ven kommunerna runt om - Lomma, K�vlinge, Staffanstorp och Malm� - har funnit dessa id�er intressanta. Och i Sk�netrafikens t�gstrategi finns str�ckan Lund-Dalby med som en framtida regional sp�rv�g, vid sidan av lokala sp�rv�gar i de tre st�rsta st�derna; vid sidan av Lund �ven Malm� och Helsingborg.

I samband med att milj�partiet presenterade sin f�reslagna satsning p� sp�rv�gar i �tta st�rre svenska st�der, har intresset f�r sp�rv�g f�tt ett nytt uppsving runt om i landet. Lunds planer omn�mns d�rf�r i ett nyhetsinslag i TV4 �resund.

Christian Ryd�n, trafikplaneringschef i Lunds kommun:
� Just nu har vi lanserat ett f�rslag om att etablera sp�rv�gstrafik p� en f�rsta etapp h�r, fr�n Lunds central, upp till de nord�stra delarna av Lund, genom de tunga verksamhetsomr�dena - Universitetssjukhuset, Tekniska h�gskolan, Ideon-omr�det - och s� vidare.

Enligt f�rslaget ska sp�rvagnarna b�rja rulla �r 2014. Men tidplanen f�ruts�tter statlig finansiell medverkan. Investeringen ligger p� 400-600 miljoner kronor, f�r denna f�rsta etapp.

� Man kan transportera mycket mer m�nniskor, och sp�rvagnstrafik �r ocks� mer attraktivt. M�nga fler kommer att v�lja att �ka kollektivt, om det g�r sp�rvagnar ist�llet f�r buss, s�ger Christian Ryd�n.

Se inslaget p� TV4-nyheterna h�r. (Inslaget �r ca 30 sekunder in i s�ndningen, fr�n kl 9:30 ig�r.)

F�rsta sp�rbiten p� nya linjen i Norrk�ping

Thu, 16 Oct 2008 04:00:00 +0200

Folkbladet: Sp�ren p� plats

Ig�r lades sp�ren p� plats p� den nya bron �ver S�derleden i Norrk�ping, d�r den nya sp�rvagnslinjen till Hageby och Ringdansen ska g�.

Bron beslutades och byggdes f�re beslutet om sp�rv�gens utbyggnad, och har oavsett sp�rv�gen en funktion f�r fotg�ngare och cyklister. F�r att bron �ven ska fungera som en l�nk f�r sp�rvagnarna i framtiden kr�vs ett positivt beslut i kommunfullm�ktige p� n�sta m�te den 27 oktober. Av den styrande koalitionens budget framg�r att bygget �r helt finansierat med kommunala skattemedel.

Att sp�ren p� S�derledsbron lades p� redan ig�r, f�rklarar Skanskas platschef Ove Andersson s� h�r:

- Sp�ren ing�r i brojobbet som i sin tur ing�r i arbetet med S�derleden och eftersom den ska invigas den 11 november, m�ste bron vara helt klar d�, med sp�rvagnssp�ren p� plats och g�ng- och cykelbanan p� samma bro klar f�r anv�ndning.

I b�sta fall kan spaden s�ttas i jorden f�r den �vriga sp�rv�gsutbyggnaden under v�ren 2009. Sommaren 2010 kan Norrk�pings sp�rvagnar rulla p� n�sta etapp, till Hageby.

Mp vill satsa stort p� svenska sp�rv�gar

Wed, 15 Oct 2008 04:00:00 +0200

Milj�partiet offentliggjorde ig�r ett f�rslag om en kraftfull satsning p� sp�rv�gar i Sverige, som en del i politiken f�r minskad klimatp�verkan.

Partiet menar att nya sp�rvagnslinjer �r ett av de effektivaste s�tten att �ka attraktiviteten och kapaciteten hos kollektivtrafiken. F�rslagsst�llarna Peter Eriksson och Karin Svensson Smith lyfter fram att det i m�nga st�rre svenska st�der finns stombusslinjer med t�t trafik, som redan idag skulle kunna g�ras om till sp�rv�g, och bli ett lyft b�de f�r klimatet och f�r stadsmilj�n.

Man f�resl�r en statlig delfinansiering f�r byggande av sp�rvagnslinjer i st�rre st�der. Samtidigt har man g�tt igenom f�ruts�ttningarna f�r att inf�ra nya sp�rv�gslinjer i �tta st�rre st�der - Stockholm, G�teborg, Norrk�ping, Uppsala, Malm�, Lund, Helsingborg och Link�ping - och presenterar h�r olika exempel p� hur det skulle kunna se ut.

Som refensobjekt lyfter man fram lyckade exempel fr�n europeiska st�der, d�r satsningar p� modern sp�rv�g inte ses som en uppoffring, utan snarare tv�rtom ett medel f�r en m�nsklig och levande stadsmilj�.

L�s pressmeddelandet: mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=5&number=157616

FODRAL-resultat presenteras p� Persontrafikm�ssan

Tue, 14 Oct 2008 04:00:00 +0200

Trivector Traffic, som driver projektet FODRAL, kommer att finnas p� plats med en monter p� m�ssan Persontrafik den 15-17 oktober p� Svenska m�ssan i G�teborg.

I montern kan man prata med f�retagets konsulter, och p� s� s�tt ta del av de f�rsta prelimin�ra resultaten i projektet FODRAL.

Om du inte ska g� p� m�ssan, s� kan du ta del av de resultat som nu finns, h�r p� L�tta sp�r. G� till FODRAL-sidan.

Du kan ocks� ladda ner en pdf-sammanfattning direkt h�r.

2008-10-15: Res- och Trafikforum uppm�rksammar arbetet med FODRAL i ett reportage idag fr�n Persontrafikm�ssan. L�s deras artikel "Nya sp�r f�r Sverige".

Liding� vill ha sp�rv�g till city

Thu, 09 Oct 2008 04:00:00 +0200

En sammanh�llen sp�rv�g fr�n G�shaga �nda till Hornsberg, via �stermalm, City och Kungsholmen, kan bli verklighet redan om tre �r � om Liding�politikerna f�r som de vill.

� Det vore ologiskt att inte koppla ihop Liding�banan med en ny bana som kommer s�derifr�n fr�n Djurg�rden och City, s�ger Liding� kommunstyrelses ordf�rande Paul Lindquist (m).

Nu avancerar planerna p� Sp�rv�g City, den nya stadssp�rv�gen mellan Ropsten vid Liding�banans �ndstation och Hornsberg p� v�stra Kungsholmen. Den ska st� klar 2011.

Liding� stad �r en av de remissinstanser som f�r s�ga sitt om f�rslaget.

� Vi �r mycket positiva. Det �r en satsning helt i r�tt riktning, s�ger Paul Lindquist.

De nya sp�ren ska g� fr�n Ropsten genom V�rta�omr�det. D�r planeras 10 000 nya bost�der och 30 000 nya arbetsplatser. Liding� stad menar att sp�rtrafik �r det kollektivtrafikslag som b�st tillgodoser framtidens milj�- och tillg�nglighetskrav. Den har ocks� h�g kapacitet.

F�r Liding�borna blir en framtida sp�rv�g till city fr�mst ett komplement till tunnelbanan. En viktig f�ruts�ttning f�r att arbetspendlingen fr�n s�dra Liding� ska underl�ttas �r att den nya banan kopplas samman med Liding�banan s� att inget byte beh�ver g�ras i Ropsten.

� Det skulle inneb�ra ett enormt �kat v�rde f�r
Liding�banan, s�ger Paul Lindquist.

Men en sammankoppling skulle inte bara inneb�ra f�rdelar f�r Liding� utan �ven f�r SL. Den nya sp�rv�gen har behov av en ny sp�rvagnsdep� f�r uppst�llning, service och tv�tt av sp�rvagnarna. En s�dan finns redan i dag p� Liding�, vid Dal�num.

Det skulle �ven inneb�ra att en gemensam vagnpark f�r Liding�banan och den nya Tv�rbanan till city, en uppenbar f�rdel eftersom Liding�banans vagnar �nd� m�ste bytas ut inom en snar framtid.

�n finns inga beslut om en upprustning av Liding��banan, bara en stark viljeyttring b�de fr�n SL och Liding� stad. F�rhandlingar mellan parterna p�g�r.

K�lla: Liding� Tidning, lt.nu

En organisatorisk gr�ns suddas ut

Tue, 30 Sep 2008 04:00:00 +0200

I och med den nyss presenterade infrastrukturpropositionen kommer �nnu en organisatorisk gr�ns att f�rsvinna. Propositionen inneb�r en gemensam pott f�r nyinvesteringar, 217 miljarder kronor f�r perioden 2010-2021, i transportinfrastruktur p� land. I klartext att V�gverket och Banverket f�r dela p� samma pott att distribuera till gemensamt behovspr�vade v�g- och sp�robjekt.

I realiteten har denna organisatoriska gr�ns � f�r l�nge sedan en berlinmur hopfogad med r�tt s� mycket prestige och revirt�nkande � redan b�rjat suddas ut i och med den gemensamma inriktningsplaneringen f�r de b�da verkens l�ngsiktiga planering.

N�gra s�rskilda pengar avsatta till sp�rv�gar eller annan l�tt sp�rtrafik finns d�rmed inte omn�mnda i propositionen. Det blir Banverket (och V�gverket) som i fortsatt dialog med kommuner, landsting och regioner f�r komma �verens om s�dana nysatsningar. En nyhet i propositionen �r d�remot att det s�rskilda statsbidraget till rullande materiel, allts� till t�g- och sp�rvagnsfordon, upph�r.

Detta motiverar regeringen och infrastrukturministern �sa Torstensson med att fordonen blir en konkurrensfaktor n�r persontrafiken p� j�rnv�g konkurrensuts�tts inom ramen f�r proppen, och att staten d�rmed inte kan g� in och sponsra trafikhuvudm�nnen med detta. Det �terst�r dock att se hur detta p�verkar statens bidrag till lokal och regional infrastruktur.

Infrastrukturpropositionen l�ggs i n�sta steg fram i Riksdagen, d�r den f�rv�ntas antas.

L�s mer p� Banverkets webb eller p� Regeringens webb.

Saltsj�banan b�r g� till Slussen

Sun, 28 Sep 2008 04:00:00 +0200

F�r att f� beh�lla Saltsj�banan �nda in till Slussen kan b�de Stockholms stad och Nacka kommun motvilligt acceptera en enklare sp�rl�sning.

Nacka och Stockholm �ppnar nu f�r en budgetl�sning f�r att Saltsj�banan ska kunna forts�tta in mot Slussen �ven i fort-s�ttningen. Trafiken riskerar p� sikt att stoppas d� de nya sp�ren blir f�r dyra f�r SL.

Men en l�sning utan en ny tunnel genom Katarinaberget ger l�gre kostnader � och �r b�ttre �n inga sp�r alls, enligt Nackas moderata kommunalr�d Erik Langby. Om det g�r att dra nya sp�r l�ngs Saltsj�banans nuvarande str�ckning s� kan det spara runt en miljard kronor enligt SL.

SL har flaggat f�r att en ny tunnel genom Katarinaberget med perrong vid Slussen blir f�r dyr � ist�llet finns ett alternativ d�r Saltsj�banan kopplas samman med snabbsp�rv�gen mot Gullmarsplan. Men den varianten avf�rdas av b�de Nacka och Stockholm d� de menar att det f�rs�mrar f�r trafikanterna och p�verkar byggandet i Hammarby Sj�stad.

K�lla: sr.se

Nya Berlinvagnar uppvisade p� InnoTrans

Sun, 28 Sep 2008 04:00:00 +0200

Berlins kollektivtrafikf�retag BVG offentliggjorde i veckan en prototyp av den nya sp�rvagnsmodell som ska b�rja trafikera den tyska huvudstadens gator i h�st. Det �r Bombardier som nu p�b�rjar en leverans av 210 Flexity-vagnar, i enlighet med det kontrakt som skrevs mellan staden och sp�rvagnstillverkaren i september 2006.

Om de nya l�ggolvsvagnarna, varav fyra enheter kommer att testas i trafik p� linjerna M4, M2, M5 och M10 fr�n slutet p� oktober, visar sig framg�ngsrika, kommer dessa och orderns resterande 206 vagnar att successivt ers�tta Tatravagnar fr�n s� l�ngt tillbaka som 1976.

� De nya Berlinvagnarna kommer att leva upp till h�ga f�rv�ntningar p� en modern, tillg�nglig och attraktiv trafik, p� ett s�tt som understryker h�g service och framtidsinriktning, s�ger stadens borgm�stare Ingeborg Junge-Reyer.

De nya sp�rvagnarna �r 30 eller 40 meter l�nga och en decimeter bredare �n de l�ggolvsvagnar som �r i trafik idag i Berlin. De finns i tv� utf�randen: En med f�rarhytt i bara i ena �nden, som har 84 sittplatser men rymmer 248 passagerare, och en som en tv�riktningsvagn � allts� med f�rarhytt i b�da �ndar vilket m�jligg�r byte av k�rriktning utan v�ndslinga � med 72 sittplatser och m�jlighet att ta ombord 245 passagerare. I alla modeller finns �multifunktionsytor� med hopf�llbara s�ten och utrymme till t ex cyklar, barnvagnar och rullstolar.

Den nya tv�riktade modellen visades upp p� m�ssan InnoTrans som avslutades i fredags.

Bes�k Bombardier Transports sida p� webben: www.bombardier.com/en/transportation
Bes�k InnoTrans webbplats: www.innotrans.com

Lovar sp�r till Ringdansen i Norrk�ping till 2010

Thu, 25 Sep 2008 04:00:00 +0200

Som L�tta sp�r tidigare rapporterat, har den politiska majoriteten i Norrk�pings kommun st�llt sig bakom att b�rja bygga p� sp�rv�gen till stadsdelarna Hageby och Ringdansen � �ven om kommunen inte f�r det statsbidrag som de anser sig ha r�tt till.

Norrk�pings tidningar rapporterar att politikerna nu utlovar den officiella byggstarten till n�sta �r, och att sp�rv�gen hela v�gen till Ringdansen ska st� klar �r 2010. Delen till Ringdansen tidigarel�ggs d�rmed med ett �r, j�mf�rt med vad som tidigare varit k�nt.

� Det blir bara dyrare att v�nta, s�ger Stefan Arrelid, milj�partistiskt kommunalr�d.

� Det �r byggstart 2009. Det finns inget annat �n det nu, s�ger Mattias Ottosson, dito f�r socialdemokraterna.

�ven den borgerliga oppositionen i kommunen �r f�r utbyggnaden, men hoppas fortfarande p� statsbidrag och anser att kommunen kan �ventyra det genom att bygga f�r mycket f�r fort.

N�gra statliga pengar till sp�rv�gar i Sverige blir det sannolikt dock inte de kommande tv� �ren. I regeringens budgetproposition lyser pengarna till sp�rv�gar med sin fr�nvaro. Den ansvariga sektorsmyndigheten, Banverket, har heller inte delat ut s�dana medel ur statsbidragskassan, sedan Tv�rbanan i Stockholm f�rdigst�lldes �r 2000.

L�s mer i NT:s artiklar:
Lovar sp�rv�g utan statsbidrag
Sp�rv�g till Ringdansen redan 2010 (video)

Kansas City p� sp�ret

Tue, 16 Sep 2008 04:00:00 +0200

I Kansas City, i amerikanska Missouri, p�g�r planeringen f�r ett nytt light rail-system. Det har nu g�tt s� l�ngt att en f�rsta projekterad linje p� 23 km nu tycks kunna bli verklighet.

Planeringen f�r en ny sp�rv�g (eller �light rail� som det brukar kallas i Nordamerika d� systemet i fr�ga inte rakt av brukar kunna liknas vid europeiska traditionella sp�rv�gar) har p�g�tt sedan november 2006 d� stadens befolkning r�stade ja i en lokal folkomr�stning till att driva projektet.

Stadens handelskammares styrelse meddelade i g�r att de st�djer stadens planer p� att inf�ra en extra lokal skatt p� varor och tj�nster motsvarande tre �ttondels cent p� varje dollar (3,75 promille). Tidigare har politikerna i staden North Kansas City, grannstaden i norr, godk�nt en motsvarande skatt p� en halv cent. Alla dessa f�rslag ska det dock folkomr�stas om i november, i samband med presidentvalet.

Handelskammarens styrelses beslut inneb�r att man kommer att arbeta vidare tillsammans med staden och med stadens kollektivtrafikbolag, Kansas City Area Transportation Authority, efter valet f�r att s�kerst�lla att vissa kritiska fr�gor l�ses, s�som att federala bidrag till utbyggnaden ska s�kerst�llas, och att inriktningen m�ste vara att anl�ggningen ska vara i drift om fem till nio �r.

L�s mer:
Kansas City Business Journal: KC chamber�s executive committee gives nod to light-rail plan
Kansas City Area Transportation Authority � Kansas City Light Rail
KC Light Rail

Inga pengar till sp�rv�gar i regeringens "n�rtidssatsning"

Fri, 12 Sep 2008 04:00:00 +0200

Det avs�tts inte n�gra pengar till sp�rv�gar eller annan l�tt sp�rtrafik i regeringens s k n�rtidssatsning, enligt den ig�r presenterade miljardsatsningen f�r 2009-2010.

Flera regionala och lokala akt�rer hade �nskat �kat budgetutrymme f�r statlig medfinansiering av lokala och regionala sp�rsatsningar, men av det blir allts� inget. Pengarna g�r i st�rre utstr�ckning �n tidigare till v�gprojekt, och st�rre s�dana, t ex �lvf�rbindelse i G�teborg (l�s v�r artikel, 2008-08-28). De sp�rprojekt som finansieras har ocks� karakt�ren av st�rre j�rnv�gs�tg�rder, s�kert av stor nationell betydelse och symbolv�rde. De satsningar som blidkar regionala intressen �r s�rskilt "Kraftsamling �resund" respektive "Kraftsamling G�teborg", men inte heller h�r ing�r pengar till exempelvis medfinansiering av en v�lbeh�vlig sp�rv�gsupprustning i G�teborg.

F�r Stockholms l�n blev det varken anslag till j�rnv�garna eller bidrag till sp�rv�garna, trots att s�v�l Tv�rbanorna Ost (2008-08-26, 2008-08-22) och Norr (2008-08-26) som Sp�rv�g City (2008-09-09) ligger n�ra i tiden. Och i Norrk�ping var det antagligen r�tt beslut av den politiska majoriteten att inte inv�nta ett positivt besked om statsbidrag till sp�rv�gsf�rl�ngningen till Ringdansen (2008-09-04) - det ryms heller inte i de statliga n�rtidsplanerna.

Hoppet f�r de kommuner, regioner och landsting som hoppats p� lokala och regionala sp�r st�r nu n�rmast till den l�ngsiktiga inriktningsplaneringen, som Banverk och V�gverk redan har satt ig�ng med. Men kan ocks� anta att diskussionerna tar ny fart om �kat regionalt ansvar, medfinansiering och till och med skattev�xling (i exempelvis Sk�ne, 2008-09-02). I fallet med Norrk�ping forts�tter kommunen ensamt.

Regeringen: Pressmeddelande, Promemoria

Res- och trafikforum:
St�ller regeringen upp?
R�ster om infrastruktursatsningen
10 miljarder till infrastruktur

Webfinanser: Infrastrukturprop som blev en flopp

Ljungbergs blogg: P� fel v�g

2008-09-13:
Svenska Dagbladet: Mer asfalt �n j�rnv�gssp�r

F�lj med p� en virtuell resa till Ringdansen

Wed, 10 Sep 2008 04:00:00 +0200

Nu verkar de flesta hinder mot att Norrk�pings sp�rv�gsn�t byggs ut i s�der vara avklarade. Kommunpolitikerna f�rv�ntas ta beslutet att s�tta ig�ng bygget i slutet av oktober.

Norrk�pings Tidningar presenterade idag en film/animering f�rest�llande en sp�rv�gsresa till stadsdelarna Hageby och Ringdansen i framtiden, som kollektivtrafikkontorets Jonas Bruce presenterat p� ett allm�nt m�te.

F�lj med p� resan h�r (video och ljud startar automatiskt):
NT: S� blir sp�rvagnsresan till Navestad

L�s ocks� v�r tidigare artikel i �mnet, daterad 2008-09-04.

2008-09-11: Om du vill �ka med p� fler virtuella sp�rvagnsturer, rekommenderas den danska sajten letbaner.dk, d�r man nyligen �ppnat ett litet videotek. Direktl�nk: letbaner.dk/tvvideo/

Sp�rv�g City - framtiden n�rmar sig

Tue, 09 Sep 2008 04:00:00 +0200

Nu startar de offentliga samr�den inf�r sp�rv�gens �terkomst i Stockholms innerstad.

Man kan l�mna skriftliga synpunkter och f�rslag p� SL:s sp�rv�gsplaner senast den 29 september.

I takt med att den planerade bostadsbebyggelsen i Ropsten och den nya stadsdelen Lindhagen tar fart beh�ver kollektivtrafiken byggas ut f�r att h�ja kapaciteten och f�rb�ttra tv�rf�rbindelserna. D�rf�r planeras nu en sp�rv�gslinje till dessa omr�den, som �ven g�r genom city, t ex f�rbi Sergels torg och Centralstationen.

F�r att l�sa finansiering och projektledning avser SL att uppl�ta en koncession i vilken ing�r byggande, underh�ll och drift under 15 �r. En koncession inneb�r att det f�retag eller konsortium som l�mnar den intressantaste och mest ekonomiskt f�rdelaktiga offerten utses till Koncessionsinnehavare. Ers�ttningen kommer huvudsakligen att utg�ras av en r�tt att nyttja sp�rv�gen och tillgodog�ra sig int�kterna under avtalstiden.

En inbjudan till koncession har annonserats i svensk och internationell aff�rspress och anbudsf�rfarande p�g�r.

L�s mer p� SL:s sida. Direktl�nk till samr�dsdokumentet finns ocks� h�r.

Champagneglasformad sp�rvagn - Ny modell visas p� Persontrafik

Fri, 05 Sep 2008 04:00:00 +0200

En sp�rvagn som ser ut som en champagneglas - kan det vara n�got? P� Persontrafik visas en fullskalemodell av den specialdesignade vagnen.

Leverant�ren Alstom Transport ser en ny trend v�xa fram i st�rre och medelstora europeiska st�der. Sp�rvagnar designade f�r att utg�ra ett estetiskt inslag i stadsbilden.

Frankrike �r sp�rvagnens f�rlovade hemland och Reims en av st�derna i Champagnedistriktet. Sj�lvklart ska stadens gator d� trafikeras av sp�rvagnar som ser ut som champagneglas.

Alstom Transport �r v�rldens f�rsta t�gleverant�r med egen designavdelning f�r alla sina produkter. Det har bland annat resulterat i den sp�rvagnstyp som heter CITADIS och som bygger p� en blandning av standardiserade och skr�ddarsydda element. Varje stad kan f� sin egen version av sp�rvagnen.

- Allt fler europeiska st�der v�ljer sp�rvagnar som inslag i sin kollektivtrafik, uppger Michelle Marcher, informat�r f�r Norden p� Alstom Transport.

- Det �r milj�v�nligt och f�rsk�nar stadsbilden. Ofta l�gger man banvallar med gr�s och skapar tr�dall�er utmed sp�ren. Sp�rvagnen ger utrymme f�r trafikfria ytor i staden, kommenterar hon.

�ven i Sverige �kar intresset starkt f�r sp�rvagnen som inslag i kollektivtrafiken.

- Stockholm �r p� g�ng och fler st�der h�ller p� med utredningar.

Persontrafik arrangeras den 15-17 oktober 2008. F�r mer information, se www.persontrafik.se.

Turkiska Bursa k�per nya sp�rvagnar fr�n Bombardier

Fri, 05 Sep 2008 04:00:00 +0200

Bursa orders Bombardier light rail cars

Bombardier Transportation har f�tt en best�llning v�rd 94 miljoner euro p� 30 Flexity Swift-sp�rvagnar i h�ggolvsutf�rande, till den turkiska storstaden Bursa. De nya AC-utrustade tv�riktningsvagnarna kommer att b�rja levereras under andra halvan av 2010.

Best�llningen, som offentliggjordes den 29 augusti, inkluderar ett �tagande om att leverera reservdelar, och man f�rv�ntar sig ocks� att kunna leverera ytterligare 28 vagnar som en option.

F�rsta delen av Bursas 21 km stora, Y-formade, linjen�t �ppnade 2002, men d� med en fordonsflotta best�ende av Siemensvagnar, som en del i en leverans till den tyska Rurhstaden Bochum.

Turkiet �r troligen det europeiska land som j�mte Frankrike satsar mest p� sp�rv�gar och sp�rvagnar idag. F�rutom Bursa har Bombardier ett OPS-kontrakt p� sp�r och vagnar i Eskisehir. Dessutom satsar man stort p� nya och kraftigt renoverade sp�rv�gsystem bland annat i de tre st�rsta st�derna Istanbul, Ankara och Izmir.

V�ntan med sp�rv�g f�rlust f�r kommunen

Thu, 04 Sep 2008 04:00:00 +0200

Norrk�pings Tidningar: Utbyggd sp�rv�g tros bli l�nsam
Folkbladet: Sp�rv�g till Ringdansen direkt en bra aff�r

Redan f�r fyra �r sedan gav trafikkonsulterna p� Trivector Traffic beskedet att id�n att bygga ut sp�rv�gen i Norrk�ping till stadsdelen Ringdansen i s�der �r en mycket god id� � s�v�l fr�n ett driftsekonomiskt perspektiv f�r Norrk�pings kommun, som fr�n ett allm�nt samh�llsekonomiskt perspektiv. F�r varje satsad krona i sp�rv�gen skulle samh�llet f� tillbaka kronan plus mellan 3 och 3,70 kronor i olika nyttor, varav kommunens del motsvarar 70 �re i besparingar. Det innebar att varje �r som g�r utan att sp�rv�gen f�rl�ngs skulle betyda en merkostnad f�r kommunen p� knappt 9 miljoner kronor.

Orsaken till sp�rv�gens goda resultat var i detta fall en m�jlig inbesparing i busstrafiken, ett �kat kollektivt resande med sp�rvagn � och att sp�rv�gen �r f�rh�llandevis billig att bygga.

En liknande slutsats dras nu i en nyligen genomf�rd utredning som kommunens tekniska chef Leif Lindberg har gjort. I Norrk�pings Tidningar konstateras krasst att �Varje �r av v�ntan med att bygga ut sp�rv�gen till Ringdansen inneb�r att kommunen missar m�jliga besparingar�.

Men att sp�rv�gen inte finns p� plats �n skylls p� att kommunen v�ntar p� att Banverket ska tilldela projektet statsbidrag till 50 % av anl�ggningskostnaderna, vilket �r helt okej enligt verkets regelbok � samtidigt som Banverket inte har budgeterat f�r detta i sin Framtidsplan f�r 2004-2015 och d�rmed har blivit tagna p� s�ngen av det intresse f�r lokala sp�rl�sningar som har vuxit fram under senare tid.

Men i januari fick Tekniska kontoret i Norrk�ping i uppdrag att r�kna p� vad driftskostnaden f�r kommunen blir om man bygger nu, utan statsbidrag, eller v�ntar tre �r och d� f�r statsbidrag. Resultatet som Leif Lindberg nu meddelat �r att denna j�mf�relse faller ut till sp�rv�gens f�rdel � s�ledes �ven om Norrk�ping inte beviljas n�got statligt bidrag.

Kommunpolitikerna har nu att, med de gjorda utredningarna som underlag, ta st�llning till om sp�rv�gen ska byggas helt med kommunala medel och inte inv�nta statens besked. Blir det byggstart 2009 kan en sp�rv�g till Hageby centrum vara klar 2010. Hela v�gen till Ringdansen skulle man kunna �ka n�gon g�ng 2011.

Referens: Trivector Traffic 2003:45, �Samh�llsekonomisk v�rdering av sp�rv�g till Ringdansen�, rev. 28 januari 2004

2008-09-05: Socialdemokraterna i Norrk�ping, som utg�r majoriteten i kommunen, har nu tagit beslutet att inte v�nta p� statsbidraget f�r sp�rv�gens utbyggnad. Det inneb�r att bygget i b�sta fall kan starta n�sta �r. L�s mer i NT: "S enh�lligt f�r en utbyggd sp�rv�g". Och i Folkbladet: "Rungande s-ja till utbyggnad av sp�rv�gen".

Skattev�xling och v�gavgifter p� tapeten aprop� sk�nska investeringar

Tue, 02 Sep 2008 04:00:00 +0200

� Medfinansiering �r inget nytt. I Sk�ne har vi l�ng tradition av att betala v�r infrastruktur: �resundsbron kring Malm� betalas av broresen�rerna. Region Sk�ne och Malm� stad har stoppat in tv� miljarder i Citytunneln. Och nu delar regionen �ven kostnaderna f�r utbyggnaden av plattformarna med Banverket. I f�rl�ngningen vore det b�ttre med en skattev�xling och ett system d�r Region Sk�ne f�r ansvar f�r att b�de planera och finansiera regional infrastruktur.

S� s�ger Pia Kinhult, moderat regionr�d i Sk�ne med ansvar f�r tillv�xtfr�gor. Detta medan man v�ntar p� regeringens infrastrukturproposition intill slutet av september. H�r kommer besked om satsningar 2009-2010, och d�r hoppas politikerna att vissa st�rre v�g- och j�rnv�gssatsningar finns med.

� Men risken �r stor att propositionerna blir en besvikelse. Behoven �r helt enkelt st�rre �n resurserna och det �r inte s�kert att Sk�ne prioriteras, forts�tter Kinhult.

En skattev�xling skulle inneb�ra att viss transportinfrastruktur definieras om till regional, och att regionen f�r ett direkt planerings- och finansieringsansvar f�r denna. Detta i likhet med f�rslagna organisationsf�r�ndringar som har lyfts fram som en m�jlig l�sning i projektet FODRAL.

Region Sk�ne har ocks� l�tit g�ra en SKOP-unders�kning i vilken tusen inv�nare i regionen tillfr�gades om sin inst�llning till att sj�lva vara med och betala f�r infrastrukturen. Resultatet �r att 46 procent kan t�nka sig att betala v�gavgifter eller tr�ngselskatter om pengarna g�r till att f�rb�ttra v�gar, j�rnv�gar och flygplatser i Sk�ne. Vidare kan 38 procent t�nka sig att betala h�gre biljettpriser i kollektivtrafiken f�r samma �ndam�l. Siffrorna f�r anses som h�ga, �ven om majoriteten fortfarande �r negativ.

K�lla: Res- och Trafikforum

V�gavgifter f�r �lvtunnel f�resl�s finansiera kollektivtrafik i G�teborg

Thu, 28 Aug 2008 04:00:00 +0200

I rikets andra stad har det l�nge diskuterats av behovet av fler trafikf�rbindelser �ver G�ta �lv, f�r att hantera tr�ngselproblematiken i staden. Samtidigt kritiseras staden ofta f�r att inte satsa tillr�ckligt p� att bygga ut kollektivtrafiken � i klartext att satsa p� sp�rv�gen.

Nu lanserar G�teborgsregionens kommunalf�rbund (GR) i brett samf�rst�nd med G�teborgs stad och V�stra G�talandsregionen en plan f�r att ta fram en h�llbar l�sning. Olika typer av v�gavgifter (road pricing) har l�nge diskuterats som en m�jlig dell�sning, �nda sedan f�rs�ket med tr�ngselskatt i Stockholm visade sig falla v�l ut. Det f�rslag som nu presenteras inneb�r att den befintliga �lvf�rbindelsen Tingstadstunneln (E6) avgiftsbel�ggs, under hela eller delar av dygnet, vilket i sin tur skapar int�kter som kan anv�ndas till den planerade Marieholmstunneln en bit norrut p� G�ta �lv � och till b�ttre kollektivtrafik.

Marieholmstunneln ber�knas kosta 3,5 miljarder kronor, vilket f�r �vrigt �r lika mycket som att ers�tta den centrala �lvf�rbindelsen G�ta �lvbron med en ny bro. �ven detta m�ste g�ras menar m�nga bed�mare � och en ny eller kraftigt upprustad G�ta �lvbro kan ocks� f�rv�ntas gynna kollektivresen�rerna eftersom sp�rv�gen till Hisingen finns h�r.

De kollektivtrafik�tg�rder som kan komma ifr�ga att finansieras genom brukaravgifter i v�gtrafiken �r till exempel bussk�rf�lt i befintliga �lvtunnlar och nya snabbusslinjer �ver �lven. En gemensam ambition fr�n akt�rernas sida �r att ett k�rf�lt i vardera riktningen i Tingstadstunneln reserveras f�r kollektivtrafik. Totalt f�rv�ntas en miljard, eller 40 miljoner kronor per �r under 25 �r, kunna satsat p� kollektivtrafiken genom denna metod.

L�tta sp�r st�ller fr�gan n�r grundstommen i stadens kollektivtrafik � sp�rv�gen � ska b�rja diskuteras f�r utveckling?

P� tisdag i n�sta vecka, 2 september, ska politikerna i V�stra G�talandsregionens beredning f�r regionutveckling, ta formell st�llning till principen om v�gavgifter i �lvtunnlarna.

L�s mer:
Res- och trafikforum: G�teborg �verv�ger v�gavgifter
GP: Tunnelavgift kan kosta pendlare 5 000 om �ret
GP: V�gavgifter v�cker k�nslor
GP: Ny �lvbro f�r 3,5 miljarder
GP: Ministern positivt avvaktande

Tv�rbana Norr klubbad av SL

Tue, 26 Aug 2008 04:00:00 +0200

SL:s styrelse har idag klubbat igenom att starta projekten att f�rl�nga sp�rv�gen Tv�rbanan i Stockholm, b�de norrut och �sterut. N�got riktigt klartecken �r dock detta �nnu inte �n, eftersom beslutet bara inneb�r att man ber �garen, Stockholms l�ns landsting, att godk�nna utbyggnaderna.

B�da projekten �Tv�rbana Solna� och �Tv�rbana Ost� ber�knas medf�ra investeringar p� sammanlagt 5,2 miljarder kronor. H�ri ing�r upphandling av 27 sp�rvagnar i projektet. Framtidsprojektet inneb�r ocks� att Tv�rbanans l�ngd mer �n tredubblas, fr�n idag 11 kilometer till 34. I �Tv�rbana Ost� ing�r att Saltsj�banan mellan Sickla och Solsidan/Saltsj�baden, 17 km, byggs om till sp�rv�gsdrift och ansluts till Tv�rbanan.

�Tv�rbana Solna� kallas nu f�rl�ngningen p� n�ra 7 kilometer norrut fr�n Alvik, via Ulvsunda och Sundbyberg till Solna. Satsningen h�r motsvarar helt vad som tidigare planerats och torde inte h�ja p� n�gra �gonbryn vid det h�r laget.

Men som tidigare rapporterats har SL f�reslagit att Tv�rbanan inte ska f�rl�ngas till Slussen genom ianspr�ktagande av Saltsj�banans sp�r l�ngs Stadsg�rdskajen. Beslutet idag kan inneb�ra att detta bekr�ftas, och att sp�ret till Slussen l�ggs ner, men att Tv�rbanan �nd� kopplas samman med Saltsj�banan i Sickla f�r direkt trafik Saltsj�baden-Gullmarsplan och vidare allts� till Alvik och Solna. De resen�rer som ska till omr�det n�rmast Slussen kommer i s� fall ist�llet f� ta Tv�rbanan till Gullmarsplan och d�rifr�n ta tunnelbanan till Slussen, alternativt byta till buss vid Sickla. Hur detta tas emot i landstinget �r dock oklart i nul�get.

Byggstarten ber�knar SL ske under 2009 och trafikstart ska kunna ske p� sommaren 2013. Finansieringen och dess f�rdelning p� akt�rer - staten, landstinget, kommunerna och eventuella privata akt�rer - �r inte klar �n.

Landstingsfullm�ktige tar upp fr�gan f�r beslut i oktober. Planen f�ruts�tter ocks� fastst�llande av j�rnv�gsplan, godk�nnande av milj�doms�rende och antagande av detaljplan.

2008-08-27: Fr�gan om Saltsj�banan till Slussen elller Gullmarsplan �terremitterades av SL-styrelsen f�r ytterligare utredning.

L�s mer:
SL:s meddelande: www.sl.se/Templates/Article.aspx?id=13159
Branschnyheter - Ny str�ckning f�r Tv�rbanan: www.branschnyheter.se/article23779.php
SvD - Strid om Saltsj�banan: www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_1598411.svd
DN - SL vacklar om f�rl�ngning av Tv�rbanan: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=820801

Inga sp�r p� S�der - en bra l�sning?

Fri, 22 Aug 2008 04:00:00 +0200

SvD: Sickla ny slutstation f�r Saltsj�banan

Idag rapporterar Svenska Dagbladet att SL �verv�ger att i framtiden l�gga ner Saltsj�banans innersta str�ckning - fr�n Sickla och l�ngs Stadsg�rdskajen till Slussen. Motiveringen �r att man ist�llet kan koppla Saltsj�banan - idag en f�rortsj�rnv�g - till Tv�rbanan - sp�rv�g - vid Sickla och p� s� s�tt �nd� f� bra resm�jligheter till City.

Restiderna s�gs bli desamma f�r de flesta resen�rerna, bara de som har Slussen som m�l f�r lite l�ngre restid. Och i rusningstid �r den gruppen inte mer �n 3 procent. En stor f�rdel med att inte ha sp�ren p� S�der kvar �r ocks� att hela ombyggnaden av Saltsj�banan till sp�rv�g - som har funnits i planerna sedan l�nge - d� kan g�ras enklare, snabbare och billigare.

F�rsiktigt positiva signaler h�rs fr�n landstingspolitiska h�ll, men man avvaktar f�rst dialogen med kommuner och allm�nheten.

Det alternativ till att l�gga ner str�ckningen som SL nu presenterat �r ett f�rslag som inneb�r fler investeringar, med t ex en h�gbro f�r banan mellan Sickla och Slussen.

Tidigare har diskussioner f�rts om det �r l�nt att renovera sp�ren l�ngs Stadsg�rdskajen, om man samtidigt ska satsa p� en ny tunnelbanegren mellan Kungstr�dg�rden och Nacka-V�rmd�. En s�dan l�sning skulle skapa direktresem�jligheter utan byten f�r resen�rer mellan Nacka-V�rmd� och Stockholms city.

Men hittills tycks det �nd� ha funnits en enighet om att satsa p� Saltsj�banan och bygga ut terminalfunktionen vid Slussen, f�re att bygga ut tunnelbanans bl� linje. En enighet som nu �terigen tycks kunna vara i fara - �ven om det denna g�ngen inte n�mns n�got om t-banel�sningen.

2008-08-24, komplettering: Debatten har kommit ig�ng och �tminstone Nackapolitikerna tycks vara "v�ldigt negativa", som det uttrycks i Svenska Dagladets artikel.

L�s v�ra tidigare artiklar fr�n 2007-10-27 och 2008-06-12, med relaterat material.

Nya sp�r i Helsingfors

Tue, 19 Aug 2008 04:00:00 +0200

Helsingfors tolfte sp�rv�gslinje �ppnades f�r trafik i s�ndags, den 10 augusti. Linje 9 b�rjade d� trafikera fr�n Trekanten via Bergh�ll till �stra B�le, och tillbaka. Det �r f�rsta g�ngen p� 17 �r som sp�rv�gsn�tet i den finl�ndska huvudstaden v�xer.

Ett fem kilometer l�ngt dubbelsp�r har byggts mellan centrum och �stra B�le, en investering i infrastrukturen p� n�rmare 15 miljoner euro. D�rmed �r sp�rv�gsn�tet i staden det l�ngsta sedan 1959.

Det helt nya banavsnittet f�r linje 9 har byggts l�ngs Flemingsgatan, Aleksis Kivis gata, p� det tidigare verkstadsomr�det i B�le och l�ngs lederna till �stra B�le. P� de nya avsnitten har flera nya h�llplatspar anlagts, och vissa anl�ggningsarbeten p�g�r fortfarande.

HST firade sin nya sp�rv�gslinje s�ndagen den 10 augusti. P� h�llplatserna Trekanten, Studenthuset, J�rnv�gsstationen, Kajsaniemi, F�lskv�ren och Hagn�s utdelades ballonger och godis. Likas� upptr�dde tv� medlemmar av HST:s harmonikaf�rening med dragspel i vagnarna p� linje 9 mellan dessa h�llplatser.

Mer nya sp�r �r under byggnad p� Kampen, d�r linje 3 kommer att k�ra med start under 2009.

K�lla: Helsingfors stads trafikverk (HST) och lrta.org.

Jungfruflykt f�r Phoenix

Mon, 14 Jul 2008 04:00:00 +0200

I torsdags genomf�rdes en lyckad jungfruf�rd med sp�rvagnen i centrala Phoenix, i Arizona i sydv�stra USA. F�rden markerar att testerna av light rail-systemet nu startat, den senaste milstolpen i projektet att anl�gga en 30 kilometer l�ng bana fr�n norra Phoenix till Tempe och Mesa. Tester av driften har redan genomf�rts i stadens �stra delar.

- Detta �r en mycket sp�nnande dag, sa stadens borgm�stare Phil Gordon �versvallande efter att ha prov�kt en str�cka.

Sp�rv�gen �ppnar den 27 december och projektbudgeten �r 1,4 miljarder dollar, allts� 8,6 miljarder svenska kronor i dagens dollarkurs. I nul�get �r 90 procent av anl�ggningen f�rdigbyggd. Den kommer enligt tidplanen att vara helt klar i augusti.

Sedan �terst�r mest tester. I augusti kommer driftsf�retaget Valley Metro Light Rail att starta f�rarutbildningarna.

L�s mer:
AZcentral: Light rail makes maiden voyage: www.azcentral.com/community/phoenix/articles/2008/07/10/20080710downtownrail0711.html
ASU web devil: First light-rail test declared a 'success': www.asuwebdevil.com/issues/2008/07/14/news/705186
Valley Metro Light Rail: www.valleymetro.org/METRO_light_rail
Lightrail.com, om Phoenix: www.lightrail.com/maps/phoenix/phoenix.htm

Att f�rdubbla kollektivtrafiken

Tue, 08 Jul 2008 04:00:00 +0200

Svensk Kollektivtrafik: Kollektivtrafiken kan f�rdubblas p� sikt
Svenska Dagbladet: Kollektivtrafiken kan f�rdubblas p� sikt
Sltf: Christer G Wennerholm utsedd till expert i utredning om kollektivtrafik
DN: �Ny lag om kollektivtrafik flyttar makten fr�n l�nen�
Sveriges Kommuner och Landsting: Staten tar inte sitt ansvar f�r infrastrukturen
Region Sk�ne & V�stra G�talandsregionen: Sk�ne och V�stra G�taland visar v�gen i regionfr�gan
RT-forum: Framtidens kollektivtrafik i Stockholm�M�larregionen
RT-forum: Klimatm�len kr�ver mer kollektivtrafik

Intresset f�r svensk kollektivtrafik ligger p� topp. Det anar man om man kastar blickar ut i dagens svenska medielandskap. Och d� �r det fr�mst inte busstrejker och olyckor som det handlar om. Nej, det ser ut som om kollektivtrafik diskuteras p� en h�gre � och mer optimistisk � niv� nuf�rtiden.

Branschen bjuder upp till dans
�nda sedan den statliga utredningsinitiativet �Koll Fram�t� b�rjade jobba sig fram�t har branschen uttryckt sin vilja att v�xa genom gemensamma visioner och �taganden. Bussbranschen, t�g- och taxioperat�rer hoppar p�, och g�r gemensam sak med Svenska Lokaltrafikf�reningen (Sltf) - som s� sent som ig�r dessutom hottade upp sin profil genom att byta namn till Svensk Kollektivtrafik.

Den samlade kollektivtrafikbranschen har tillsammans stuckit ut hakan och lovar en f�rdubbling av kollektivtrafiken till �r 2020. En f�rdubbling som skulle kunna inneb�ra en minskning av koldioxidutsl�ppen fr�n persontransporterna med n�stan 25 procent � om motsvarande biltrafik ers�tts. Idag, den 8 juli, h�ller dessa akt�rer presskonferens i Visby, och det �r ingen slump att det samtidigt �r Almedalsveckan, med var d�r tillh�r med nationellt politikermingel, lobbybevakning och mediehov. Kollektivtrafiken �r naturligtvis fortfarande beroende av politikers och andra beslutsfattares v�lvilja, fr�mst med tanke p� att det �terst�r mycket att g�ra vad avser investeringar i sp�r och kollektivtrafikinfrastruktur, till st�rsta delen inom statens ansvarsomr�de.

Kollektivtrafikens organisation
Regeringen har tidigare p�talat behovet av �tg�rder f�r att kollektivtrafiken ska kunna ta den roll som s� m�nga �nskar. Till exempel aviserade infrastrukturminister �sa Torstensson i juni att kollektivtrafikens lagstiftning och d�rmed organisation ska ses �ver, samt att Banverket ska utreda vad som kan g�ras f�r att f� in fler t�g p� det vid det h�r laget h�rt belastade svenska j�rnv�gsn�tet. S� mycket nya pengar till nationella, regionala och lokala sp�rsatsningar har dock inte utlovats �nnu, vilket till exempel Sveriges Kommuner och Landsting p�pekar.

Svenska Lokaltrafikf�reningens ordf�rande Christer G Wennerholm (m), tillika ordf�rande f�r SL, har utsetts till expert i den statliga utredningen om kollektivtrafikens lagstiftning.

Utredningen ska ge f�rslag till en ny modern lagstiftning f�r den lokala och regionala kollektivtrafiken som motsvarar dagens samh�llskrav samt g�r kollektivtrafiken mer attraktiv. Resen�rens behov och entrepren�rernas roll �r tv� viktiga utg�ngspunkter f�r arbetet som ska resultera i en mer flexibel lagstiftning.

� Dagens resen�rer har �kade krav p� effektiva resor till ut�kade arbetsmarknadsregioner och utbildning. Detta kr�ver att kollektivtrafikens organisat�rer f�r bra f�ruts�ttningar f�r att kunna erbjuda b�sta m�jliga kollektivtrafik, s�ger Christer G Wennerholm, ordf�rande f�r Svensk Kollektivtrafik.

� I branschen har vi satt ett m�l om att f�rdubbla kollektivtrafiken. F�r att n� m�let m�ste branschen och regeringen arbeta aktivt tillsammans och t�nka nytt, d�rf�r �r det extra angel�get att f� vara delaktig i denna utredning. Kollektivtrafiken �r ocks� ett viktigt verktyg tillv�xt och f�r att minska transportsektorns klimatp�verkan.

Regionerna och trafiken
Vidare blossar ocks� diskussionerna �terigen upp om landets framtida indelning i storregioner. Ett viktigt motiv f�r en ny regionindelning tycks vara just kollektivtrafikens funktion. M�nga sneglar p� Sk�ne och V�stra G�taland, d�r kollektivtrafiken har utvecklats bra sedan dessa regioner bildats och f�tt ett ansvar f�r kollektivtrafiken.

Under 2007 och 2008 har utredningen Framtidens kollektivtrafik (FramKo) arbetat med fr�gor knutna till kollektivtrafiken i Stockholm-M�larregionen. Ett f�rslag har nu tagits fram som ber�r organisation f�r den regionala kollektivtrafiken, en struktur f�r ett nytt gemensamt l�ns- och organisations�verskridande taxesystem och principer f�r hur det framtida regionala trafikn�tet ska utvecklas. Detta presenteras p� en presstr�ff i Almedalen i morgon.

Debatten forts�tter...
Den mycket angel�gna och aktuella fr�gan om kollektivtrafikens framtid och dess organisation kommer dessutom att belysas ytterligare p� en konferens i Stockholm den 18 september, "Mer kollektivtrafik - annars n�r vi inte klimatm�len", som arrangeras av tidningen Res- & Trafikforum.

L�s mer:
Svensk kollektivtrafik, www.svenskkollektivtrafik.se
Bussbranschen, www.bussbranschen.se
T�goperat�rerna, www.tagoperatorerna.se
Taxif�rbundet, www.taxiforbundet.se
Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se
Tidningen Res- och trafikforum: www.rt-forum.com

Akt�rernas pressmeddelande den 15 maj (pdf)
Diskussionsunderlaget f�r en f�rdubblad kollektivtrafik (pdf)
Almedalsveckans presscenter p� webben

Sp�r byter �gare f�r att kunna h�lla enhetligare biljettpriser

Fri, 04 Jul 2008 04:00:00 +0200

TfL, Transport for London, tog vid halv�rsskiftet formellt �ver �garskapet av sp�rv�gsn�tet i s�dra London. Detta efter att den tidigare �garen, via koncession, Tramtrack Croydon Ltd, TCL, tidigare i �r g�tt med p� att s�lja anl�ggningen. Alla f�rberedelser f�r �vertagandet blev klara i och med att chefsrepresentanterna f�r TfL och TCL skrev under avtalsdokumenten f�rra fredagen. Avtalet, v�rt 98 miljoner brittiska pund (motsvarar 1,2 miljarder svenska kronor), betyder att sp�rv�gen, som bland annat betj�nar Wimbledon och Croydon med sp�rtrafik, kommer i offentlig �go.

Men att det offentliga TfL tar �ver �gandet betyder ocks� att skattepengar sparas p� sikt, d� ers�ttningen till TCL, som kompensation f�r att kunna h�lla biljettpriserna nere och d�rmed motsvara texeniv�erna i London i �vrigt, inte l�ngre beh�ver betalas ut. F�rra �ret l�g detta belopp p� 4 miljoner pund, och niv�n f�rv�ntades stiga betydligt de 88 �terst�ende �ren av koncessionen.

- We are going to ensure fares are kept affordable and improve services at the same time. This is marvellous news for tram fans and a fantastic deal for Londoners, s�ger Londons nyvalde borgm�stare Boris Johnson i en kommentar.

Tramlink �r en vital del i transportapparaten i s�dra London och hade f�rra �ret 27 miljoner passagerare. Sp�rv�gen �ppnades i 2000, och markerade sp�rv�gens �terkomst till London efter n�ra femtio �rs fr�nvaro.

K�lla: lrta.org, TfL.gov.uk

L�s mer:
www.tfl.gov.uk/corporate/media/newscentre/8733.aspx

Manchesters Metrolink expanderar ytterligare med hj�lp av statliga TIF

Fri, 04 Jul 2008 04:00:00 +0200

Greater Manchester TIF package unlocks up to �3 billion of investment
Trams on track for Spring 2011 arrival
28 new Metrolink trams on order

Det st�r nu klart att Manchesters light rail-n�t Metrolink v�xer ytterligare. Stadsregionens senaste anbud till det statliga finansieringsprogrammet TIF (Transport Innovative Fund) har antagits, vilket ger en nyinjektion av tre miljarder brittiska pund (36 miljarder SEK) till kollektivtrafiken d�r. Av detta belopp st�r staten genom TIF f�r h�lften, medan resten kommer att komma fr�n regionala och lokala initiativ. En s�rskild lokal tr�ngselavgift kommer d�rf�r enligt planen att inf�ras �r 2013, vilket ber�knas bidra med 1,2 miljarder pund. Avgiften kommer att tas ut f�r bilk�rning under dygnets rusningstimmar, i likhet med tr�ngselskatten i Stockholm.

St�rre delen av pengarna kommer att anv�ndas f�r att f�rst�rka kollektivtrafiken s�rskilt p� sp�r, till exempel 35 km nya Metrolink-sp�r, nya sp�rvagnar, och b�ttre bytespunkter. Men man satsar ocks� p� mer busstrafik, till exempel 120 nya skolbussar.

I Manchester har man nyligen ocks� skakat hand p� att sj�s�tta Metrolink-expansionen �phase 3a�, med nya sp�r till Oldham, Rochdale, Droylsden och Chorlton. Denna etapp inneb�r en f�rdubbling av sp�rv�gsn�tet i Manchester. Trafikhuvudmannen GMPTE (Greater Manchester Public Transport Executive) har avtalat �t M-Pact Thales att projektera, bygga och underh�lla de nya linjerna. Sedan tidigare �r denna utbyggnad finansierad genom TIF. Till de nya linjerna har GMPTE ocks� best�llt nya sp�rvagnar: 28 nya Flexity Swift-vagnar fr�n Bombardier i samarbete med Vossloh Kiepe.

Tillsammans med tidigare gjorda best�llningar kommer antalet vagnar f�r Metrolink-trafiken att uppg� till 72 stycken. Alla vagnar �r i h�ggolvsutf�rande eftersom sp�rv�gen �r utbyggd med h�ga plattformar, �ven i centrala staden.

L�s mer om Manchesters Metrolink-historik p� lrta.org: lrta.org/Manchester/mlnn2008.html
GMPTEs webbplats: www.gmpte.com

Mer sp�rv�g i Helsingfors

Wed, 02 Jul 2008 04:00:00 +0200

Helsingfors kollektivtrafikn�mnd r�stade i mitten p� juni f�r den planerade sp�rvagnslinjen mellan centrum och Deger�. D�rmed har ett nytt steg tagits i planeringen av sp�rv�gen till Deger�, en av stadsdelarna i huvudstaden, som ligger p� en holme �ster om stadscentrum. Den planerade rutten g�r fr�n centrum via Kronohagen, Sumparn och H�gholmen till Deger�. Enligt Markku Granholm, trafikplanerare p� Helsingfors stads trafikverk (HST), �r linjen b�ttre f�r Deger�borna �n den nuvarande l�sningen med buss och metro:

� Om sp�rv�gslinjen blir av s� �r den mycket snabbare �n bilv�gen.

N�sta steg blir att g�ra en plan d�r helheten planeras i detalj. Kostnaderna f�r den nya linjen blir 125 miljoner euro, motsvarande 1,2 miljarder svenska kronor. Den h�ga kostnaden beror bland annat p� att brof�rbindelserna �r dyra, men enligt Granholm hade metroalternativet varit betydligt dyrare. Enligt uppskattningarna �kar marken i de ber�rda stadsdelarna i v�rde, vilket i sin tur bidrar till finansieringen av projektet.

� Vi str�var efter att n�gon annan �n staden betalar, s�ger Granholm.

Helsingfors har tidigare erfarenheter av att ta till vara de s� kallade markv�rdesstegringarna i finansieringen av ny trafikinfrastruktur, vilket antagligen ligger till grund f�r denna optimism.

K�lla: Helsingforsbladet, hbl.fi

Uppf�ljningen visar p� ett gott resultat av RegioTram i Kassel

Tue, 01 Jul 2008 04:00:00 +0200

RegioTram auf Erfolgskurs - Erste Fahrgastzahlen belegen den Trend
RegioTram: Fakten f�r eine faire Bewertung

Nu offentligg�r trafikf�retaget NVV (Nordhessischer Verkerhrsverbund) resanderesultaten f�r det nya trafikkonceptet f�r f�rsta kvartalet 2008, j�mf�rt med samma period �ret innan. Vid tidtabellsskiftet f�r n�ra ett �r sedan inf�rdes k�rnan i RegioTram-konceptet, med sp�rvagnstrafik fr�n regionen in till Kassels centralstation, och vidare direkt till innerstaden utan byten.

Och med 26,7 % tillv�xt i resandet n�r Kassels RegioTram h�gt �ver f�rv�ntningarna.

Tillv�xten �r st�rst f�r de b�da linjerna RT4 och RT5, som k�r i staden Kassels centrala g�gata. Ett intressant resultat �r ocks� att resandet �kat dramatiskt p� helgerna - mellan 43 % och 55 % �r resande�kningarna d� - ett bel�gg f�r att sp�rv�gen �r ett s�rskilt attraktivt f�rdmedel f�r ink�ps- och fritidsresor.

NVV: www.nvv.de (tyska)
RegioTram: www.regiotram.de (tyska)
L�nk till artikel, om RegioTram i Kassel, i L�tta sp�r i september 2007: www.lightrail.se/index.php?page=nyheter&id=617

Tv�rbanan till Solna 2013

Thu, 12 Jun 2008 04:00:00 +0200

SvD: Tv�rbanan f�rl�ngs till Solna
DN: Snabb utbyggnad av Tv�rbanan

Om ett �r tas f�rsta spadtaget till sp�rv�gen fr�n Alvik till Solna. Fyra �r och 3,6 miljarder senare kan den vara klar. SL och kommunerna ligger i startgroparna i sina respektive planeringscykler, men som vanligt i dessa sammanhang �terst�r finansieringen att l�sa. 3,6 miljarder kronor ber�knas projektet kosta att bygga sju kilometer ny sp�rv�g och f�rse hela Tv�rbanan med nya vagnar s� at den klarar femminuterstrafik.

"Tv�rbana norr" ber�knas f� dubbelt s� m�nga resen�rer som Tv�rbanan mellan Alvik och Hammarby sj�stad, och med Solnaf�rl�ngningen kommer banan att n� 100 000 resen�rer per dag - mer en en tredjedel om man j�mf�r med pendelt�gen. S� h�r i fotbollstider kan man ocks� passa p� att n�mna att banan projekteras f�rbi den kommande nationalarenan i Solna.

Sp�rv�gen i Stockholm v�xer, alltsedan Tv�rbanan startade mellan Alvik och Gullmarsplan �r 2000, snabbt in i rollen som stommen i kollektivtrafiken tillsammans med t-banan. Under de n�rmaste tio-femton �ren planeras ocks� sp�rv�g att byggas ut i innerstaden, i och med Djurg�rdslinjens f�rl�ngning b�de i v�ster till Kungsholmen och norr till V�rtan-Ropsten, samt id�erna om att konvertera stombusslinje 4 till stadssp�rv�g.

P� l�ngre sikt finns �ven id�eroch planer p� att f�rl�nga Tv�rbanan till Djurg�rden, och �ven i norr f�rl�ngas till Kista, Helenedal, H�ggvik och/eller universitetet. Och i s�der, i Huddinge, finns planer p� en "Sp�rv�g Syd" som ska knyta samman �lvsj� med Flemingsberg och Kungens Kurva.

2008-06-16: Rapporteringen i DN forts�tter med olika alternativ till utbyggnader i sydostsektorn: T-bana till Nacka kan stoppa f�rl�ngning av Tv�rbanan

Tunga godst�g delar sp�r med sp�rvagnar i West Midlands

Wed, 11 Jun 2008 04:00:00 +0200

Transport Briefing: Centro hatches plan for freight trains on tram line

Hittills framlagda planer p� att bygga ut det regionala sp�rv�gssystemet Midland Metro i West Midlands (regionen kring Birmingham och Wolverhampton i England) kan komma att �ndras, till f�rm�n f�r en mer innovativ och kostnadsbesparande TramTrain-l�sning.

Sp�rtrafiken startade 1999 som en sp�rv�g p� en �ldre nedlagd j�rnv�g mellan de tv� st�derna Birmingham och Wolverhampton. Sedan dess har man f�reslagit olika utbyggnader i etapper och i nul�get p�g�r anl�ggandet av en andra linje, samtidigt som den f�rsta linjen planeras att f�rl�ngas.

Nu �verv�ger ansvariga p� Birminghams stad att bygga delar av linje 2 s� att den ocks� kan trafikeras av tunga godst�g. Anledningen till att man f�tt upp �gonen f�r en s�dan TramTrain-l�sning, eller track sharing som detta koncept ocks� kallas, �r att man tagit �t sig av erfarenheterna fr�n de framg�ngsrika tyska exemplen, t ex Kassels duosp�rv�g. Och att l�ta snabba sp�rvagnar trafikera vanliga j�rnv�gar kommer ocks� f�r f�rsta g�ngen att pr�vas i Storbritannien p� linjen Huddersfield-Sheffield (vilket vi rapporterade om p� L�tta sp�r den 22 mars). Detta har �ppnat d�rrarna till att sp�rvagnar och tunga godst�g delar sp�r. Tidigare planerade man f�r nya godssp�r vid sidan av de gamla j�rnv�gssp�r som var t�nkta att konverteras f�r regional sp�rvagnstrafik � n�got som naturligtvis skulle kosta mer pengar att bygga och underh�lla j�mf�rt med om fordonen delar samma sp�r.

En delegation fr�n Birmingham kom nyligen hem fr�n en studieresa i Kassel. Angus Adams, fr�n det ansvariga trafikf�retaget Centros grupp som ansvarar f�r utbyggnaderna, s�ger:

� Bes�ket i Kassel visade att inte bara persont�g och sp�rvagnar kan dela samma sp�r, utan ocks� att sp�rvagnar och godstrafik kan g�ra det. Vi imponerades stort av Kassels v�lutvecklade n�t. D�r har man avgjort lyckats bygga en kollektivtrafik som medverkar till en b�ttre milj� genom att m�nniskorna kan l�mna sina bilar hemma. Och det finns gott om m�jligheter att utnyttja den moderna tekniken �ven i West Midlands d� att vi kan anv�nda sp�rn�tet p� ett effektivare s�tt och minska kostnaderna.

Detta till trots �terst�r en del att l�sa innan finansieringen av utbyggnaden �r helt klar. Medfinansiering fr�n kommunerna l�ngs str�ckan och t�goperat�rer unders�ks, vid sidan av att f� statliga anslag.

L�nkar:
Centros webbplats, www.centro.org.uk
Centros sida om alla Midland Metro-planer: www.centro.org.uk/metro/futureroutes.asp

Nya sp�r i Galway och Edinburgh

Wed, 11 Jun 2008 04:00:00 +0200

I den irl�ndska staden Galway spirar planer p� ett sp�rv�gsn�t. Independent.ie rapporterar om ett system, under arbetsnamnet "Gluas", som skulle kunna byggas p� tre �r, till den begr�nsade kostnaden av 200 miljoner euro. Planerna omfattar 21 km sp�r, 64 h�llplatser och 19 vagnar.

Staden Galway har ca 72 000 inv�nare.

I den skotska huvudstaden Edinburgh - 1,25 miljoner inv�nare - forts�tter byggnadsarbetena p� sp�rv�gen. Nytt h�rifr�n �r att det nederl�ndska f�retaget BAM har vunnit entreprenaden f�r sj�lva sp�rbyggnaden, f�r 40 miljoner euro. Kontraktet omfattar nitton kilometer sp�r centralt och i f�rorterna.

L�s mer:
Ambitious plan to give Galway its own 'Gluas' trams
BAM wins contract to build tram line in Edinburgh worth 40 mln euro

Centern i Stockholm tar till sp�rv�g f�r att f�rb�ttra luften

Mon, 09 Jun 2008 04:00:00 +0200

Sp�rv�g �r den viktigaste insatsen f�r stockholmsluften, enligt Centerpartiet i Stockholm.

- �verenskommelsen mellan landstinget och Stockholms stad om Tv�rbana City �r det hittills viktigaste bidraget till att f�rb�ttra den d�liga luftkvaliteten i Stockholms innerstad. Moderna sp�rvagnar ger ocks� minimal klimatp�verkan, s�ger Gustav Andersson, milj�landstingsr�d (c).

Biltrafikens utsl�pp av partiklar h�r till de v�rsta lokala milj�problemen i Stockholms innerstad. Vart fj�rde barn innanf�r tullarna har enligt Centrum f�r Folkh�lsa n�gon form av h�lsop�verkan fr�n partiklarna. Modern sp�rvagn har f�rsumbara utsl�pp av partiklar. Eftersom de i likhet med t-banan kommer att drivas av gr�n el medf�r de ocks� minimal klimatp�verkan och utsl�pp av kv�vedioxider.

- En utbyggd sp�rv�g �r fem g�nger mer kostnadseffektivt �n att bygga nya tunnelbanelinjer. Det ger oss pengar att offensivt satsa p� att ers�tta �ven stombuslinjerna, d�r vi nu tittar p� linje 4 som n�sta steg i utvecklingen av sp�rtrafiken, s�ger Tage Gripenstam (c), ledamot i SL:s styrelse.

K�lla: Res- och trafikforum

RegioTram - nytt nederl�ndskt initiativ

Sun, 08 Jun 2008 04:00:00 +0200

Den nederl�ndska staden Groningen har sedan ett bra tag funderat p� om en modern sp�rv�g skulle kunna vara n�got.

Det ser ut som att planerna sakta men s�kert n�rmar sig verklighet. �r 2014 kommer staden enligt planerna att ha �terinf�rt sp�rvagnen. Och om allt g�r v�l kommer ett regionalt sp�rv�gsn�t, RegioTram, att utvecklas d�refter, i regionen Groningen-Assen.

Bes�k projektets webbplats p� regiotram.nl.

Under helgen som gick visades en modern sp�rvagn, som annars g�r p� den regionala linjen RandstadRail, upp p� torget.

Andra nyheter fr�n Sp�rv�gsholland �r att man funderar p� att bygga ut det regionala sp�rv�gsn�tet, RandstadRail och RijnGouwelijn, till Leiden.

F�lj detta, och andra nederl�ndska sp�rv�gsnyheter p� lightrail.nl (p� b�de engelska och nederl�ndska).

Lokal sp�rv�g �verv�gs f�r framtidens kollektivtrafik i Malm�

Thu, 05 Jun 2008 04:00:00 +0200

"Kapacitetsbehoven �r s� stora i stadstrafiken fram�ver att planeringsberedskap beh�vs f�r sp�rvagnsdrift i de robusta str�ken."

Ja, det �r en av de viktigaste slutsatserna hittils i den p�g�ende utredningen om framtidens kollektivtrafik, som Malm� stad arbetar med.

Den 30 maj h�lls en workshop f�r att presentera de f�rsta resultaten i utredningen. P� plats fanns politiker, tj�nstem�n fr�n Malm�, Lund, Staffanstorp och Vellinge samt L�nsstyrelsen, V�gverket med flera. Sammanlagt var det 55 personer p� plats.

Nu har Malm� stad offentliggjort referat och presentationer fr�n workshopen p� sin webbplats. Titta in h�r.

Vad som �terst�r nu i utredningen �r analys och sammanst�llning av de tre delrapporterna: Kollektivtrafikens f�ruts�ttningar, fysisk planering och trafiksystem. Slutrapport �r planerad att presenteras f�r kommunstyrelsen 5 november 2008.

F�lj utredningen fram�ver p�
www.malmo.se/gatortorgtrafik/kollektivtrafikutredning.
Bland annat kan du redan nu ladda ner delrapport A.

Mycket mer sp�rvagnar i Stockholm

Mon, 02 Jun 2008 04:00:00 +0200

I g�r firade Svenska Sp�rv�gss�llskapets Stockholmsavdelning "Sp�rv�gens dag" med att k�ra t�t trafik med vagnar fr�n olika tidsepoker, som allm�nheten fick prova p�. Samtidigt tillk�nnagavs lite nyheter om sp�rv�gslinjen Djurg�rdslinjens framtid.

I veckan kommer en Norrk�pingssp�rvagn till Stockholm f�r att s�ttas in i trafik p� Djurg�rdslinjen under sommarm�naderna.

Det har nu n�rmast blivit en tradition att linjen g�stas av modernare vagnar under sommaren. Och i samband med detta kommer SL inom kort att tillk�nnage vilket av de internationella konsortier som varit med i budgivningen som f�r kontraktet p� den f�rl�ngda Djurg�rdslinjen.

Samtidigt talas det om att b�rja realisera den ytterligare f�rl�ngning av sp�rv�gen, som �r t�nkt till Kungsholmen - v�ster om Centralstationen. Inom n�gra veckor kommer Stockholms stad, i egenskap av infrastrukturh�llare, och Stockholms l�ns landsting, i egenskap av trafikhuvudman, att skriva under ett avtal om utbyggnad av sp�rv�g via Fleminggatan till Lindhagen. Tidplanen talar om invigning 2012-13.

Tidigare har en f�rl�ngning av sp�rv�gen mot V�rtan och Ropsten legat som n�sta steg i planeringen efter moderniseringen och f�rl�ngningen av Djurg�rdslinjen till Centralen. Den utbyggnaden kommer nu att g�ras efter Kungsholmssatsningen eftersom stadens planer p� hur den nya stadsdelen i V�rtan ska se ut �nnu inte �r klara.

L�s artiklarna i DN idag:
Sp�rv�gen byggs ut p� Kungsholmen
Sp�rvagnens dag firades

2008-06-04:
Stockholms stad har offentliggjort satsningen p� "Tv�rbana City", som paketet kallas. L�r mer p� stadens sidor: www.stockholm.se/-/Nyheter/Trafik--Stadsmiljo/Tvarbana-City/
Ny artikel i DN: Snabb utbyggnad av sp�rv�g genom City

Nytt politiskt utspel om m�ngmiljoninvestering i sp�r i Uppsala

Thu, 29 May 2008 04:00:00 +0200

Milj�partiet i Uppsala satsar 40 miljoner kronor i sin skuggbudget p� att starta fyra stomlinjer i busstrafiken n�sta �r. I Uppsala finns redan ett beslut om att inf�ra stomlinjer, det vill s�ga busslinjer med t�ta avg�ngar och snabb restid, men �nnu har inga startats.

Om milj�partiet fick best�mma i Uppsala s� skulle sp�rv�garna g�ra sitt �tert�g i staden fr�n �r 2013. Men svagheten i partiets f�rslag �r att det kr�ver rej�l statsfinansiering, vilket det inte finns �vrigt politiskt st�d f�r idag.

Situationen k�nns igen fr�n en del andra st�der runt om i landet. F�rslag om sp�rv�gar, sp�rtrafik och andra nya former av kollektivtrafiksystem, i utspel och f�rslag fr�n hela den politiska skalan, faller ofta p� finansieringsfr�gan.

�ven om det kanske anses prisv�rt, s� blir det mycket pengar � hur bekostar vi det? Grundfr�gan f�r FODRAL �terkommer.

K�lla: Res- och trafikforum

Stororder till Siemens f�r Salt Lake City

Tue, 27 May 2008 04:00:00 +0200

Sp�rv�gen i Salt Lake City i Utah, USA, har best�llt 77 nya vagnar fr�n Siemens fabrik i Sacramento, Kalifornien. De nya l�ginstegsvagnarna av modellen S70 kommer att utg�ra ett v�sentligt nytillskott till den befintliga flottan av 69 �ldre vagnar i h�ggolvsutf�rande, ocks� fr�n Siemens.

Ordern �r v�rd 277 miljoner US-dollar, allts� runt 1,7 miljarder kronor i dagens kurs. Det finns ocks� en option om ytterligare 180 vagnar, som delas med Denver - en annan relativt ny sp�rv�gsstad i staterna.

Salt Lake City bygger just nu fyra nya sp�rv�gslinjer - p� den f�rsta linjen sattes spaden i jorden den 16 maj.

Siemens har tidigare levererat S70-vagnar till Charlottes Lynx-sp�rv�g, d�r man ocks� hoppas p� ut�kade best�llningar.

�ver v�rlden uppm�rksammas ocks� ett annat stort nytt sp�rv�gsprojekt. Det �r i emiratet tillika staden Dubai som en ny sp�rv�g ska byggas, som bland annat f�rbinder v�rldens h�gsta hus (redan innan det �r f�rdigt) Burj Dubai, med tunnelbanan. Sp�rv�gens l�ngd blri 14 km och kommer till st�rsta delen g� i gata.

Pengar tycks vara det minsta problemet i emiratet, men f�r anl�ggningen l�gger man i alla fall upp motsvarande 4,5 miljarder svenska kronor, vilket inkluderar 25 vagnar fr�n Alstom av fabrikatet Citadis 402. Vagnarna har elf�rs�rjning via str�mskena i gatan.

K�lla: lrta.org

Frankrike forts�tter fram�t

Tue, 27 May 2008 04:00:00 +0200

Det har varit m�nga borgm�starval runt om i Frankrike den senaste tiden och m�nga av de som valdes ulovade b�ttre kollektivtrafik - genom sp�rv�g - i sina valkampanjer.

Seri�sa sp�rv�gsstudier kommer d�rf�r att starta i Ajaccio, Amiens, Annemasse, Bourges, Brest, La Rochelle, Lens, Montbeliard, Poitiers, Tours och Valence. M�nga av dessa inkluderar TramTrain-l�sningar, regionala sp�rv�gar, och i fallet med Annemasse till och med sp�r �ver gr�nsen till Schweiz, n�rmare best�mt sp�rv�gsstaden Geneve.

I ett fall, i Toulon, hade den vinnande borgm�staren drivit kravet att sp�rv�gsplanerna d�r skulle l�ggas p� is.

Befintliga franska sp�rv�gssystem, som f�resl�s byggas ut, inkluderar Bordeaux, Le Mans, Lille, Lyon, Marseille, Nantes, Nice, Paris, Rouen, St-Etienne, Strasbourg och Toulouse.

K�lla: lrta.org

Gr�nt ljus f�r gr�ns�verskridande sp�r

Fri, 23 May 2008 04:00:00 +0200

Under modern tid har den enda l�tta sp�rtrafik som korsat en europeisk nationsgr�ns varit duosp�rv�gen i Saarbr�cken i Tyskland, vars linjen�t korsat den franska gr�nsen och trafikerat den franska staden Sarregueminnes.

Under innevarande �r f�r denna sp�rv�gslinje en efterf�ljare: I februari r�stade kommunfullm�ktige i den tyska gr�nsstaden Weil am Rhein genom beslutet att f�rl�nga schweiziska Basels sp�rv�g, med dess linje 8, med en str�cka av tre kilometer till Weil.

Och byggandet av linjef�rl�ngningen, mellan Kleinh�nigen i Schweiz och Weils j�rnv�gsstation � vilket i huvudsak �r p� den tyska sidan � m�ste p�b�rjas i �r, eftersom schweizarnas erbjudande om att delfinansiera satsningen endast g�ller nu.

Det pendlar dagligen i runda tal 40�000 m�nniskor �ver gr�nsen till den schweiziska industriregionen med ca 190�000 inv�nare. Pendlingen i andra riktningen har ocks� vuxit sig stor. Underlag f�r en sp�rv�gssatsning finns s�ledes. Arbetsmarknadsregionen str�cker sig ocks� in i Frankrike, med bl a staden Mulhouse, och skapar allts� en sammanh�llen region i randen av tre l�nder.

Detta blir allts� den andra transnationella sp�rv�gen i Europa sedan 1945. Id�er och planer f�r fler finns det gott om, till exempel mellan Strasbourg och Kehl (Frankrike resp. Tyskland), Mulhouse och Freiburg (Frankrike resp. Tyskland), Hasselt och Maastricht (Belgien resp. Nederl�nderna), med flera. Men m�nga av dessa verkar vara tidsm�ssigt sv�ra att realisera d� det uppst�r en ny planeringsdimension med tv� l�nders regelverk, organisation och finansieringsl�sningar f�r sp�rtrafik, som ska klaffa.

L�s mer p� det tyska konsultf�retaget PTV:s webbplats: www.ptv.de/cgi-bin/news/presse.pl?init=show&art=0408WeilAmRhein
Om f�rl�ngningen p� sajten Basler Tram Zukunft: www.draemmli.info/grenztram08.html
Notera att alla sidorna �r p� tyska.

Utredning om sp�rv�g till Falsterbon�set

Wed, 21 May 2008 04:00:00 +0200

Sp�rvagn fr�n N�set till Malm� kan bli verklighet

Idag rapporterar Sydsvenska Dagbladet om Vellinge kommuns planer p� sp�rv�g mellan Malm� och Falsterbon�set. En sp�rv�g �nskas bland annat av Lars-Ingvar Ljungman, kommunstyrelsens ordf�rande.

� Sp�rv�gen kan dras p� ungef�r samma str�cka som bussen k�r i dag. Skillnaden �r att sp�rbunden trafik har en helt annan kapacitet �n vad bussen har.

Sp�rv�gens dragning, som studerats av Trivector Traffic, f�resl�s g� genom t�torterna f�r att komma n�rmare m�lpunkterna d�r. Det �r ocks� detta som �r den huvudsakliga skillnaden j�mf�rt med att k�ra t�g. Och genom att inrikta sig p� sp�rv�g hakar man ocks� p� Malm� stads planering f�r sp�rv�g i staden.

� Tillsammans med dem skall vi fundera p� vad som �r den optimalt b�sta str�ckningen, forts�tter Ljungman.

Fram tills det en ny bana kan bli verklighet, vilket kan ta upp till 25 �r, t�nker man trafikera med buss som idag, fast p� egna k�rf�lt enligt devisen �t�nk sp�rvagn � k�r buss�, vilket ocks� g�tt under ben�mningen �pre-sp�rv�g� n�r liknande fr�gest�llning togs upp f�r str�ckan mellan Helsingborg och H�gan�s f�rra sommaren. L�nga str�ckor p� v�g 100 har s�rskilda bussk�rf�lt redan idag, och de �r st�ndigt under utbyggnad s� att inte bussarna ska fastna i bilarnas k�er.

(L�s mer om "pre-sp�rv�g" i v�r nyhet fr�n 2007-07-02.)

Innovativt i Norge � Bilisterna betalar b�ttre kollektivtrafik

Tue, 20 May 2008 04:00:00 +0200

Fram�ver kommer Norges bilister att vara med att bekosta kollektivtrafiken direkt. Det framg�r av den nya statsbudget som presenterades den 15 maj.

I Norge finns, som m�nga s�kert redan k�nner till, sedan l�nge s� kallade bomringar runt de st�rre st�derna � allts� biltullar d�r bilisterna f�r betala en avgift f�r att f� k�ra in i staden. Tidigare har int�kterna endast f�tt anv�ndas till att finansiera s�rskilda v�gsatsningar, t ex de ringv�gar i Osloregionen som ingick i infrastrukturpaketen Oslopakke 1 respektive 2, och i n�gon m�n ny infrastruktur f�r kollektivtrafik.

I den nu aktuella Oslo�verenskommelsen � Oslopakke 3 � kommer inte bara ny infrastruktur att bekostas med bompengar, utan �ven drift av kollektivtrafik, i och med den norska regeringens nya budget.

Inneb�rden �r att bilisterna f�r vara med och finansiera kollektivtrafiken f�r f�rsta g�ngen. En lag�ndring som genomf�rdes av Stortinget vid �rsskiften gjorde det m�jligt att bompengarna �ven g�r till att finansiera l�pande drift. Bomavgifterna kommer att h�jas den 1 juli och en ny bomstation (betalstation) har byggts i B�rum. Den nya bomring som d�rmed etableras kommer att dra in 310 miljoner norska kronor i �r, av vilket h�lften kommer att anv�ndas till f�rb�ttrings�tg�rder i kollektivtrafiken. Resterande h�lft bekostar den fortl�pande utbyggnaden av bomstationer.

Av de 130 miljonerna kommer 85 miljoner att f�ras �ver till kollektivtrafikf�retaget Ruter AS, som bedriver trafiken i Osloregionen, f�r att ut�ka t-baneutbudet och busstrafiken. 60 miljoner kommer att g� till att rusta upp t-banans infrastruktur. Slutligen g�r 15 miljoner till planeringen av v�g- och kollektivtrafikprojekt inom Oslopakke 3 de kommande 20 �ren.

Samtidigt �r detta bare en liten f�rsmak av vad som komma skall. De n�rmaste 20 �ren kommer bilisterna i Osloomr�det att betala n�rmare 40 miljarder norska kronor i bompengar, som ska g� till att finansiera framtida �tg�rder inom Oslopakke 3.

L�tta sp�r kan konstatera att Oslo d�rmed har tagit �ver stafettpinnen fr�n Stockholm, n�r det g�ller att samtidigt finansiera och styra mot h�llbara transporter genom v�gavgifter p� detta s�tt. Tr�ngselskatteint�kterna fr�n Stockholms bilister har s� h�r l�ngt ��ronm�rkts� till nya v�gsatsningar, enbart.

Artikel i Aftenposten: www.aftenposten.no/nyheter/oslo/article2423958.ece

Sp�rv�gen i Dortmund under jorden efter 39 �r

Fri, 16 May 2008 04:00:00 +0200

Nu �ppnas en ny tunnel f�r kollektivtrafiken i den tyska Ruhr-staden Dortmund. Ett entr�get och m�lmedvetet arbete sedan n�ra fyrtio �r har nu n�tt sitt slutm�l, n�r stadens sp�rv�g flyttar under jorden och g�r stadsk�rnan helt fri fr�n sp�r. Den s k �Ost-West-Tunnel� (�st-v�st-tunneln) var den sista stora etappen i arbetet i innerstaden.

Sp�rv�gen i Dortmund kallas sedan l�nge �Stadtbahn�, allts� �stadsbana�, medan dess stationer signaleras med det v�lk�nda U (som i tyska �U-bahn�) som �terfinns i tunnelbanest�der. Den f�r dock fortfarande klassificeras som sp�rv�g vilket l�tt inses d� man studerar vagnar, perronger och str�mf�rs�rjning n�rmare.

Detta s�tt att l�sa problem med kollektivtrafikens framkomlighet, brukar g� under namnet �premetro�. Detta kan vara en etappl�sning n�r man konverterar system fr�n sp�rv�g till tunnelbana � som i Stockholm mellan 1933 och 1950 � men det kan lika g�rna vara ett �mellansystem� p� egna meriter. Andra k�nda och stora premetrosystem finns i K�ln, Bonn, Bryssel och Valencia.

L�s mer (p� tyska):
Neuer U-Bahn-Tunnel: keine Stra�enbahn mehr in Dortmunder City
Das Ende einer Milliarden-Buddelei
Bus-und-Bahn.de

Duosp�rvagnen klarar b�de sp�rv�g och j�rnv�g

Thu, 15 May 2008 04:00:00 +0200

L�s mer om duosp�rvagnen p� webbplatsen Ecoprofile: www.ecoprofile.se/920_955_Duosparvagnen_klarar_bade_sparvag_och_jarnvag.htm

Ecoprofile vill inspirera och vara en k�lla till l�rande om milj�m�ssigt h�llbara livsstilar, med ett inneh�ll som skapas av medlemmarna. Huvud�mnena �r persontransport, energianv�ndning i bost�der och mat. Produkttips och m�jlighet att ta fram sin egen v�xthusgasprofil finns ocks�. Ecoprofile har funnits p� n�tet sedan 2001 och blev utsedd till "Sveriges b�sta milj�blogg" av tidningen Milj�Aktuellt i oktober 2007.

Webbplatsens adress �r www.ecoprofile.se.

Amerikanskt OPS-erbjudande till Uppsala

Tue, 29 Apr 2008 04:00:00 +0200

Ett amerikanskt f�retag, Faros Investment Partners, vill bygga sp�rv�g i Uppsala och sedan hyra ut sp�ren till Uppsala kommun, rapporterar Upsala Nya Tidning, UNT.

Faros �tar sig att bygga och driva en sp�rv�g i Uppsala under f�ruts�ttning att kommunen f�rbinder sig att hyra denna under 20 �r f�r att sedan k�pa loss den.

Faros Investment Partners talar om tv� sp�rv�gslinjer genom Uppsala. Dessa ska korsa varandra vid det nya Resecentrum som h�ller p� att byggas.

Faros Investment Partners �r baserat i New York och London och arbetar inom transportsektorn med investeringar, ledningskompetens, expertis p� drift m m.

Till tidningen s�ger Uppsala kommuns planeringsdirekt�r Carl-Johan Engstr�m att f�rslaget �r intressant, eftersom kommunen d� skulle slippa den stora grundinvesteringen.

Han s�ger att det finns en ambition att bygga en sp�rv�g i Uppsala, men r�knar med att det kommer att ta mycket l�ng tid innan man kan f� statliga pengar till investeringen.

� Men det �r sj�lvklart en politisk fr�ga, s�ger han till Upsala Nya Tidning.

Nyheten kommer i en tid n�r kollektivresandet �r p� nedg�ng i Uppsala stad. Under f�rsta kvartalet i �r har resandet med stadsbussarna i Uppsala minskat med drygt �tta procent. J�mf�rt med 2006 har var tionde bussresen�r f�rsvunnit. Trafikproblem i centrum av staden och h�jda taxor n�mns som orsaker till nedg�ngen.

L�tta sp�r hoppas naturligtvis att trenden v�nder snart, �ven om man f�r f�rv�nta sig att det tar l�ng tid att planera och bygga sp�rv�g.

K�lla: Res- och Trafikforum.

�bo studerar l�tta sp�r

Fri, 25 Apr 2008 04:00:00 +0200

I Finlands tredje st�rsta stadsregion, det gamla svenska universitets- och stiftss�tet �bo, �r politiker och tj�nstem�n sedan ett bra tag intresserade av att �terinf�ra sp�rv�g till stadens trafiksystem. �bo har haft sp�rv�g tidigare, men den lades ner 1972.

Men man tittar ocks� ut i regionen och konstaterar att regional sp�rv�g skulle l�mpa sig f�r trafik till f�rorterna N�dendal, Reso, Runosbacken, Kr�kk�rret och S:t Karins. En snabbsp�rv�gsutredning 2002 kom fram till att ett s�dant paket, som skulle f�rse ett omr�de med befolkningskoncentrationer som g�r att j�mf�ra med dem i senare tyska och brittiska sp�rv�gsprojekt, skulle kosta 321 miljoner euro inklusive vagnar och dep�.

I mars i �r kom den finl�ndska regeringens trafikpolitiska uttalande, som bland annat tog upp sp�rtrafik i �bo och Tammerfors som l�ngsiktiga m�l. S� lokal sp�rtrafik har accepterats som ett m�l � men konkreta beslut om finansiering saknas. Dessutom �r organisationen av kollektivtrafiken inte s� utvecklad i Finland som t ex i Sverige med sina l�nshuvudm�n.

En konsultstudie kommer nu att starta f�r att svara p� hur �bos framtida kollektivtrafik l�mpligen kan se ut 2020. Idag �r sista dagen f�r anbudsl�mning p� studien, som ska vara klar i mars 2009. Ett nollalternativ (utveckling �i tangentens riktning� av dagens bussystem) ska j�mf�ras med ett stombussystem och ett snabbsp�rv�gssystem, men den slutliga rekommendationen kan naturligtvis vara en kombination av olika f�rdmedel p� olika str�ckor.

Blir �bo Finlands n�sta sp�rv�gsstad? Och n�r tar man i s� fall tag i de organisatoriska och finansiella fr�gorna?

Stavanger hoppas p� ny epok med sp�rv�g � men hur finansiera den?

Wed, 23 Apr 2008 04:00:00 +0200

Ny epoke med bybanen
Nei til bompenge-finansiering
Stikker kjepper i hjulene for bybanen

I dagarna offentliggjorde Rogaland fylkeskommune en film om den planerade bybanen i Stavangerregionen i Norge. Se l�nken nedan.

� Det handlar r�tt och sl�tt om att skapa en b�ttre och mer attraktiv stad. Ordens �r ordf�randens och h�yrepolitikerns i Stavanger, Leif Johan Sevland.

� Jag fick nyligen se bilder i ett franskt trendmagasin, i vilken man kunde se stadens omvandling. P� 60-talet visades oframkomliga st�der fulla av bilar och p-platser. P� dagens bilder kan man se hur sp�rvagnar smyger genom st�derna. Och det �r en fr�jd att se hur st�derna har blommat upp till f�ljd av sp�rv�garna.

En framtida sp�rv�g i Stavangerregionen, som g�r under arbetsnamnet bybanen, eller kombibanen (d� man t�nker sig duosp�rv�g), �r t�nkt att finansieras via programmet J�ren-pakke 2, bland annat genom att ta i anspr�k bompengar. En bomring med avgiftsbel�ggning av biltrafiken in och ut ur stan finns redan idag omkring Stavanger, �ven om pengarna tidigare mest g�tt till att bekosta v�gsatsningar.

Nu g�r debatten h�g i Norgen om bompengarna ska kunna anv�ndas till b�de byggande och drift av sp�rv�g, och det �r fr�mst inom det styrande partiet h�yre som denna fr�ga inte tycks vara helt utagerad �nnu. Ocks� i fylkestinget sa majoriteten nej till att anv�nda bompengar till drift av den framtida kollektivtrafiken.

- N�r det �r majoritet f�r ett s�dant uttalande s� kommer det att bli sv�rt att f� med sp�rv�gen i den nationella transportplanen (NTP) eftersom vi s�nder en negativ signal, mot att sj�lva lokalt bidra till finansieringen, s�ger trafikpolitikern Odd Arild Kval�y fr�n senterpartiet som �r i opposition i fylket.

Till p� k�pet har det framf�rts kritik mot de styrande, att den f�rsta etappen p� den t�nkta duosp�rv�gen �r beslutad att g� till Sola och flygplatsen. M�nga bed�mare anser att den allra f�rsta etappen borde g� till Sandnes, grannstad till Stavanger, och i det str�k d�r allra flest regionala resor g�rs idag.

Men erfarenheterna st�mmer �verens med vad som nu ocks� h�nder i Stavanger: Sp�rv�gar engagerar!

L�nk till videofilm om bybanen p� Aftenbladet: aftenbladet.no/webtv/?id=629197
Bybanen p� Rogaland fylkeskommunes sidor: www.rogfk.no/modules/module_123/proxy.asp?D=2&C=1643&I=4427&mid=17&sid=35&pid=17

Sp�rv�gskonferens med internationell pr�gel i K�penhamn

Mon, 14 Apr 2008 04:00:00 +0200

T�F-konference: Bytrafik p� skinner? � Metro og letbaner i st�beskeen

M�ndagen den 21 april h�ller den danska intressef�reningen Transport�konomisk Forening (T�F) en konferens om lokal kollektivtrafik p� sp�r. Klicka l�nken ovan f�r att komma till programmet.

I programmet ing�r l�gesrapport fr�n Metro-projektet i K�penhamn, ett pass om alternativa finansieringsl�sningar f�r kollektivtrafikinfrastruktur, och ett f�redrag om integration mellan tunnelbane- och sp�rv�gssystem av den tyske sp�rv�gsgurun Axel K�hn. Dessutom visas tre utst�llningar � om den nya sp�rv�gen i Nice, om l�ttbaneprojektet i �rhus, och om den moderna sp�rv�gen i Strasbourg.

�Guldkorn� fr�n den internationella tunnelbanekonferensen MetroRail 2008, som i �r ocks� h�lls i K�penhamn, kommer att f�rmedlas.

"Tog, metro og letbane supplerer hinanden godt, de kan noget forskelligt p� hver deres type str�kning. I s�dan et samspil kan man f� meget fremkommelighed for pengene", skriver T�F om konferensen.

Konferensen �r intressant i ett danskt perspektiv, eftersom den serverar en bredd av de senaste st�rre sp�rv�gsprojekten i landet och utomlands, och d� det annars g�r l�ng tid mellan de g�nger �mnet �letbaner� tas upp p� danska trafikkonferenser.

2008-04-23: Nu har presentationerna fr�n konferensen lagts upp p� konferenswebbplatsen. Klicka h�r.

Bes�k T�F:s webbplats: www.toef.dk
MetroRail 2008: www.terrapinn.com/2008/metrorail

�nskan om mer l�tta sp�r i Sk�nes t�gstrategi

Thu, 10 Apr 2008 04:00:00 +0200

Staffanstorp �r en kommun som ligger mellan Malm� och Lund, men d�r sp�rtrafik saknas till centralorten. Planer f�r att bygga ut och trafikera den gamla j�rnv�gen finns och g�r under namnet Simrishamnsbanan, ett namn som ocks� figurerar i samband med det bolag, Simrishamnsbanebolaget, som kommunen t�nker sig att starta f�r att kunna tillgodor�kna sig int�kter fr�n markf�rs�ljning i stationsn�ra l�gen � int�kter som bolaget sedan kan anv�nda till att finansiera n�dv�ndig infrastruktur, s�som sp�r.

Just nu �r Sk�netrafikens visionsdokument "T�gstrategi 2037" ute p� remiss i kommunerna. Och i Staffanstorp reagerar man och vill ha l�tt sp�rtrafik, i form av sp�rv�g, mellan Staffanstorp och Lund, vid sidan av den framtida p�gat�gstrafiken till Malm� och Dalby.

� Det �r viktigt med sp�rbunden trafik ur b�de milj�h�nseende och kapacitetsh�nseende, s�ger Michael Sandin, kommunstyrelseordf�rande i Staffanstorp, till Sk�nska Dagbladet. Idag finns bra busstrafik men om trettio �r kommer det inte att r�cka, menar man fr�n kommunens sida. D�rf�r tror man p� sp�rv�g till Lund som en l�sning.

Skjuts fram�t f�r amerikansk light rail tack vare h�jda bensinpriser

Thu, 03 Apr 2008 04:00:00 +0200

Den senaste tidens oljeprish�jningar ger m�rkbara effekter v�rlden �ver. F�r sp�rtrafiken �r detta generellt sett goda nyheter, framf�rallt de system som drivs av el eller andra alternativa br�nslen.

Den amerikanska tidningen Burlington County Times rapporterar fr�n New Jersey om rekordh�ga resandetal. Det rapporteras att resandet p� TrainTram*-linjen River Line �kat med 4,8 procent f�r perioden 1 september till 31 december 2007, j�mf�rt med �ret innan. Vissa stationer har noterats f�r 20-procentiga �kningar.

� N�r vi �ppnade River Line f�r ganska exakt fyra �r sedan gick vi i marknadsf�ringen ut med att man kunde �ka 55 kilometer f�r ett l�gre pris �n f�r en gallon bensin (3,8 liter). Idag kommer man denna str�cka f�r vad en halv gallon kostar, s�ger trafikf�retaget NJ Transit Executives vd Richard Sarles.

En enkel resa mellan Trenton och Camden kostar 1 dollar 35 cent. V�rt att betona �r att amerikanerna drabbas h�rdare av h�jda oljepriser �n vi i Europa. Bensinskatten �r l�gre vilket g�r att oljeprish�jningar sl�r igenom mycket tydligare i bensinpriset.

I en annan amerikansk stad, Charlotte i Virginia, yttrar sig detta i ett positivt problem: M�nga infartsparkeringar b�rjar bli fulla n�r fler och fler bilpendlare st�ller bilen och �ker kollektivt med sp�rv�gen sista biten. Nu tittar man visserligen p� olika l�sningar med fler p-platser, men som chefen f�r trafikf�retaget CATS s�ger:

� Vi vill undvika att bygga fler parkeringsplatser s� l�nge som m�jligt, eftersom det skulle kosta s� mycket pengar � pengar som vi beh�ver till att bygga ut sj�lva sp�rv�gen!

Problemet �r inte obekant f�r oss i Sverige. N�r tr�ngselskattef�rs�ket planerades i Stockholm blev det klart mycket tidigt att infartsparkeringar runt om i Stockholms l�n var tvungna att byggas ut f�r att alla som p� grund av biltullarna f�rv�ntades byta sin bilresa mot en kombinerad bil- och kollektivresa skulle f� plats.

L�s mer:
Light-rail ridership rises with gas prices, 1 april
Light rail encounters unexpected problem: Packed parking deck, 3 april
River Line
Charlotte Area Transit System (CATS)

2008-04-15: Komplettering med l�nk till ny artikel i Herald online: www.heraldonline.com/opinions/story/483676.html

* TrainTram �r en term som myntats av v�ra europeiska kolleger Axel K�hn och Rob van der Bijl, f�r att beskriva t�gtrafik p� vanliga j�rnv�gar som f�rl�ngs in i stadscentra och �ven delar sp�r med stadssp�rv�gar i f�rekommande fall. F�rutom River Line i New Jersey brukar man lyfta fram den �sttyska staden Zwickaus Vogtlandbahn, som �r intressant ocks� i det avseendet att den andra �nden av t�glinjen g�r in i Tjeckien! L�s mer p� www.vogtlandbahn.de och www.lightrailuk.com/pdf/axel_kuehn.pdf. Den sistn�mnda �r en artikel av Axel K�hn om b�de Zwickau och River Line (pdf-format, 391 kB).

Dokumentation fr�n FODRAL-seminariet

Fri, 28 Mar 2008 04:00:00 +0100

P� FODRAL-sidan hittar du nu dokumentationen fr�n det samnordiska seminariet den 12 mars i Stockholm. F�r n�rvarande finns programmet och deltagarlistan d�r j�mte alla powerpoint-bilder fr�n f�redragen.

Du n�r dokumentationen via denna direktl�nk: www.lightrail.se/index.php?page=fodral#sem2

Under dagen fick seminarie�h�rarna en l�gesrapport om l�get f�r organisation, planering, finansiering och drift av ny l�tt sp�rtrafik i de nordiska l�nderna. Dessutom ber�ttade Trivectors medarbetare om hittills funna resultat i projektet, samtidigt som Thomas Lange redogjorde f�r OPS-upphandlingen av Djurg�rdslinjen i Stockholm. G�ran Berggren fr�n Staffanstorps kommun delade med sig av erfarenheterna av ett pilotf�rs�k med att f�rs�ka ta tillvara markv�rdesstegringar till f�ljd av att ny attraktiv sp�rtrafik planeras dras fram i kommunen.

Deltagarna under dagen fick ocks� medverka genom att dela med sig av sina synpunkter p� om olika m�jliga finansierings- och organisationsf�rslag kan vara bra eller mindre bra, och praktiskt genomf�rbara eller inte. V�r sammanst�llning hittar du h�r.

Norska nyheter

Thu, 27 Mar 2008 04:00:00 +0100

Det h�nder en del saker i v�rt v�stra grannland som vi vill uppm�rksamma v�r l�sarkrets p�. Norge �r i m�nga avseenden likt Sverige sett till organisationsm�ssiga och finansiella aspekter, men en viktig aspekt som skiljer l�nderna �t n�r man pratar om kollektivtrafik �r att Norge inte har haft en trafikhuvudmannareform p� samma s�tt som i Sverige. Detta utg�r en av problemst�llningarna i raden n�r ny sp�rtrafik ska utvecklas.

Det finns dock tecken p� att man kommer att b�rja arbeta mer integrerat regionalt f�r att utveckla kollektivtrafiken �ver geografiska och organisatoriska gr�nser. Till exempel kommer Osloregionens kollektivtrafik att kunna utvecklas t ex med gemensamma taxor, n�r de tv� kollektivtrafikbolagen i regionen, Oslo sporveier AS och Stor-Oslo Lokaltrafikk, sl�s samman till ett � Ruter AS.

Motsvarande regionala samarbete i bolagsform finns redan i Rogaland (med bl a staden Stavanger) d�r det fylkes�gda f�retaget Kolumbus bedriver den lokala och regionala kollektivtrafiken, p� ungef�r samma s�tt som de svenska l�nstrafikbolagen. D�remot finns inte den regionala j�rnv�gstrafiken �nnu under Kolumbus och fylkets paraply, d� situationen i Norge p� j�rnv�gssidan liknar den i Sverige f�re 1988 �rs trafikpolitiska beslut att avreglera j�rnv�gstrafiken. NSB, norska statsbanorna, �r ensam operat�r i landet och k�r viss upphandlad regional trafik, dock med st�d endast fr�n staten genom Samferdseldepartementet.

Och i Bergen, d�r byggnadsarbetena f�r bybanen nu p�g�r med full styrka, har fylket Hordaland sedan �rsskiftet formellt tagit �ver huvudmannaskapet f�r den lokala kollektivtrafiken i staden. Ett fylkes�gt bolag, Skyss, har startats f�r att samordna och handla upp trafik.

En regionalt integrerad trafik bed�ms av m�nga som n�dv�ndig f�r att kunna utveckla resandet och uppn� regionala och lokala m�l, t ex om minskad milj�p�verkan. D�rf�r p�g�r nu arbeten f�r att skapa arenor med vilka regional kollektivtrafik kan f�rb�ttras. Den planerade duosp�rv�gen, kombibanen, i Stavangerregionen (Nord-J�ren) som ska trafikera b�de kommunal sp�rinfrastruktur och nationella j�rnv�gar med samma fordon, f�ruts�tter ett djupare samarbete i fr�gor om teknik, finansiering, ekonomi, marknad och forskning/utveckling.

Liknande slutsatser drar man i tidigare f�rstudier av duosop�rv�g i Osloregionen. Och detsamma kan nog s�gas om svenska f�rh�llanden, trots att de regionala trafikhuvudm�nnen h�r �r tydligt utpekade som huvudansvariga f�r fr�gor som r�r drift av trafik. Men n�r det g�ller finansiering av ny infrastruktur �r det tydligt att utmaningarna �r likartade.

L�r dig mer om Norge p� f�ljande webbplatser:
Ruter.no � ny webbplats som kommer att utvecklas allt eftersom fusionen av Oslo Sporveier och Stor-Oslo Lokaltrafikk fortg�r.
Kollektivtrafiken i Hordaland - fylket har myndighetsansvar f�r kollektivtrafiken i Bergen med omnejd.
Skyss.no - det nya bolaget f�r planering, upphandling och marknadsf�ring av trafiken.
Bybanen.no � den kommande sp�rv�gsstaden Bergen har fr�schat upp sin sajt i och med att de g�tt in i byggfasen.
Bybane p� Nord-J�ren - Rogaland fylkeskommunes sidor med projektbeskrivning m.m. i v�ntan p� att den nya sajten kombibane.no ska starta.
Kolumbus.no - Rogalands kollektivtrafik med buss och b�t.

Dessutom kan vi gl�djande nog meddela att v�r norska systersida � Bytrafikk.no � �terigen tycks visa livstecken efter en l�ngre tids dvala. Hedra dem med ett bes�k!

Ett f�rsta f�rs�k med TramTrain i Storbritannien

Sat, 22 Mar 2008 04:00:00 +0100

Department for Transport: Innovative 'Tram-Trains' to be trialed in Yorkshire

Den 18 mars offentliggjorde brittiska transportdepartementet planer p� att handla upp fem duosp�rvagnar f�r ett tv��rigt f�rs�k med trafik p� en regional j�rnv�gslinje, the Peniston Line, i Yorkshire i norra England. F�rs�ket, som kommer att starta 2010, �r menat att svara p� om konceptet TramTrain � sp�rvagnar p� j�rnv�gar, liknande de framg�ngsrika exempel som finns p� kontinenten � kan vara n�got �ven f�r de brittiska j�rnv�garna.

Projektet �r ett samarbete mellan departementet, Northern Rail och Network Rail, inom vilket man kommer att unders�ka nyttor med avseende p� milj�, driftskostnader och teknisk kompatibilitet. Dessutom kommer en brukarorganisation, Passenger Focus, l�gga ner arbete p� forskning om resen�rernas uppfattning om trafikformen och fordonen, vilka kommer att ers�tta vanliga t�gmotorvagnar p� den 60 km l�nga oelektrifierade str�cka som f�rbinder st�derna Huddersfield, Barnsley och Sheffield. Dessutom finns planer p� en andra etapp som skulle innefatta tester med f�rl�ngning in i Sheffields stadssp�rv�gsn�t, den s k Sheffield Supertram.

Peniston-linjen har 17 stationer f�r resandeutbyte och resandet uppg�r till 1,2 miljoner passagerare �rligen. Den anses som en av de mest framg�ngsrika exemplen p� samarbete mellan olika offentliga och privata akt�rer l�ngs str�ckningen i syfte att f�rb�ttra kvaliteten f�r kunderna och d�rmed �ka j�rnv�gens samh�llsnytta � n�got man brukar ben�mna Community Rail Partnerships (CRP's). J�rnv�gslinjen har valts ut f�r detta projekt eftersom man vill testa TramTrain-trafik p� en linje d�r trafikens sammans�ttning varierar stort p� olika delstr�ckor � delvis har den idag bara persontrafik, delvis blandas person- och godstrafik. Operat�ren Northern Rail k�r i dagsl�get timmestrafik i varje riktning mellan �ndpunkterna Huddersfield och Sheffield.

�Det blir v�ldigt sp�nnande att testa den h�r nya sortens kollektivtrafik, som kommer att inneb�ra h�gre komfort och kortare restider f�r v�ra resen�rer p� Peniston-linjen�, s�ger Heide Mottram, vd p� Northern Rail.

Duosp�rvagnar �r l�ttare och milj�v�nligare �n vanliga t�g. Det g�r �t mindre energi f�r driften och slitaget p� banan blir l�gre, vilket i sin tur inneb�r ett mindre behov av sp�runderh�ll. Duosp�rvagnar har b�ttre acceleation och bromsf�rm�ga �n vanliga t�g och kan d�rf�r erbjuda kortare restider p� denna str�cka.

L�s mer:
Peniston-linjen, p� engelska Wikipedian
Northern Rail

Mer dubbelsp�r p� Roslagsbanan

Tue, 04 Mar 2008 04:00:00 +0100

Pressmeddelande fr�n SL

SL planerar nu f�r dubbelsp�r p� hela eller delar av Roslagsbanan. Genom att f�rst�rka banan med ytterligare ett sp�r blir str�ckan mindre k�nslig f�r st�rningar och kan h�lla t�tare turer.

Idag g�r Roslagsbanan p� enkelsp�rig j�rnv�g utom str�ckan mellan Stockholms �stra och Galoppf�ltet, som har dubbelsp�r. Sommaren 2008 byggs ocks� dubbelsp�r p� str�ckan Galoppf�ltet�Viggbyholm.

Syftet med en utbyggnad till dubbelsp�r �r att bland annat �ka kapaciteten p� banan, minska st�rningsk�nsligheten och skapa f�ruts�ttningar f�r ut�kad turt�thet.

I en nyss ig�ngsatt f�rstudie utreds f�ruts�ttningar och m�jligheter f�r att bygga dubbelsp�r p� hela eller delar av str�ckan mellan Rydbo-�kersberga och Roslags N�sby�Ormsta. I arbetet ing�r att identifiera de str�ckor som ger f�ruts�ttningar f�r j�mn 15-minuterstrafik och med m�jlighet till snabbt�g.

I denna och n�sta vecka �r det samr�d i Vallentuna, �ster�ker och T�by, d�r allm�nheten ges m�jlighet att p�verka och medverka i processen. Synpunkter kan l�mnas fram till den 20 mars.

Roslagsbanan, med sina tre grenar, en en av f� j�rnv�gar i Sverige som - likt tunnelbanan och sp�rv�gar - inte �gs av staten genom Banverket. Ist�llet �r det Stockholms l�ns landsting som genom SL �ger, underh�ller och driver banan. D�remot utg�r statsbidrag f�r denna typen av banor. Enligt lagen om byggande av j�rnv�g omfattas denna bana liksom all annan sp�rtrafik ocks� av kravet p� f�rstudie och j�rnv�gsplan.

Funderingar p� TramTrain i Yorkshire

Tue, 19 Feb 2008 04:00:00 +0100

Video: Plans for new �tramtrains�

Samtidigt som det inte tycks finnas n�gon �nde p� sp�rv�gsutbyggnaden i Manchester, funderar man ocks� i andra delar av England p� om det h�r med sp�rv�g kan vara n�got i det moderna stadsbyggandet.

L�nken ovan g�r till ett BBC-reportage om planer p� att byta ut �ldre pendelt�g mot duosp�rvagnar i st�der och regioner i Yorkshire i norra England. Myndigheter och trafikf�retag d�r f�rbereder nu ans�kningar till transportministeriet om bl a finansiering, i syfte att kunna inf�ra detta innovativa transportsystem med sp�rvagnar som ocks� kan k�ra p� regionens j�rnv�gar och p� s� s�tt eliminera behovet av byten f�r resen�rerna.

Det f�rv�ntas att �tminstone en stad i grevskapet ska f� st� som v�rd f�r ett pilotf�rs�k med duosp�rvagnar. En f�rebild f�r f�rs�ket kan vara duo-systemet i tyska Kassel (bilden t h), vilket framg�r av BBC:s reportage.

Som tidigare rapporterats h�r p� L�tta sp�r �r Manchesters sp�rv�gen Metrolink i en stark utbyggnadsfas. I b�rjan av februari stod det klart att Storbritanniens trafikminister Tom Harris godk�nt ett projekt f�r drygt hundra miljoner pund f�r att renovera �ldre delar av sp�rv�gen.

Samtidigt har ocks� sp�rv�gen i Blackpool, n�gra mil norr om Manchester, f�tt finansiering av en nyrenovering av sp�ranl�ggningen och till nya tillg�nglighetsanpassade sp�rvagnar. Blackpool �r mest k�nt f�r att vara en gammal och m�h�nda sliten n�jesort med casinon och tivolin, och tillh�rande detta turistiska koncept har ocks� varit dubbeld�ckade sp�rvagnar � �the historic Blackpool and Fleetwood tramway� � i parad l�ngs strandpromenaden. Kanske inneb�r investeringen att det blir mindre fokus p� �historic� i framtiden?

K�llor: bbc.co.uk, lrta.org

Samnordiskt seminarium den 12 mars

Fri, 15 Feb 2008 04:00:00 +0100

Nu g�r projektet FODRAL in i andra halvlek, och det markerar vi genom ett stort samnordiskt seminarium, som h�lls i de anrika Sp�rv�gshallarna i Stockholm.

Projektgruppen p� Trivector och Thomas Lange h�lsar v�lkomna till en dag d� vi utbyter tankar, id�er och kunskap om framtidens l�sningar f�r organisation och finansiering av sp�rtrafik - s�rskilt l�tt s�dan.

Inbjudan och program finner du h�r. Seminariet v�nder sig fr�mst till alla som arbetar professionellt med fr�gor om kollektivtrafik och l�tt sp�rtrafik, och specifikt dess organisation, finansiering och drift. Men det g�r �ven bra att delta om man st�r utanf�r denna krets, bara man �r intresserad av fr�gest�llningarna!

L�s mer p� FODRAL-sidorna.

Sp�rv�g b�ttre �n motorv�g i Stockholm

Tue, 05 Feb 2008 04:00:00 +0100

Sp�rv�gstunnel fr�n Nacka till Djurg�rden nytt f�rslag

I ett examensarbete som sexton studenter p� en forts�ttningskurs i milj�konsekvensbeskrivningar vid Stockholms universitet har gjort, f�rordas en f�rl�ngning av Tv�rbanan fr�n Henriksdal, i tunnel under Saltsj�n, till Djurg�rden och Waldemarsudde, d�r den ansluter till den befintliga sp�rv�gen.

Studenterna har skissat p� och konsekvensbeskrivit tre l�sningar f�r den framtida trafikf�rs�rjningen i ett nord-sydligt str�k �ster om innerstaden: ett nollalternativ som inneb�r att inte g�ra n�gonting alls, ett motorv�gsalternativ i tunnel under Saltsj�n och Djurg�rden, samt sp�rv�gsalternativet.

Studenterna f�ster stor vikt vid sociala och ekologiska aspekter n�r de g�r sitt val. Till exempel n�mner man j�mst�lldhetsaspekten, och det faktum att en l�sning f�r biltrafiken inte riktigt klarar av att bli en l�sning som alla kan anv�nda, som bidragande orsaker till st�llningstagandet. I Stockholmsomr�det �r det vanligt med hush�ll utan bil.

En sp�rv�g bidrar ocks� till att minska tr�ngseln p� v�gn�tet, n�got som en motorv�g knappast kan s�gas medverka till.

Ett specifikt problem som man brottats med �r det faktum att stora delar av Djurg�rden ing�r i den s� kallade nationalstadsparken � ett sammanh�ngande naturomr�de i de �stra och norra delarna av Stockholm, som �r starkt skyddad av natur- och kulturmilj�sk�l. Men studenterna menar att sp�rv�gsl�sningen inte beh�ver ber�ra detta omr�de eftersom befintliga sp�rv�gar och i �vrigt asfalterade ytor anv�nds f�r den nya f�rbindelsen.

N�gra �gonblicksbilder fr�n Nice

Thu, 31 Jan 2008 04:00:00 +0100

L�rdagen den 24 november genomf�rdes en av de mest spektakul�ra invigningarna av ett nytt sp�rv�gssystem i Europa. "Sp�rvagnens triumf" utropade Nice-Matin!

Det blev en folkfest d�r nog de flesta av stadens inv�nare deltog p� ett eller annat s�tt. K�erna var l�nga vid h�llplatserna och en regnskv�tt under den annars soliga invigningshelgen avsk�ckte inte.

I stadsdelen La Roche har man p� sedvanligt modernt vis omdanat genomfartsgatan, reducerat framkomligheten f�r bilar och prioriterat kollektivtrafiken med sp�rv�gen i gr�s.

Sp�rvagnar och fotg�ngare h�r ihop. Det �r dessutom sj�lvklart att sp�rvagnen glider fram i direkt anslutning till de m�nga gatuserveringarna.

P� den stora aff�rsgatan Jean M�dicin g�r sp�rvagnen i eget reservat i mitten med ett k�rf�lt f�r bil- och busstrafik p� var sida. Till h�ger syns det stora varuhuset Nicetoile. En vision av kommande utveckling f�r Hamngatan i Stockolm n�r Djurg�rdslinjen f�rl�ngts och �ven trafikeras med moderna sp�rvagnar.

Samtliga bilder: Thomas Johansson, TJKomm.

Och youtube-klippet har ni h�r:

VTI avrapporterar projektet �Duosp�rv�g � Innovativ kollektivtrafik�

Fri, 25 Jan 2008 04:00:00 +0100

I dagarna har Statens V�g- och Transportforskningsinstitut, VTI, avslutat det m�ng�riga projektet �Duosp�rv�g � Innovativ kollektivtrafik�, genom att offentligg�ra tv� rapporter i �mne: En slutrapport som redovisar hela uppdraget, som finansierats av bland andra VINNOVA, Banverket, ett antal kommuner i �sterg�tland, och sp�rvagnsfabrik�ren Alstom. Och en rapport om demonstrationsf�rs�ket med trafik med en duosp�rvagn p� svensk j�rnv�g och sp�rv�g.

Syftet med projektet �Duosp�rv�g � Innovativ kollektivtrafik� var att beskriva och analysera om och hur ett regionalt transportsystem med duosp�rv�g kan bidra till effektivare och mer h�llbara persontransporter i svenska st�der och regioner. Forskningen bedrevs av VTI med hj�lp av Trivector Traffic (planering och trafikekonomi) och Internationella Handelsh�gskolan i J�nk�ping, IHH (regional ekonomi).

Resultatet av den fallstudie som gjordes i �sterg�tland blev att trafikering med duosp�rvagn �kar resandet med kollektivtrafiken, och bidrar till regionala m�l. Men det som rapporten trycker mycket tydligt p� �r behovet av en utvecklad institutionell modell f�r att b�ttre ta tillvara kollektivtrafikens egenskaper i samh�llsplaneringen, n�got som framkom mycket tydligt i delstudien om de regionala utvecklingseffekterna som IHH arbetat med.

Tomas Svensson, forskare vid VTI och f�rfattare till rapporten, f�rklarar:
- Om kollektivtrafiken "b�ddas in" i en planeringsmodell som fr�n den regionala till den lokala niv�n utformas med prioritet f�r kollektivtrafiken blir resandet h�gre och utvecklingseffekterna st�rre. Om den planeringsmodellen saknas och/eller den regionala och lokala politiken och planeringen har en annan inriktning, �r risken stor att kvalitets�kningar av kollektivtrafiken inte kan omvandlas till realiserade utvecklingseffekter.

En tydlig passning till FODRAL, allts�. Om kollektivtrafiksatsningar fullt ut ska kunna bidra till resande�kningar och regionala utvecklingseffekter m�ste kollektivtrafiken prioriteras tydligare i samh�llsplaneringen, och en b�ttre integration mellan transportsystemet och samh�llet i �vrigt m�ste utvecklas.

Rapporten �Demonstrationstrafik med duosp�rvagn� redovisar delprojektet med samma namn som genomf�rdes under perioden april till juni 2006 med duosp�rvagnen Regio Citadis, som en del i det �vergripande forskningsprojektet.

Trafik bedrevs p� str�ckorna
- Link�ping�Kisa
- Link�ping��tvidaberg
- i stadssp�rv�gsn�tet i Norrk�ping
- lokalt i Finsp�ng
- lokalt i V�stervik
- G�teborg-�lv�ngen
- i stadssp�rv�gsn�tet i G�teborg
- Helsingborg-�storp
- Lund-Esl�v

Syftet med demoprojektet var att p� ett konkret s�tt visa duosp�rv�gens egenskaper och potential f�r politiska beslutsfattare, tj�nstem�n och handl�ggare inom kollektivtrafikomr�det men ocks� f�r allm�nheten. N�got som ocks� uppn�ddes, eftersom intresset var mycket stort under de aktuella dagarna i maj 2006.

Bes�k VTI:s webbplats om duosp�rv�gsprojektet: www.vti.se/duo

Uppdatering 2008-02-05: Rapporter fr�n VTI:s webbplats:
Rapporten "Duosp�rv�g - innovativ kollektivtrafik - slutrapport" (pdf, 1,0 MB)
Rapporten "Demonstrationstrafik med duosp�rvagn" (pdf, 2,0 MB)
Trivectors rapport "Duosp�rv�g i �stg�taregionen - Ekonomi och planering - Resultat av en fallstudie" (pdf, 3.64 MB)
IHH:s rapport "Samh�llsekonomiska effekter av duo-sp�r i �stra G�taland" (pdf, 708 kB)

L�ttbanan i �rhus visar sig fr�n nya sidor

Wed, 23 Jan 2008 04:00:00 +0100

Det danska regonala trafikf�retaget Midttrafik och ett antal �stjyska kommuner arbetar sedan 2002 med en vision d�r sp�rburen lokal och regional kollektivtrafik �r en del i den framtida trafikapparaten i �rhus med omnejd.

Staden �rhus �r med sina knappt 300 000 inv�nare, och som dessutom �kar snabbt, Danmarks n�st st�rsta stad och har tills nyligen lett arbetet med att f� till st�nd en "letbane", som modern sp�rv�g kallas p� danska. I och med regionreformen och bildandet av Midttrafik har denna uppgift tagits �ver av en s�rskild organisation under trafikf�retaget, ett "letbanesekretariat". Sekretariatet representerar alla parter i projektet och ska s�kra arbetsg�ngen i den komplicerade uppstartsfas inneh�llande milj�konsekvensbeskrivning och inte minst arbeta f�r ett godk�nnande av finansiering mm av det danska folketinget. Sekretariatet liknar det "bybanekontor" som p� motsvarande s�tt sedan i h�stas arbetar f�r att driva processen med regional sp�rv�g ("kombibane") i den norska regionen Nord-J�ren (Stavanger med omgivningar).

Sedan senh�sten 2007 presenterar Midtrafik l�ttbaneprojektet p� en ny webbplats (se l�nk nedan). Denna ers�tter �rhus kommunes tidigare webbsidor.

Det finns allts� alltj�mt ett stort intresse f�r modern sp�rv�g i Danmark. F�rutom �rhus har vi tidigare rapporterat om planer och id�er i Stork�penhamn och i Odense. I f�rra veckan offentliggjorde Odense kommune och trafikf�retaget FynBus en f�rsta skiss f�r hur ett l�ttbanen�t skulle kunna se ut i Odense. Detta efter att ledande politiker i staden nu omfamnat de sp�rv�gsid�er som figurerat i den allm�nna debatten ett tag.

L�s mer:
Midttrafiks webbplats om letbanen: www.midttrafik.dk/letbane
Letbaner.dk rapporterar fr�n �rhus: letbaner.dk/nyheder/00252/
Letbaner.dk rapporterar fr�n Odense: letbaner.dk/nyheder/00276/

L�tt sp�rtrafik i Sk�nes t�gstrategi

Fri, 18 Jan 2008 04:00:00 +0100

Idag presenterar Sk�netrafiken remissversionen av sin strategi f�r utvecklingen av t�gtrafiken fram till visions�ret 2037. Det �r ett gediget arbete som mynnar ut i en l�ng lista p� av region och kommuner �nskade infrastruktursatsningar, som m�ste realiseras f�r att kunna ta emot resande�kningar p� 6 g�nger dagens niv� i sp�rtrafiken.

I t�gstrategin n�mns l�tt sp�rtrafik som ett framtida komplement i en nisch mellan t�g- och busstrafiken, ungef�r som sp�rv�gar och lokalbanor i Storstockholm kompletterar t-bane- och pendelt�gsn�ten idag.

I t�gstrategin refererar Sk�netrafiken till den utredning, "L�tt sp�rtrafik i Sk�ne" som trafikf�retaget l�t g�ra tillsammans med kommuner i Sk�ne och Banverket. Man skriver att "L�tta sp�r (Light Rail-anl�ggningar) Helsingborg-H�gan�s samt Lund-Dalby" kan bli aktuellt, och n�mner ocks� lokala sp�rv�gslinjer i regionens tre st�rsta st�der Malm�, Helsingborg och Lund som intressanta. De lokala satsningarna avser man dock inte att g� vidare med i t�gstrategiarbetet.

L�s mer p� Sk�netrafikens webbplats: www.skanetrafiken.se/templates/FileListing.aspx?id=12475&epslanguage=SV

Systern fyller 10 �r

Thu, 10 Jan 2008 04:00:00 +0100

I �r 2008 fyller L�tta sp�rs nederl�ndska systersida, Light Rail Atlas, 10 �r.

Vi gratulerar naturligtvis jubilaren, med att l�nka till dess nyhetssajt: www.xs4all.nl/~rajvdb/lra/n_index.html (Obs! P� nederl�ndska.)

Och med att visa en bild fr�n sajten som illustrerar dess o�vertr�ffade vis att snoka fram intressanta sp�rtrafikl�sningar, v�rlden �ver. I detta fall �r bilden fr�n Michigan City i USA, och den illustrerar n�got som inte �r "light rail" eller "TramTrain", utan snarare det omv�nda: "TrainTram" m�jligen - h�r k�r man konventionell tung t�gtrafik mitt i gatan i ett f�rortsomr�de. En annorlunda l�sning, minst sagt.

Bes�k Light Rail Atlas p�: www.lightrail.nl (p� engelska).

F�rsta sp�ret p� Bybanen

Wed, 09 Jan 2008 04:00:00 +0100

I m�ndags lade Norges samf�rdselminister Liv Signe Navarsete under en ceremoni ner f�rsta sp�rbiten i gatan till den kommande stadssp�rv�gen i Bergen.

Detta som en markering att sj�lva byggandet nu kommer ig�ng. Sp�rv�gens f�rsta etapp f�rv�ntas vara klar 2010 och f�r 2,4 miljarder norska kronor kommer man att f� 10 km bana mellan Bergens centrum och Nesttun.

L�s ministerns tal h�r.

Bybanens webbplats: www.bybanen.no
Se tidigare nyheter: 2007-10-25, 2007-12-17

NCC vinnare av sp�rv�gsuppdrag i Bergen v�rt 525 MSEK

Mon, 17 Dec 2007 04:00:00 +0100

NCC Construction AS i Norge har f�tt i uppdrag av Bergens kommun att bygga tv� etapper av Bybanen i Bergen. Det samlade orderv�rdet �r cirka 525 MSEK och arbetet startar i januari 2008.

Det st�rsta kontraktet p� cirka 424 MSEK omfattar 3,2 kilometer sp�rv�gstras� f�rberedd f�r framtida dubbelsp�r och g�ller str�ckningen fr�n Fantoft till Nesttun. Banan kommer delvis g� i markplan och delvis i tv� befintliga tunnlar.

Arbetet med denna str�ckning startar i januari 2008 och ska vara f�rdig i januari 2010. Totalt kommer NCC att ha omkring 150 personer sysselsatta under anl�ggningsarbetet som omfattar grund-, betong- och tunnelarbete.

Nu ing�ngna avtal �r skrivna med f�rbeh�ll om Stortingets godk�nnande av projektet och dess finansiering. Arbetena handlar �n s� l�nge bara om grundl�ggning - sp�r- och kontaktledningsarbeten kommer att handlas upp senare.

�vriga f�retag som Bybanen (Bergen kommune) skrivit avtal med om mindre etapper �r Veidekke, Svein Boasson AS och Fyllingen Maskinstasjon.

K�lora: Boarding.no, TU.no

Nottingham g�r in i fas tv�

Fri, 14 Dec 2007 04:00:00 +0100

Det p�g�r f�r fullt offentliga samr�d och utst�llningar i den engelska sp�rv�gsstaden Nottingham. Sp�rv�gen, kallad NET (Nottingham Express Transit) planeras n�mligen att byggas ut i tv� nya str�ckningar mot stadens utkanter - Chilwell i v�st och Clifton i syd. Samr�d ing�r som obligatorisk del i planprocessen som med svenska ord skulle kunna s�gas vara i f�rstudieskedet.

Planerna att bygga ut sp�rv�gen i denna �fas tv� har funnits ett tag, men har nu kunnat realiseras tack vare stora statliga st�d fr�n det s k TIF-programmet (Transport Innovative Fund). De tv� linjerna, som str�lar samman med den befintliga f�rsta etappen vid stadens centralstation, har tillsammans en l�ngd av 30 km, kommer att beh�va 30 nya sp�rvagnar i trafik och kommer att f� 50 nya h�llplatser. Detta �r en f�rdubbling j�mf�rt med den befintliga sp�rv�gen. Ut�ver detta kommer 2400 nya pendelparkeringsplatser att byggas, vilket inneb�r att alla tre motorv�gsinfarter i staden kommer att betj�nas av park & ride-anl�ggningar.

75 % av kostnaderna (ca 300 miljoner pund) f�r utbyggnaden st�r staten f�r, och resterande 25 % (ca 100 miljoner pund) kommer fr�n lokala akt�rer. Kommunen och regionen v�ljer nu tillsammans fr�n ett sm�rg�sbord av finansieringsm�jligheter, best�ende bland annat av markf�rs�ljning, medfinansiering fr�n exploat�rer, l�nefinansiering, skattev�xling, och olika m�jligheter att f�r�ndra t ex parkeringsbest�mmelser och -avgifter lokalt.

Om det slutliga finansieringsf�rslaget godk�nns av de statliga myndigheterna kan utbyggnaden troligen starta 2010 och sp�rvagnarna rulla p� de nya sp�ren 2013.

Befintlig sp�rv�g, NET Line One, har �rligen ett passagerartal p� �ver tio miljoner, och anses allm�nt som en stor succ�. Den drivs sedan mars 2004 av ett till �verv�gande del privat konsortium, i vilken fordonstillverkaren Bombardier ing�r, genom ett trettio�rigt koncessionsavtal med initiativtagarna kommunen (Nottingham City Council) och regionen (Nottinghamshire County Council).

L�s mer (p� engelska):
Utbyggnaden �NET Phase Two�: www.netphasetwo.com
NET: www.thetram.net

Innovativa finansieringsf�rslag serverade p� jubileumsseminarium

Tue, 04 Dec 2007 04:00:00 +0100

Tv� av projektet FODRAL:s medarbetare, Lena Hiselius och Daniel Svanfelt, f�rde idag ett samtal om innovativa s�tt att finansiera ny sp�rinfrastruktur, inf�r �h�rarna p� Trivectors jubileumsseminarium. Den resulterade bilden blev ett "sm�rg�sbord" av �tg�rder och id�er som kan till�mpas p� kort och l�ng sikt, och f�r olika tillf�llen.

Som exempel kan n�mnas att lokala och regionala sp�rl�sningar kan f� en st�rre del i Banverkets budget, och vara m�jlig f�r kommuner och regioner att s�ka ur l�pande. Man kanske kan starta s�rskilda bolag i vilken sp�rinfrastruktur och drift hanteras, som kan finansieras genom att bolaget f�r ta del av de h�jningar av v�rdet p� marken som uppst�r n�r tillg�ngen p� bra kolletivtrafik �kar.

Sen finns det ocks� m�jlighet att se tr�ngselskatter och andra direktdestinerade skatter som en m�jlighet att, genom att int�kterna f�rs till kollektivtrafiken, klara att bygga den goda staden och det h�llbara samh�llet!

H�r kan du f� en bild av "sm�rg�sbordet". Vilken l�sning passar din kommun eller region b�st?

Tre nya sp�rv�gssystem

Wed, 28 Nov 2007 04:00:00 +0100

Den senaste tiden har tre nya sp�rv�gssystem sett v�rldens ljus - tv� i Frankrike och ett i USA.

I Le Mans �ppnade den nya sp�rv�gen 17 november. Det 15 km l�nga systemet kostade 340 miljoner euro och trafikeras nu av Citadis-vagnar fr�n Alstom.

I Nice invigdes sp�rv�gen med pompa och st�t i l�rdags, den 24 november. Linjel�ngden �r 9 km och systemet kostade ca 330 miljoner euro i byggnation. Ocks� denna sp�rv�g trafikeras av Citadis-vagnar. Ett fylligare reportage fr�n Nice utlovas h�r p� L�tta sp�r!

�ven utanf�r Europa �r sp�rv�gen p� frammarsch. Inte minst i Nordamerika d�r boomen har p�g�tt l�nge vid det h�r laget. Charlotte i North Carolina, USA, med ca 664 000 inv�nare �r senast i raden med den 15 km l�nga "Lynx Blue Light Rail". Detta projekt kostade 460 miljoner dollar och trafiken sker med Siemens S70-vagnar.

K�lla: lrta.org

Solna n�sta f�r Tv�rbanan

Wed, 14 Nov 2007 04:00:00 +0100

Samr�dsm�ten f�r Tv�rbana norr - SL planerar att bygga ut Tv�rbanan mellan Alvik och Solna station

SL bjuder nu in fastighets�gare och allm�nhet till samr�d om f�rl�ngningen av snabbsp�rv�gen Tv�rbanan fr�n Alvik till Solna.

Detta med anledning av att arbetet nu har startat med det juridiska dokument som f�reg�r sp�rbyggnadsprojekt - j�rnv�gsplanen.

Synpunkter som kommer fram p� samr�det kommer att anv�ndas f�r milj�konsekvensbeskrivningen av projektet och f�r den slutliga j�rnv�gsplanen, som beskriver hur banan kommer att utformas.

Planerna f�r f�rl�ngningen av Djurg�rdslinjen arbetar SL ocks� vidare med. F�rstudien p�g�r som det f�rsta steget i den juridiska planprocessen, och f�rv�ntas vara f�rdig vid �rsskiftet mot 2008. Samtidigt st�r det nu klart att anbudstiden f�rl�ngs f�r koncessionen f�r byggande av sp�rv�gen och trafikdriften.

Det kommer s�ledes att dr�ja l�ngre �n, som man f�rst trodde, till januari, innan vi vet vad resultatet av denna OPS-upphandling blir.

Dock jobbar SL �nd� i medvind nu. Andelen n�jda kunder �kar i den senaste m�tningen. Tv�rbanan h�r, som traditionen p�bjuder, till den trafik som man �r mest n�jd med, rapporterar DN. L�s mer i deras artikel.

2007-11-19: Komplettering med SL-l�nk: sl.se/Templates/Article.aspx?id=6127

Het dansk valtemperatur �kar intresset f�r l�ttbanor

Tue, 13 Nov 2007 04:00:00 +0100

Som �r brukligt i tider n�ra politiska val utlovas det nya satsningar p� kollektivtrafik - s� �ven i Danmark d�r man g�r till urnorna i dag.

Det �r naturligtvis en annan sak om satsningarna sen genomf�rs. Hittills lyser sp�rv�gar med sin fr�nvaro i landet, n�got som enligt intresseorganisationen Letbaner.dk f�r samman Danmark med Luxemburg, Litauen, Malta och Cypern i den grupp europeiska l�nder som saknar lokal milj�v�nlig sp�rtrafik � i gatuniv�. Som bekant har K�penhamn en relativt nybyggd tunnelbana som ocks� nyligen har byggts ut och d�r beslut tagits om att bygga ut den ytterligare.

I veckan gjorde partiet Kristendemokraterne ett utspel och f�reslog modern sp�rv�g (letbane) i Odense � Danmarks tredje st�rsta stad. Med detta l�ggs Odense till listan d�r id�er och �nskningar om sp�rv�g har lyfts fram. Sedan tidigare finns K�penhamn med f�rortskommuner, �rhus och �lborg p� denna lista.

Det tycks vara �rhus och K�penhamns f�rorter som har b�st f�ruts�ttningar att bli f�rst med modern milj�v�nlig ytsp�rtrafik. Planerna i �rhus har funnits sedan l�nge men de n�dv�ndiga investeringarna har inte kunnat finansieras. I K�penhamnsomr�det har det l�nge varit den s k �letbanen p� Ring 3�, allts� en tangentiell nord-sydlig sp�rv�gsf�rbindelse l�ngs med en viktig v�gtransportkorridor, som har varit det mest intressanta prospektet.

Nu lyfter emellertid professorn vid Center for Trafik og Transport vid Danmarks Tekniske Universitet, Otto Anker Nielsen, fram ett alternativ som han bed�mer som �nnu intressantare: en sp�rv�g l�ngs �Ring 2��. Med det lyfter han fram en kortare linjestr�ckning som g�r n�gra kvarter innanf�r den tredje ringen, med b�ttre tillg�nglighet till boende och arbetsplatser. Till p� k�pet �r det l�ttare att anordna byten mellan denna sp�rv�g, och S-t�gen vid dess stationer.

Naturligtvis g�r det att se dessa alternativ b�de som konkurrerande - och kompletterande - m�jliga korridorer f�r en ny trafikform i Danmark.

L�s mer p� Letbaner.dk.
L�s ocks� v�ra tidigare artiklar om dansk sp�rtrafik: 2007-08-09, 2007-08-29

Framg�ng i Dublin - biltrafiken har minskat

Fri, 02 Nov 2007 04:00:00 +0100

Det andra drifts�ret med sp�rv�gen i irl�ndska huvudstaden Dublin visar p� en stor framg�ng. Under detta �r, 2006, har �verskottet fr�n trafiken �kat fr�n 2 miljoner euro, till 5,6 miljoner. Att det �r ett �verskott fr�n driften inneb�r att stadens trafikf�retag LUAS inte subventioneras med offentliga medel, utan ist�llet bidrar med ekonomiska medel till staden.

�kningen beror p� ett st�ndigt stigande passagerartal. 26 miljoner resen�rer hade man 2006, och det �r en �kning med 4 miljoner sedan �ret innan.

Trafikr�kningar visar att de delar av staden d�r sp�rv�gen trafikerar har f�tt en minskning av biltrafikarbetet med 21 %. Detta i en tid n�r biltrafiken har �kat med 4 % i stadens �vriga delar, allts� d�r sp�rvagnarna inte g�r.

K�lla: Tramways & Urban Transit

L�s mer:
LUAS: www.luas.ie

Delvis tr�dl�s framtid i Sevilla

Mon, 29 Oct 2007 04:00:00 +0100

Ig�r var det �ppningsceremoni f�r den senaste utbygnaden av den spanska staden Sevillas sp�rv�g: "Metrocentro"-linjen. Det �r en 1,3 km l�ng str�cka genom stadsk�rnan som har byggts under �tta m�naders tid och som nu inledningsvis k�rs med tillf�lliga CAF-l�ggolvsvagnar.

Dessa vagnar kommer att flyttas till en del av n�tet som fortfarande �r under byggnad, n�r den blir klar i september 2008. D� anl�nder fyra specialbyggda sp�rvagnar till Metrocentro-linjen. Dessa kommer att ha batterier f�r att kunna trafikera utan yttre str�mtillf�rsel, eftersom delen av linjen f�rbi den historiskt intressanta katedralen inte har n�gon kontaktledning.

K�lla: lrta.org

Hela RandstadRail i normal drift

Sun, 28 Oct 2007 04:00:00 +0100

Den holl�ndska duosp�rv�gen RandstadRail startade igen med full passagerartrafik den 27 november - p� linje RR3 som sista etapp - efter 11 m�naders med f�rst avst�ngning och sedan analyser, tester och begr�nsad drift.

Den 29 november 2006 havererade systemet p� tv� olika st�llen, med ursp�rningar och personskador. All trafik upph�rde d�. Nu har alla fel �tg�rdats och trafiken har sl�ppts p�.

Det fullst�ndiga systemet best�r av dessa linjer, som p� vissa avsnitt delar sp�r:
- Tunnelbanelinjen "Erasmuslijn", Den Haag Centraal Station-Rotterdam Hofplein
- Regional sp�rv�g "RR3", Den Haag Loosduinen-Zoetermeer Centrum-West
- Regional sp�rv�g "RR4", Den Haag De Uithof-Zoetermeer Oosterheem

Mer information i v�r nyhet fr�n den 4 september.

Storsatsning p� l�tta sp�r i Stockholms l�ns landstings nya planer

Sat, 27 Oct 2007 04:00:00 +0200

Snabbsp�rv�gen Tv�rbanan byggs ut b�de i �ster och v�ster och Slussen-terminalen byggs om, men en utbyggnad av tunnelbanan f�r v�nta. Det �r huvuddragen i en ny politisk plan f�r huvudstadens kollektivtrafik de n�rmaste fyra �ren.

Samtidigt som landstinget storsatsar p� sp�rv�gen, p�b�rjas ocks� andra sedan l�nge planerade stora infrastrukturprojekt i statens regi. Banverket sp�r p� med nya pendelt�gstunnlar genom city i och med Citybanan och utbyggnad av M�larbanan till fyra sp�r genom V�sterort. Landstinget satsar ocks� p� de egna j�rnv�garna; nya dubbelsp�r p� den en g�ng nedl�ggningshotade Roslagsbanan finns ocks� med i planen med byggstart 2008-2011. Djurg�rdslinjens f�rl�ngning till Centralen finns ocks� med.

Christer G Wennerholm, moderat landstingsr�d med ansvar f�r trafik, s�ger i en artikel i DN ig�r:
� Vi m�ste g�ra saker och ting i en viss ordning. Vi kan d�rf�r inte spendera m�nga miljarder p� en tunnelbana till Nacka samtidigt som vi bygger tv�rsp�rv�g och bussterminal.

Fr�n Nacka kommuns sida �r man inte orolig utan man verkar h�lla med om att prioriteringarna �r riktiga. Man g�r heller inte lottl�s, utan den f�rsta �tg�rd som nu blir verklighet �r den efterl�ngtade ombyggnaden av Saltsj�banan till sp�rv�g och d�rmed sammankoppling med Tv�rbanan vid Danviks l�sen, i gr�nsomr�det mellan Stockholms stad och Nacka kommun. Samtidigt byggs allts� bussterminalen vid Slussen om. H�r kommer de framtida Tv�r- och Saltsj�sp�rv�garna f� sin �ndh�llplats och den kommer att bli en �nnu viktigare knutpunkt i regionens trafikapparat.

Tv�rbanan f�rl�ngs i f�rslaget inte bara i �ster, utan ocks� i nordv�st. Sp�rv�gen kommer att f�rl�ngas fr�n Alvik till Solna, ocks� med byggstart f�re 2011, medan grenen mot Kista kommer senare, efter 2015.

Alla dessa planer kr�ver dock sin finansiering, n�got som inte �r helt klart �n. Minst tv� av de planerade utbyggnaderna, tv�rbanorna till Solna respektive Kista, blir med all sannolikhet finansierade av n�ringslivet mot framtida ers�ttning fr�n samh�llet. Allts� med OPS. Hur detta ska genomf�ras i praktiken �terst�r att se.

Artikeln i DN den 27/10: dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=709510
Stockholms l�ns landsting: www.sll.se

Problem f�r sp�rutbyggnad i Lund men nya id�er dyker upp

Fri, 26 Oct 2007 04:00:00 +0200

Samtidigt som Lunds kommun brottas med Luftfartsverket om en bostadsutbyggnad i den framtida stationsorten Dalby, f�resl�r lokalpolitiker i Lund sp�rv�g i nya tankebanor.

Den segdragna processen om Dalbyutbyggnaden startade n�r Luftfartsverket ins�g att kommunens planerade bostadsomr�den kring den framtida t�g- och sp�rv�gsstationen i Dalby hamnade rakt under inflygningskorridoren f�r Malm� Airport (Sturup). Verket har d�rf�r st�llt sig tveksamt till planerna och hotat att �verklaga till regeringen. Nu st�r det klart att Luftfartsverket �r den enda kvarvarande instans som kan bev�ra sig mot planerna, och i b�rjan p� november vet vi om processen tvingas till en paus.

Lunds kommun hyser stora f�rhoppningar f�r omr�det, f�rhoppningar som nu riskerar att om inte grusas, s� �tminstone f�rminskas. N�r den regionala j�rnv�gen Simrishamnsbanan blir klar kommer Dalby att �terf� ett historiskt strategiskt l�ge f�r kollektivtrafiken. Resandestr�mmarna fr�n �stra Sk�ne delar upp sig mot Malm� respektive Lund h�r, och av denna anledning planeras ocks� en snabbsp�rv�g mellan Dalby och Lund. Denna ska vara en forts�ttning p� Lundal�nken, som redan idag finns utbyggd f�r busstrafik i Lunds stad, men som planeras f�rl�ngas till Dalby och f� l�tt sp�rtrafik.

Stadsbyggnadskontoret i Lund har l�nge betonat vikten av sp�rtrafik i kommunen och man bygger all sin bebyggelseplanering p� att l�tt sp�rtrafik kommer att bli en realitet. D�rf�r �r en eventuell �verklagan p� planerna ocks� en sv�r n�t att kn�cka f�r de framtida l�ttbaneplanerna i regionen.

D�rf�r �r det ocks� intressant att tv� lokalpolitiker i Lund ungef�r samtidigt g�r ut med ett f�rslag om en ny sp�rv�gslinje mellan Malm� och Lunds �stra stadsdelar. Och om man f�r tro Sydsvenskans artikel s� t�nker man sig till och med att sp�ren l�ggs i ett par k�rf�lt av E22:an, allts� motorv�gen mellan de tv� st�derna.

- Ska den (E22:an, red.anm.) breddas ska det vara f�r att l�gga sp�r f�r snabbsp�rvagn, citerar Sydsvenskan en av f�rslagsst�llarna, milj�partiets Rolf Englesson.

Som ofta uttrycks i dessa sammanhang �r det ett problem att f� fram pengarna. Att det kostar pengar att bygga sp�r �r ingen hemlighet. Men om alternativet �r att bygga ut motorv�gen med fler k�rf�lt f�r bilarna, vilket redan diskuteras, s� �r kanske alternativkostnaden inte o�verkomlig? Det �terst�r att se vad V�gverket s�ger om den saken.

L�tta sp�r f�ljer med intresse utvecklingen och menar att sp�rv�g mellan Malm� och Lund kan vara intressant �ven om den inte g�r i motorv�gen bokstavligt talat.

K�lla: Sydsvenskans n�tupplaga
Luftfartsverket kan stoppa utbyggnad av Dalby: sydsvenskan.se/lund/article275079.ece
"K�r sp�rvagn p� motorv�gen": sydsvenskan.se/lund/article275357.ece

L�s mer om snabbsp�rv�gar och l�tt sp�rtrafik i Sk�ne i Sk�netrafikens och kommunernas utredning (pdf, 832 kB).

Nya sp�rvagnarna i Helsingfors m�ste rustas upp

Fri, 26 Oct 2007 04:00:00 +0200

De aktuella planerna f�r den finl�ndska huvudstadens kollektivtrafik inneb�r en stor utbyggnad av sp�rv�gsn�tet. Linje 6 har nyligen f�rl�ngts till bostadsomr�det Arabiastranden och i den n�ra f�rest�ende framtiden ska en ny linje 9 �ppnas p� str�ckan Kirurgen-�stra B�le. Den �r sedan planerad att f�rl�ngas ytterligare i en etapp till Imala. Sp�rv�gen kommer ocks� att byggas ut i centrum f�r en effektivisering av trafiken.

De nya l�ggolvsvagnar av typen Variotram som b�rjade s�ttas i trafik 1999 har man haft problem med. Av 40 best�llda vagnar �r inte fler �n ett dussin i trafik i dagsl�get. Nu har man efter f�rhandlingar med tillverkaren enats om ett upprustningsprogram f�r vagnarna. Dessutom har man kompletterat med att bygga om mittpartierna med l�gt golv i de �ldre ledade sp�rvagnarna, f�r att g�ra dem mer tillg�ngliga.

F�r n�rvarande genomf�r man en kampanj f�r att hj�lpa Helsingforsborna att hitta alternativ till privatbilen, i vilken det naturligt ing�r att informera om de nya sp�rv�gsstr�ckorna.

K�lla: Lokaltrafikk och Helsingfors stads trafikverk

Bakgrundsfakta om Helsingfors stads sp�rv�gar:

Helsingfors sp�rv�gsn�t �r en stadssp�rv�g utan egentliga snabbsp�rv�gsstr�ckor. P� delar av n�tet har sp�rvagnarna en egen banvall, avskild fr�n �vrig trafik med en linje eller refug, medan sp�rv�gstrafiken p� andra h�ll �r blandad med �vrig trafik.

Det finns totalt 46 km dubbelsp�r i Helsingfors. Sp�rvidden �r 1000 millimeter, allts� metersp�r, och vagnarna f�r sin kraft fr�n likstr�m med sp�nningen 600 V via kontaktledning.

Det finns f�r n�rvarande sju sp�rv�gslinjer (plus varianter), vars sammanlagda passagerarantal, ca 60 miljoner resor �rligen, �r n�got st�rre �n antalet passagerare i metron (tunnelbanan).

Helsingfors invigde sin h�stsp�rv�g 1891. De h�stdragna sp�rvagnarna hade sina begr�nsningar varf�r de ersattes under 1900-1901 av elektrifierade vagnar. Sp�rvagnarnas storhetstid var under mellankrigstiden, d� linjerna ut�kades och nya fordon anskaffades. Inga st�rre f�r�ndringar gjordes i sp�rn�tet efter 1945 �ven om n�tet var som st�rst �r 1956 d� det fanns 93 km sp�rv�gslinjer.

P� 1960-talet ifr�gasattes sp�rvagnarnas st�llning i Finland. �bo lade ner sin sp�rvagnstrafik helt och h�llet �r 1967 och p� Helsingfors trafikverk unders�kte man alternativ till sp�rvagnarna. Man kom dock fram till att sp�rvagnarna skulle utg�ra den huvudsakliga trafikformen i centrum fram till �r 2000. D�remot byggde man inte ut sp�rv�gslinjerna till de nya bostadsomr�dena i den v�xande staden.

Man inriktade sig p� i st�llet p� underh�ll av det befintliga linjen�tet och utbyggnad av ytterligare sp�r till de stadsdelar som redan hade sp�rv�gstrafik. En tunnelbana, som g�r under namnet metro, invigdes 1982, har endast en linje men �ven denna planeras byggas ut.

Helsingfors sp�rv�gars framtid beror helt p� vilken politik som Helsingfors stad kommer att driva. Men senast f�r n�gra �r sedan slog fullm�ktige p� nytt fast att sp�rvagn skall vara den prioriterade kollektivtrafikformen i stadsk�rnan. Passagerarstatistiken f�r de senaste �ren visar att stadsbornas k�nsla f�r sina sp�rvagnar b�de �teruppv�ckts och st�rkts. I Helsingfors generalplan fr�n 2002 finns planer p� snabbsp�rv�g till Vik. Fler f�rslag till utbyggnader exempelvis norrut �n de nu aktuella har dock hittills inte r�nt n�gon framg�ng.

Det svenska slangordet f�r sp�rvagn i Helsingfors �r �sp�ra�.

K�lla: HKL-Sp�rv�gstrafik och Wikipedia. (Fri omarbetning av artikeln �Helsingfors sp�rv�gar�.)

Rapport fr�n Nordens n�sta sp�rv�gsstad Bergen

Thu, 25 Oct 2007 04:00:00 +0200

Den senaste nyheten fr�n Bybanen � allts� det kommunala bolag som ansvarar f�r att implementera Bergens nya sp�rv�g till �r 2010 � �r att anl�ggningsarbetena �r f�rsenade. Arbetena kommer att starta f�rst efter ny�r, eftersom man avvaktar nytt beslut fr�n Stortinget om hur den f�rdyring av projektet som uppst�tt ska hanteras.

Projektets budget blir nu totalt 2,4 miljarder norska kronor. Orsaken till f�rdyringen anges vara h�gkonjunkturen inom byggbranschen med tillh�rande �kande priser. I en proposition f�resl�s att den �kade kostnaden t�cks genom ett tillskott fr�n bompenge (tr�ngselavgifter).

Vidare kan vi rapportera att Hordaland fylkeskommune - den regionala f�rvaltningen - fr�n �rsskiftet 2007-08 kommer att f� tillbaka ansvaret f�r kollektivtrafiken i Bergen, inkluderande bybanen. Man har redan nu b�rjat planera f�r driften av trafiken och skrivit kontrakt med den tyska sp�rvagnstillverkaren Stadler Pankow om leverans av de 12 vagnar av fabrikatet Variotram som inledningsvis ska trafikera str�ckan centrum-Nesttun.

Kostnaden f�r vagnarna �r 220 miljoner norska kronor. Provdrift av systemet ska starta p� en kortare delstr�cka sommaren 2009. I full drift med passagerare ber�knas sp�rv�gen vara sommaren 2010.

L�s mer p�:
Bybanen: www.bybanen.no
Hordaland fylkeskommune, om vagnk�pet: www.hordaland.no/templates/page.aspx?id=8410

Tre nya order till Alstom om totalt 240 miljoner euro

Wed, 17 Oct 2007 04:00:00 +0200

1000:e Citadis-sp�rvagnen till Lyon.

Med tre nya order f�r sp�rvagnar av modellen Citadis har Alstom s�lt 1039 sp�rvagnar till 25 st�der v�rlden �ver, under de 10 �r som g�tt sedan modellen lanserades.

10 �r efter det f�rsta kontraktet p� Citadis blir den franska staden Lyon en historisk kund. Lyon har best�llt ytterligare tre vagnar till sin tidigare flotta p� 70 fordon. D�rmed �r Lyon staden som f�r det 1000:e fordonet av modellen Citadis.

Turkiets st�rsta stad Istanbul �r den 25:e staden i v�rlden som ansluter sig till klubben av Citadis-�gare. Istanbul har best�llt 30 nya fordon. I samma order har Istanbul ocks� best�llt 68 tunnelbanevagnar av Alstoms modell Metropolis.

Ytterligare en sp�rvagnsorder kommer fr�n Algeriets huvudstad Alger. Till Alger ska Alstom leverera ett nyckelf�rdigt sp�rvagnssystem inklusive sju fordon.

Totalt har d�rmed 1039 Citadis s�lts �ver hela v�rlden, varav fler �n 500 redan �r i trafik. Den totala ordersumman f�r ovanst�ende �r 240 miljoner euro.

Sp�rvagnsmodellen Citadis finns i en m�ngd olika utf�randen vad betr�ffar l�ngd, motorstyrka, antal d�rrar, sittplatser osv. Alla bygger p� samma teknik, system och komponenter. Citadis har l�ggolvsentr�er med god tillg�nglighet f�r alla passagerare. modellen g�r ocks� att f� med l�gt golv genom hela vagnen. Citadis har stora f�nster och en �ppen interi�r. Varje stad kan dessutom f� sitt egen design exteri�rt och interi�rt, en m�jlighet som utnyttjats av de flesta Citadis-kunder.

K�lla: Alstom Transport Norden

Provdrift i Le Mans

Mon, 15 Oct 2007 04:00:00 +0200

Den franska staden Le Mans �r troligen mest k�nt f�r formel 1 och annan motorsport. Men stadens trafik �r i ett slag p� v�g att bli lite h�llbarare. Man har h�ngt p� sp�rv�gstrenden i Frankrike och startar i h�st upp ett nybyggt sp�rv�gssystem.

Idag startar man med provdrift av vagnarna, utan passagerare, p� hela den nya tras�n best�ende av ca 15 km nytt dubbelsp�r.

N�r trafiken invigs och startar p� allvar om en m�nad (17 november) kommer uppskattningsvis 50 000 personer att dagligen anv�nda den enda linjen och dess 29 h�llplatser.

Budgeten f�r projektet �r 290 miljoner euro. Som brukligt bekostar staden st�rre delen av projektet sj�lvt, genom den lokala skatten "versement transport" som st�rsta finansieringsk�lla.

L�s mer (p� franska):
Ville le Mans - le tramway
Setram - stadens trafikbolag

Ocks� l�tt sp�rtrafik p� Nordic Rail

Thu, 11 Oct 2007 04:00:00 +0200

F�rsta sp�rvagnen p� Elmia Nordic Rail

Den stora j�rnv�gsm�ssan Nordic Rail har traditionellt mest handlat om tung j�rnv�g.

Men n�r m�ssan idag avslutas, kan man konstatera att den l�tta sp�rtrafiken gjort ett nytt piggt avtryck. F�r f�rsta g�ngen bes�kte en sp�rvagn m�ssan - och drog m�ngas �gon till sig. Det var en ny sp�rvagn fr�n Madrid av modellen Citadis, som tillverkaren Alstom st�llde ut - f�r �vrigt samma vagn som tidigare visades upp i trafik p� Djurg�rdslinjen och Liding�banan.

Inte bara Alstom st�llde ut p� Nordic Rail, utan �ven konkurrenten Bombardier fanns representerade med en monter. B�da f�retagen tillverkar och s�ljer ocks� "vanliga" j�rnv�gsfordon - lok och motorvagnar f�r tung t�gtrafik.

Bes�k m�ssans webbplats p� www.elmia.se/nordicrail.

Vi ses om tv� �r igen!

Veckan gick inte sp�rl�st f�rbi

Sun, 07 Oct 2007 04:00:00 +0200

Den g�ngna veckan har varit inneh�llsrik f�r den som f�ljer den l�tta sp�rtrafikens utveckling i Sverige.

Som L�tta sp�r tidigare har ber�ttat (3/10), har museisp�rv�gen i Malm� firat 20 �r med hj�lp av en inl�nad, ny Norrk�pingsvagn, som har provk�rts med passagerare genom att erbjuda allm�nheten fria resor p� den vackra str�ckningen genom stadens parker. S� h�r i slutet p� veckan kan vi rapportera att intresset har varit mycket stort fr�n allm�nhetens sida. Kanske �r detta delvis p� grund av att arrangemanget,

tillsammans med den nu ig�ngsatta kommunala utredningen om framtidens kollektivtrafik i Malm�, f�tt stort medialt utrymme i dagspressen.

Provk�rningar med vagnen (av fabrikatet Bombardier Flexity) genomf�rdes f�r allm�nheten den 30 september och den 6-7 oktober, med ytterligare turer 4 och 5 oktober, d� med s�rskilt inbjudna i samband med fackseminarier i regi av museisp�rv�gsf�reningen respektive Malm� stad, i samband med starten av den aktuella utredningen. Projektet FODRAL var ett av �mnena f�r seminarierna b�gge dessa dagar.

Den 1-2 oktober var det internationell sp�rbilskonferens i Uppsala, i regi av n�tverket IST. �ven om nyheter om sp�rtaxi och sp�rbilar normalt inte rapporteras h�r p� L�tta sp�r, �r ett s�dant stort evenemang som nu genomf�rts av stort nationellt intresse. Alla som arbetar med fr�gor om sp�rtrafik, och kollektivtrafik i allm�nhet, m�ste sj�lvklart f�rh�lla sig till detta koncept, som �ter f�tt f�rnyat intresse sedan det koreanska f�retaget Vectus nu b�rjat bedriva testverksamhet, om �n i liten skala, p� en nybyggd bana i Uppsala.

� Man ska i f�rsta hand inte se sp�rbilar som ett alternativ till tunnelbanor och t�g p� h�rt trafikerade str�ckor, utan snarare som komplement, s�ger Ulf Larsson p� Vectus, i en artikel i DN den 1/10.

Daniel Svanfelt, projektledare f�r FODRAL p� Trivector Traffic, fyller p�:

� De olika system och regelverk f�r finansiering av sp�rtrafik som vi analyserar och kommer att f�resl�, som utveckling av och komplement till dagens system, syftar sj�lvklart till att vara s� teknikneutrala som m�jligt, och d�rf�r kunna till�mpas f�r byggande av s�v�l sp�rv�g som tunnelbana och sp�rtaxi.

Vidare sammanfattar DN den 3/10 sp�rv�gsplanerna i Stockholm, och g�r ocks� internationella utblickar, mot t ex Marseille, Paris, Madrid, Barcelona och Z�rich, st�der d�r den moderna sp�rv�gen �r i en stark utvecklingsfas. Man dristar sig till slutsatserna att �Framtiden stavas sp�rv�g� och �Det �r alldeles s�kert att Stockholm f�r nya sp�rv�gslinjer�.

Den g�ngna veckans samlade h�ndelser ger onekligen upphov till fr�gan: �r sp�rv�gsboomen p� v�g till Sverige? Och kommer sp�rtaxin ocks� p� sikt?

Sydsvenskans webb-tv om Norrk�pingsvagnarna i Malm�: sydsvenskan.se/webbtv/webbtv_malmo/article270852.ece?context=webbtv
Internationella sp�rtaxikonferensen: www.podcar.org/uppsalaconference/index.htm
Artikeln om sp�rtaxi i DN den 1/10: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=699287
Sp�rv�gsartikeln i DN den 3/10: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=700203

Sp�rv�gen i Malm� 20 �r - medan planer f�r "riktig" sp�rv�g f�ds

Wed, 03 Oct 2007 04:00:00 +0200

Den sp�rv�gshistoriskt insatte har s�kert redan uppm�rksammat och hunnit fira 100-�rsjubileet av den elektriska sp�rv�gen i Malm�. Jubileet firades f�rra �ret i oktober med all den pompa och st�t som den lilla museisp�rv�gen runt Malm�hus slott d� kunde uppb�da, bland annat med ett framtidsinriktat seminarium och en vagnparad med museivagnar.

Men nu �r det dags igen. I samband med att Malm�s museisp�rv�g firar 20 �r, har en modern Bombardiervagn l�nats in fr�n Norrk�ping och har trafikerat banan under den f�reg�ende helgen och kommer att g�ra det kommande helg.

Evenemanget kryddas extra av det faktum att modern sp�rv�g idag �ter diskuteras som en framtida m�jlighet f�r att l�sa (delar av) stadens trafik- och milj�problem. Malm� stad st�r i startgroparna f�r att �ppna den utredning om bland annat modern sp�rv�g som politikerna beslutat att l�ta g�ra. Och d� �r det st�rre saker �n museiverksamhet p� en liten slinga gatusp�rv�g som diskuteras � det �r en helt�ckande modern sp�rv�gsl�sning f�r staden som ska kunna vara visionen.

I samband med firandet kommer ett seminarium att h�llas f�r s�rskilt inbjudna, i regi av museisp�rv�gen och sponsorerna Trivector och Bombardier. Trivector kommer ocks� att bidra med ett f�redrag p� seminariet som handlar om organisation och finansiering av sp�rburna kollektivtrafiksystem, i vilket projektet FODRAL refereras till.

L�nk till Museisp�rv�gen i Malm�: www.mss.se
Radio Malm�hus rapporterar via n�tet: www.sr.se/cgi-bin/malmo/nyheter/artikel.asp?artikel=1626387

Res- och trafikforum uppm�rksammar svensk sp�rv�g

Mon, 17 Sep 2007 04:00:00 +0200

Det f�rska septembernumret av branschtidningen Trafikforum �r ett temanummer om svensk sp�rv�g!

Tidningen rapporterar att nya sp�rv�gar, eller annan lokal och regional sp�rtrafik, �r p� tapeten i ett flertal st�rre svenska st�der. Bland annat n�mns st�derna i v�stra Sk�ne med Malm� i spetsen, och vidare J�nk�ping, Link�ping och Uppsala, vid sidan av de sedan l�nge beslutade utvidgningarna av Norrk�pings och Storstockholms sp�rn�t.

Anledningen till att sp�rv�gar uppm�rksammas som en framtidsl�sning, kan man ana sig till genom ett av numrets andra reportage om europeisk trafikforskning. Bland annat drar professor Carmen Hass-Klau vid Bergische Universit�t i Wuppertal, Tyskland, slutsatsen i ett nyrapporterat forskningsprojekt att sp�rtrafik till och med kan locka h�ginkomsttagare att st�lla bilen � eller t.o.m. att avst� fr�n att �verhuvudtaget �ga bil. Exempel fr�n europeiska f�reg�ngsst�der s�som K�ln och Bordeaux lyfts fram.

N�r finansieringen kommer p� tal, menar Hass-Klau, att fastighets�gare g�rna kan vara med att betala eftersom de "cashar ju in p� den i form av kraftigt �kade fastighetsv�rden" (Trafikforums �vers�ttning). Svensk forskning r�rande dessa finansieringsfr�gor ber�r Trafikforum ocks�. Bland annat h�nvisas till Trivector Traffics p�g�ende projekt FODRAL.

�Temanumrets artiklar �r en bra sammanfattning av dagsl�get f�r den l�tta sp�rtrafiken i Sverige idag � med dess m�jligheter och utmaningar�, s�ger Trivectors projektledare Daniel Svanfelt i en kommentar om temanumrets koppling till FODRAL. �Vi f�ljer noga den svenska och nordiska utvecklingen inom finansiering av moderna sp�rtrafiksystem. Vare sig det handlar om fastighets�gares deltagande, kommunala exploateringsbolag, offentlig-privat samverkan (s k OPS) eller olika f�rdelningar av kostnadsb�rdan mellan staten, regionerna och kommunerna.�

Tidningarna Res- och Trafikforum p� webben: www.rt-forum.com

Nytt duosp�rv�gsn�t �RegioTram� invigs i Kassel p� s�ndag

Fri, 14 Sep 2007 04:00:00 +0200

Inv�narna i den tyska staden Kassel och dess omgivning beh�ver inte l�ngre t�nka p� byten n�r de vill ta sig fr�n f�rorterna till innerstaden och tillbaka. Redan den 19 augusti i �r invigdes den nya delen av centralstationen, Kassel Hauptbahnhof, som ligger 6 meter under markniv�, samt en 170 m l�ng tunnel f�r Kassels nya duosp�rv�gssystem. Tunneln binder samman sp�rvagnsn�tet med regionalt�gsn�tet s� att man kan ta sig direkt till centrum och tillbaka utan att beh�va byta.

Kassels centralstation var fram till dess en s�ckstation, liknande centralstationerna i Malm� eller G�teborg. Tv� sp�r forts�tter nu vidare under centralstationens byggnad till innerstaden d�r de mynnar i sp�rvagnsn�tet. F�rsta linjen som invigdes var RT4* fr�n Wolfhagen v�ster om Kassel till innerstaden.

Nu p� s�ndag, den 16 september, �r det dags f�r �ppnandet av ytterligare tre direktf�rbindelser till innerstaden, fr�n Melsungen s�der om Kassel (RT5), fr�n Hofgeismar/Warburg (RT3) norr om Kassel samt fr�n Schwalmstadt-Treys s�der om staden (RT9).

Trafiken k�rs med 28 Regio Citadis-fordon varav 18 t�g �r med dubbla str�msystem (f�r 15kV v�xelstr�m och 750 V likstr�m) som trafikerar de elektrifierade str�ckorna till Melsungen och Hofgeismar. De andra 10 fordonen �r dieselelektriska hybridvagnar som anv�nds p� den oelektrifierade str�ckan till Wolfhagen (RT4). V�xlingen mellan systemen sker vid centralstationen.

RT 3 och RT 5 g�r under h�gtrafik och normaltrafik en till tv� g�nger i timmen, RT4 en g�ng i timmen. Under l�gtrafik trafikeras str�ckorna varje eller varannan timme. M�let f�r �r 2010 �r halvtimmestrafik p� alla linjer.

Kostnaden f�r projektet ligger p� cirka 180 miljoner euro, varav investeringen i infrastrukturen utg�r drygt 100 miljoner euro. Planeringen p�b�rjades �r 2000 och sj�lva utbyggandet av infrastrukturen �r 2004.

* RT st�r f�r RegioTram, allts� "regional sp�rv�g".

Trafikf�retaget NVV:s webbplats (tyska): www.nvv.de
L�nk till engelsk broschyr (pdf 2,1 MB) : www.nvv.de/uploads/media/RT_Broschuere.pdf
L�nk till linjen�tet RegioTram Kassel (pdf 1,8 MB): www.nvv.de/uploads/media/RT_Netzplan.pdf

Liding� stad och SL �verens: Liding�banan rustas

Fri, 14 Sep 2007 04:00:00 +0200

Idag presenterar SL sin l�ngsiktiga kollektivtrafikplan f�r Liding�. Och den rymmer en, i m�ngas �gon, v�lbeh�vlig satsning p� nya fordon till trafiken och upprustning av h�llplatser. Och en upprustning av gamla Liding�bron - den �ldre av de tv� broarna till �n, och den som idag b�r de gamla sp�rvagnarna fr�n 40-talet.

SL har l�nge menat att ers�tta sp�rvagnarna med busstrafik vore det b�sta f�r restiderna och trafikekonomin. Men nu sv�nger man i och med de nya tankarna p� innerstadssp�rv�g, med framtida sp�rplaner till V�rtan och Ropsten. Liding�banan har f�rdelen att trafiken, med moderna vagnar, kan integreras fullt ut med sp�rv�gstrafiken i innerstan.

L�s stadens pressmeddelande h�r. D�rifr�n kan du ocks� tanka ner SL:s aktuella utredning (pdf, 1,22 MB).

SL f�rklarar vidare i dagens DN sina �vriga satsningar f�r framtiden. En miljard kronor satsas p� �kad turt�thet sommartid f�r pendelt�gen, �kad turt�thet p� Tv�rbanan och till att k�ra tunnelbanan dygnet runt fr�n fredag morgon till s�ndag natt. En rad nya arbetsplats- och bostadsomr�den f�r ocks� nya busslinjer. Linjer som skapades som en effekt av tr�ngselskatten permanentas. Hand i hand med satsningarna g�r dock ocks� ett �kat biljettpris, delvis f�r att klara finansieringen.

SL har ocks� nyligen rapporterat om Roslagsbanans �stersk�rsgren. Den har varit avst�ngd en l�ngre tid f�r reparationer, men �ppnar p� m�ndag, den 17 september, i nyrustat skick.

Kortare restid och �kad komfort v�ntar f�r t�glinjens resen�rer, men upprustningar forts�tter of�rminskat i andra delar av n�tet.

Mer information i pressmeddelandet p� sl.se: http://sl.se/Templates/Article.aspx?id=5835

Nyhet! Bes�k L�tta sp�rs exempelsida, nu med en f�rsk Stockholmsskildring.

Spaden �r i jorden

Tue, 11 Sep 2007 04:00:00 +0200

En och annan bilist l�r vara irriterad i detta nu. Och det kan vara lite jobbigt att hitta r�tt n�r man kryssar sig f�rbi tillf�lliga avsp�rrningar av gatorna i centrum till fots eller per cykel. Men i Skottlands huvudstad Edinburgh ser man �nd� med tillf�rsikt p� det som nu h�nder.

Byggandet av den nya sp�rv�gen har tagit fart i Edinburgh. Beslutet togs redan i slutet p� 2006, och i juni startade byggnadsarbetena. Och nu har allts� arbetet kommit s� l�ngt att det m�rks p� allvar p� stan.

Systemet kommer att bli det sjunde i "andra generationens sp�rv�gar" i Storbritannien. De tidigare �r med start i Londons Docklands Light Rail och vidare Manchester, Sheffield, Birmingham/West Midlands, Croydon och Nottingham. Det beviljades, liksom till Manchesters p�g�ende utbyggnad av sp�rv�gsn�tet, nationellt ekonomiskt st�d i h�rd konkurrens med t ex Liverpool och Leeds (som fick bli utan denna g�ng).

Edinburghs nya sp�rv�g f�rv�ntas �ppna med tv� linjer n�gon g�ng 2011, och man f�rv�ntar sig stora milj�f�rb�ttringar och b�ttre resm�jligheter till gagn f�r n�ringsliv, boende och bes�kare.

Man �r ocks� noga med att p�peka att den h�gt utvecklade busstrafiken i staden kommer att leva kvar. Planeringen av sp�rv�gen har gjorts med tanke p� att bussn�t och sp�rv�g ska fungera i ett integrerat n�t.

L�s mer p� webbplatsen Trams for Edinburgh: www.tramsforedinburgh.com

Framtidens sp�rvagn f�r Stockholm?

Wed, 05 Sep 2007 04:00:00 +0200

Alstom presenterar f�rslag fr�n designh�gskolan i Ume�

SL har fattat beslut om att �terinf�ra sp�rvagnen i stadens centrala delar genom att f�rl�nga Djurg�rdslinjen. Redan innan dessa planer konkretiserades gav Alstom Transport uppdraget till Designh�gskolan vid Ume� Universitet att genomf�ra en designstudie f�r en framtida sp�rvagn i Stockholm, med fokus p� transportl�sningar och stadsf�rnyelse. Alstom Transport �r en av v�rldens ledande tillverkare av sp�rvagnar.

Fyra olika f�rslag finns nu:
The Diode tram: En sp�rvagn med drag av �ldre Stockholms-vagnar fast p� helt virtuella sp�r. Ricardo De Sa Freire (fr�n Brasilien) har tagit fram f�rslaget.

The Friendly tram: En sp�rvagn med resen�rsv�nliga l�sningar som flexibla stolar med en utformning som n�stan suddar ut fordonet. Detta f�rslag kommer fr�n Annika Larsson (Sverige) och Ceren Bagatar (Turkiet).

The Transparent tram: En transparent sp�rvagn med stora glasytor och konvertibel inredning d�r f�rarplatsen blir passagerarutrymme genom en sinnrik konstruktion. Aydin Mert (Turkiet), Johannes Warncke (Tyskland) and Tao Lin (Kina) st�r bakom f�rslaget.

Double the pleasure: En dubbeld�ckare som har plats f�r m�nga passagerare utan att ta alltf�r stor yta av staden i anspr�k. Genom att ha d�rrar �ven p� �verv�ningen kan vissa stationer ha direkt insteg till butiker, hotell, kontorshus mm p� andra v�ningen. Patrik Pettersson (Sverige), Fredrik Nilsson (Sverige) och Vanessa Sattele (Mexico) st�r bakom dubbeld�ckaren.

RandstadRail �ter ig�ng � Vad kan man l�ra sig f�r framtiden?

Tue, 04 Sep 2007 04:00:00 +0200

Sedan i m�ndags, den 3 september, �r trafiken ig�ng igen med passagerare p� metrolinjen �Erasmuslijn� mellan Rotterdam och Haag i Nederl�nderna. Detta �r f�rsta g�ngen p� nio m�nader som passagerare sl�pps p� � tidigare har myndigheterna bara till�tit provdrift av systemet utan passagerare. Bakgrunden �r n�mligen att det intr�ffade tv� ursp�rningar varvid 17 passagerare skadades, efter bara en m�nads regulj�r drift av denna nyrustade bana f�r kombinerad sp�rv�gs- och tunnelbanedrift.

Rob van der Bilj, doktor i stadsplanering, analyserar vad som gick fel i senaste numret av facktidskriften �Tramways & Urban Transit�: �RandstadRail har drabbats oerh�rt eftersom genomf�randet av systemet hastades fram p� mycket kort tid, efter en l�ng tids trassel och kompromissande om den tekniska l�sningen. Vi beh�ver nya, starka akt�rer f�r att fr�mja utvecklingen av l�tt sp�rtrafik, f�r att p� b�sta s�tt nyttja dess enorma potential f�r masstransport. Det �r h�g tid att regionerna tar sitt ansvar och hittar v�gar att organisera kollektivtrafikplaneringen p� ett b�ttre s�tt �n idag.�

Van der Bijl syftar i sin artikel p� den f�rvirring som uppstod i planeringsprocessen. Han varnar f�r att en stor fallgrop var den tekniska komplexitet som blev resultatet n�r de tv� lokala akt�rerna, kommunerna Rotterdam och Haag med sina respektive kollektivtrafikbolag, inte kunde enas om en teknisk l�sning f�r den sp�rburna kollektivtrafiken n�r st�dernas system skulle byggas samman.

L�sningen blev slutligen att Rotterdams t-banelinje Erasmuslijn f�rl�ngdes den ca 20 km l�nga str�ckan till centrala Haag, medan Haags sp�rv�gssystem f�rl�ngdes, delvis p� samma sp�r, ut till f�rstaden Zoetermeer, d�r det bands samman med en befintlig lokal sp�rv�g. Det blev p� en delstr�cka en sorts duosp�rv�gsl�sning (eller �duotunnelbanel�sning�) med en gammal regional j�rnv�g konverterad till sp�rv�gs- och t-banedrift (�TubeTramTrain�?). De varierande tekniska f�rh�llandena gjorde att det totala systemet blev mycket komplicerat och o�versk�dligt, och mycket riktigt uppstod driftsproblem vid testk�rningarna. Problem som man sedan uppenbarligen inte hann �tg�rda innan man best�mde att s�tta ig�ng trafiken p� allvar, med f�r�dande resultat. Den 29 november 2006 sp�rade en tunnelbanevagn ur i en av de vanligt f�rekommande kombinerade sp�rv�gs- och tunnelbanesp�rv�xlarna. Samma dag sp�rade en sp�rvagn ur i Haag.

RandstadRail var under planeringsfasen av stort intresse f�r kollektivtrafikforskare v�rlden �ver, p� grund av den innovativa duo-l�sningen, som realiserades genom ett samarbete mellan de tv� st�dernas kollektivtrafikf�retag, RET och HTM. Men den senare l�rdomen bekr�ftar att TramTrain och liknande l�sningar inte �r ett sj�lv�ndam�l i sig, utan att det m�jligen b�r efterstr�vas enkla tekniska system s� l�ngt det �r m�jligt. �terigen framtr�der de organisatoriska aspekterna som ytterst viktiga i genomf�randefasen.

Nu hoppas vi p� obruten framg�ng f�r nya Erasmuslijn. 10 000 nya smarta kort, laddade med motsvarande 40 svenska kronor, har delats ut i en marknadsf�ringskampanj inf�r nystarten. Korten �r en del i ett nytt elektroniskt betalsystem som har utvecklats f�r att kunna anv�ndas s�v�l i RandstadRail, som i de tv� st�derna Rotterdams och Haags kollektivtrafik i framtiden. Under tiden provk�rs fortfarande �vriga delar av RandstadRail-systemet utan passagerare, f�r att f�rhoppningsvis kunna �ppna inom kort.

L�s mer:
RandstadRail: www.randstadrail.nl
Rob van der Bijls artikel finns p� lightrail.nl: www.lightrail.nl/RandstadRail/RR-RVDB-TUT-May2007.pdf

Det ska g� snabbare i G�teborg

Fri, 31 Aug 2007 04:00:00 +0200

G�teborgs kollektivtrafik beskylls ofta f�r l�g framkomlighet i centrum. Nu bekr�ftar V�sttrafik problemet i ett pressutskick p� sin webbplats, och f�resl�r ett krafttag med �tg�rder f�r att avhj�lpa detta. Medelreshastigheten p� 22 km/h ska h�jas.

En kartl�ggning har redan genomf�rts med hj�lp av f�rarna vid operat�ren G�teborgs Sp�rv�gar. Tillsammans tar man nu fram f�rslag om vad som beh�ver g�ras de n�rmaste �ren. V�sttrafik, som �r ansvarar f�r planeringen av bland annt sp�rv�gstrafiken i staden, l�ter meddela att det hittills har talats om nya kollektivk�rf�lt och signalprioritering i korsningar.

F�rdjupade initiativ till k�penhamnsk l�ttbanering

Wed, 29 Aug 2007 04:00:00 +0200

En l�ttbana och nya ringv�gar �r av h�gsta prioritet, menar borgm�starna i 15 kranskommuner till K�penhamn.

En modern sp�rv�g finns sedan l�nge som en id� f�r att b�ttre knyta ihop K�penhamns f�rortskommuner med attraktiv kollektivtrafik, vilket ocks� skulle ge b�ttre total milj� och trafiks�kerhet. Den s k �l�ttbanan p� Ring 3� kan man s�ga �r en dansk motsvarighet till Tv�rbanan i Stockholm.

Den t�nka banan har nu p� nytt aktualiserats som en del i ett debattinl�gg, signerat kommunernas politiska ledare. Den hittills aktuella st�ckningen, Lyngby-Herlev-Glostrup-Ish�j, har dessutom kompletterats av en andra st�ckning, Glostrup-Br�ndby-Aved�re-Amager. Debatt�rerna trycker ocks� p� behovet av mer v�gar i Hovedstadsregionen, bland annat en �Ring 5�(!)

Detta f�r dock mothugg. Intresseorganisationen R�det for B�redygtig Trafik (R�det f�r h�llbar trafik) menar att det �r �gammaldags att l�sa tr�ngselproblem med �nnu mer asfalt� och uppmanar att slopa v�gid�erna till f�rm�n f�r �nnu mer kollektivtrafik och tr�ngselavgifter. Man h�nvisar till uppsatta m�l om minskade koldioxidutsl�pp fr�n transportsektorn, som naturligtvis blir sv�rare att n� om v�gtrafiken till�ts expandera �nnu mer.

L�s artikeln i Berlingske Tidende: www.berlingske.dk/kobenhavn/artikel:aid=932852
Nyheten tas f�rst�s upp och kommenteras av Letbaner.dk: www.letbaner.dk

G�stspel fr�n Madrid i Stockholm

Tue, 28 Aug 2007 04:00:00 +0200

Denna vecka k�r en �toppmodern� sp�rvagn p� Djurg�rdslinjens sp�r i Stockholm. Det �r Svenska Sp�rv�gss�lsskapets Stockholmsavdelning som har l�nat in en Citadis-vagn fr�n Alstom f�r att visa huvudstadsborna och turisterna hur �progressiva st�der runt om i v�rlden� arbetar med modern vagnmateriel f�r att skapa h�llbar och attraktiv trafik i stadsmilj�.

Vid ett tillf�lle tidigare har moderna vagnar fr�n Bryssel l�nats in, och nu �r det allts� en vagn fr�n det nya sp�rv�gssystemet i den spanska huvudstaden Madrid som trafikerar str�ckan mellan Norrmalmstorg och Waldemarsudde, tillsammans med de vanliga museivagnarna.

Att detta sker just nu �r intressant eftersom fr�gan om Djurg�rdslinjens framtid �r h�gaktuell. Som L�tta sp�r tidigare ber�ttat kommer denna linje att moderniseras och f�rl�ngas, och trafikeras av nya vagnar i integrerad SL-trafik, enligt plan �r 2010. S� det vi nu ser kan ses som en liten f�rsmak av vad som komma skall.

F�r �vrigt �r Madrid en stad som fr�n 1972 till ganska nyligen inte fanns p� sp�rv�gskartan. Det var i maj i �r som sp�rv�gen �terkom till Madrid under namnet �metro ligero�, allts� �l�tt tunnelbana� eller �l�ttbana�. Systemet best�r av tre snabbsp�rv�gslinjer som matar till och kompletterar stadens stora tunnelbanen�t, och �r under fortsatt utveckling.

�verhuvudtaget �r spanjorerna pigga p� att bygga nya sp�rv�gar. F�rutom i Madrid s� har det i �r �ppnats nya sp�rv�gar eller light rail-system i Parla och Santa Cruz-La Laguna, vilka kompletterar den tidigare listan �ver landets state-of-the-art-system: Sevilla, Valencia, Alicante, Bilbao, Barcelona och V�lez-M�laga. Ytterligare ett antal st�der bygger eller planerar nya sp�rv�gar.

Utbyggnaderna finansieras till stor del av st�derna sj�lva, �ven om int�kter ocks� kommer fr�n f�rs�ljning av mark invid de nya sp�rv�garna.

Svenska sp�rv�gss�llskapet: www.ss.se
Sp�rv�gen i Madrid (spanska): www.melimadrid.com

Ny utbyggnadsfas f�r engelsk light rail tack vare TIF

Fri, 24 Aug 2007 04:00:00 +0200

L�tta sp�r kan rapportera att det ambiti�sa statliga trafikfinansieringsprogrammet TIF* nu ger ett h�gst konkret och synligt resultat p� en del h�ll i Storbritannien: mer sp�rv�gar.

I Manchester har man ett sp�rv�gsn�t, Metrolink, best�ende av tv� linjer, men som �r under kraftig utbyggnad, mycket tack vare detta program. I veckan lyftes en 50 ton tung v�gbro p� plats �ver sp�rv�gslinjen till Bury som en del i en upprustning med en budget p� 100 miljoner pund. Ut�ver planskildheter ing�r sp�rupprustning och upprustning av h�llplatser i ett linjen�t som i m�ngt och mycket bygger p� trafikering av stadens m�nga tidigare nedlagda j�rnv�gslinjer. (Det var ju h�r i Manchester som j�rnv�gens vagga stod f�r 180 �r sedan.)

Men ut�ver upprustningar av befintliga sp�r st�r det allts� ocks� nya linjer p� agendan. Beroende p� hur mycket pengar staden kan f� loss fr�n TIF-programmet, projekteras och planeras minst fyra nya f�rgreningar, med vilka n�tets totala l�ngd mer �n f�rdubblas.

Allt till det facila priset av tre miljarder pund (ca 40 miljarder svenska kronor). Det ing�r dock ocks� fler och l�ngre t�g p� j�rnv�garna, h�gkvalitativa busstr�k, infartsparkeringar (park and ride) samt infrastrukturen f�r tr�ngselavgifterna, i vad som beskrivs som "det st�rsta och mest l�ngtg�ende investeringspaketet i trafiksammanhang n�gonsin utanf�r London".

*TIF st�r f�r Transport Innovative Fund och �r ett s�rskilt statligt program d�r st�der och regioner f�r ans�ka om pengar s�rskilt f�r att, under f�ruts�ttning att tr�ngselavgifter pr�vas, l�sa trafikproblem med hj�lp av innovativa transportl�sningar som initialt kr�ver stora investeringar, t ex modern sp�rv�g. L�s mer i informationen fr�n brittiska transportdepartementet:
www.dft.gov.uk/pgr/regional/tif/execsummtifguideprogrammeentry

L�s mer:
Kollektivtrafiken i Manchester, GMPTE
Karta �ver systemet, med expansioner: pdf, 1.3 MB,
schematisk, pdf, 340 kB
Manchesters j�rnv�gs- och sp�rv�gshistoria p� lrta.org

Offentlig-privat samverkan f�r Djurg�rdslinjen

Fri, 10 Aug 2007 04:00:00 +0200

Som L�tta sp�r tidigare har rapporterat, har SL beslutat att bygga ut sp�rv�gen i Stockholms innerstad. Djurg�rdslinjen ska f�rl�ngas fr�n Norrmalmstorg till Centralen, och sp�rvagnstrafiken integreras i SL-trafiken.

Nu st�r det ocks� klart att SL v�ljer en s.k. OPS-l�sning f�r att finansiera och driva den framtida sp�rv�gen. I aff�rstidningarna annonserar SL f�r n�rvarande om en upphandling av en 15 �rs koncession f�r byggande, underh�ll och drift. S� ist�llet f�r att sj�lva st� f�r infrastruktur och fordon och sedan enbart upphandla trafiken, beg�r man allts� in offerter fr�n f�retag och konsortier f�r en st�rre paketl�sning.

OPS �r ganska ovanligt i svensk kollektivtrafik. Det finns bara ett exempel p� d�r metoden anv�nts tidigare � Arlandabanan. Denna j�rnv�g har byggts med hj�lp av ett privat f�retag som ocks� trafikerar med snabbt�get Arlanda Express mellan flygplatsen och Stockholms central. Biljettint�kterna r�cker f�r att producera en vinst. Man har ensamr�tt p� trafiken till 2040.

Sommarh�gtryck f�r malm�sp�r och danska l�ttbanor

Thu, 09 Aug 2007 04:00:00 +0200

Den p�g�ende sommaren har i de s�dra delarna av Skandinavien bjudit p� h�gtryck i ett avseende: Sp�rv�g diskuteras hett, i t ex Danmark och i Sk�ne.

I Malm� har debatten om sp�rv�g som en vitamininjektion till stadens kollektivtrafik �ter tagit fart, i samband med ett folkpartif�rslag om en tunnelbanelinje kombinerat med tr�ngselavgifter f�r biltrafiken. Allt under sommarens v�rsta nyhetstorka, i syfte att n� ut till fler kan man ana.

Reaktionerna l�t mycket riktigt inte v�nta p� sig. Christer Ljungberg, vd p� Trivector Traffic som driver projektet FODRAL, fick uttala sig som specialist f�r Sydsvenskan:

�Problemet �r att tunnelbanebyggen �r mycket dyra. Normalt sett brukar man inte rekommendera tunnelbanor f�r st�der med mindre �n 1 miljon inv�nare. Kostnaden blir helt enkelt f�r stor.�

Debatten har nu lett till att sp�rv�g diskuteras som ett mer realistiskt alternativ. Mest beror detta dock kanske p� att Malm� stad t�nker l�ta genomf�ra en kollektivtrafikutredning, med fokus p� sp�rv�g, vilket L�tta sp�r tidigare rapporterat om. Tunnelbana � eller mellanformen premetro � ses i detta sammanhang som en m�jlig l�sning f�r framtiden om Malm� v�xer �nnu mer fram�ver.

I Danmark rapporterar v�r systersida letbaner.dk att l�tt sp�rtrafik f�tt f�rnyad aktualitet, inte bara i K�penhamn och �rhus, d�r intresset tidigare varit stort, utan �ven t ex i Odense och �lborg.

Projektet med letbane p� Ring 3, d v s en tv�rbana i Stork�penhamns utkanter, har f�tt f�rnyad skjuts sedan den nya Region Hovedstaden har tagit �ver ansvaret f�r infrastrukturfr�gor. Man hoppas nu kunna finansiera den nya snabbsp�rv�gen genom en finansieringsl�sning i samverkan mellan kommunerna och regionen. N�gon OPS-l�sning liknande den k�penhamnska metrons verkar inte vara aktuell d� regionen inte r�knar med statens positiva st�d i denna fr�ga.

L�s mer:
Sydsvenskans artikel om t-banef�rslaget i Malm�
Sydsvenskans artikel om reaktionerna p� t-banef�rslaget
Letbaner.dk

Rapport fr�n Marseille och Nice

Tue, 03 Jul 2007 04:00:00 +0200

Idag vankas det festligheter i franska Marseille, eftersom sp�rv�gen nyinvigs. Och i Nice firade man i l�rdags det faktum att sista r�lsbiten p� f�rsta sp�rv�gslinjen blivit lagd.

I morgon kommer sp�rvagnar �terigen att vara i full drift i Frankrikes tredje st�rsta stad � hamnstaden Marseille vid franska medelhavskusten. Idag �r det stor galainvigning med prova-p�-turer samt gyckel och jippon vid de nya stationerna.

Som i s� m�nga andra franska st�der satsar man i Marseille p� en rej�l stadsf�rnyelse, i vilken moderna vagnar �r en sj�lvklarhet. F�r Marseilles del har man valt vagnar, levererade av Bombardier, som knyter an till stadens maritima tradition � vagnfronten liknar en fartygsst�v. Vad som skiljer Marseille fr�n m�nga av de andra st�derna med ny sp�rv�g �r att Marseille aldrig lade ner sitt sp�rv�gsn�t helt under 60- och 70-talen, utan en linje levde vidare, dock inte som n�gon essentiell del i kollektivtrafiken. Ist�llet tog en tunnelbana med tv� linjer �ver rollen som stommen i kollektivtrafiken i stadens centrum.

Senare t�nkte man dock om, och ist�llet f�r att f�r gott l�gga ner den kvarvarande sp�rv�gsstumpen st�ngde man den bara tillf�lligt 2004, f�r att ist�llet bygga om och bygga ut sp�rv�gen. Och nu tre �r och 468 miljoner euro senare har sp�rv�gen allts� nypremi�r. Linjerna T1 och T2 utg�r tillsammans ett linjen�t p� 11,2 km och trafiken f�r som b�st fyraminutersfrekvens. Framtida f�rl�ngningar �r planerade av sp�rv�gen, liksom av tunnelbanan.

Sp�rv�gen i rivierans Nice �r under byggnad ett tag till. Invigning av f�rsta etappen, linje T1 med sina knappt 9 km, blir n�gon g�ng till h�sten. F�r n�rvarande genomf�rs kampanjer om hur man som fordonsf�rare eller fotg�ngare p�verkas av trafikformen, som inte har funnits i staden sedan 1953. Kampanjerna bedrivs bland annat p� Internet � se t ex l�nk nummer fem nedan!

Om sp�rv�gen i Marseille:
www.marseille.fr/vdm/cms/accueil/pid/2862
www.le-tram.fr
www.metro-tramway-marseille.com

Om sp�rv�gen i Nice:
nice.fr/mairie_nice_77.html
www.agglo-nice.fr/breve_bien_vivre_avec_le_tramway.htm
www.tramway-nice.org

Regional OPS-finansierad sp�rv�g i drift p� Teneriffa

Tue, 03 Jul 2007 04:00:00 +0200

Den nya sp�rv�gen har nu varit i drift i en m�nad och en dag, mellan de tv� n�rbel�gna st�derna Santa Cruz och La Laguna, p� kanarie�n Teneriffa. Driften verkar g� utan problem p� den 12,5 km l�nga linjen, som har 21 h�llplatsstopp med en g�ngtid mellan �ndstationerna p� 37 minuter.

Det som g�r detta system v�rt att notera �r tv� saker. F�r det f�rsta har infrastrukturen byggs genom en OPS-l�sning (offentlig-privat samverkan). F�r det andra �r det inte bara en lokal sp�rv�g f�r en stad, utan en regional s�dan (�Intercity Tranv�a�) f�r tv� st�der i en integrerad region p� norra Teneriffa. P� sin v�g passerar linjen viktiga m�lpunkter s�som tv� sjukhus, ett universitetsomr�de - och ett naturhistoriskt museum.

Dessutom har tiden f�r realiserandet varit kort. Sju �rs planering och tre �rs byggnation �r till �nda, och d�rmed �r bana och fordon s� modernt h�gteknologiska som det �verhuvudtaget �r m�jligt. Det kanske kan beh�vas f�r att locka �ver bilister i ett av v�rldens bilt�taste omr�den!

Ett m�lande reportage st�r n�ttidningen Tenerife News f�r. Under den rakt �versatta rubriken �Det stora f�rgglada hoppet � nya sp�rv�gar pekar ut v�gen mot Teneriffas framtida kollektiva trafikframtid� beskrivs invigningens karnevalsst�mning, en hoppfull f�rv�ntan om minskade bilk�er och b�ttre luft � och framtida utvidgningar av sp�rv�gssystemet. Kanske �r detta b�rjan till en ny framtid f�r Teneriffa, menar skribenten och �nskar sig avslutningsvis en j�rnv�g att i framtiden f�rbinda turist�ns norra och s�dra delar.

Det m�lande reportaget:
www.tenerifenews.com/cms/front_content.php?client=1?lang=1&idcat=29&idart=6294

"Pre-sp�rv�g" i KLIMP-ans�kan fr�n Helsingborg

Mon, 02 Jul 2007 04:00:00 +0200

Nu trappar Helsingborgs kommun upp anstr�ngningarna f�r att p�b�rja den sedan l�nge planerade snabbsp�rv�gen mellan Helsingborg och H�gan�s.

Tillsammans med satsningar f�r �kad cykling �r en "pre-sp�rv�g", som man kallar det, huvudinriktningen en ny ans�kan till statens klimatinvesteringsprogram, KLIMP. Pre-sp�rv�g ben�mner man den asfalterade bana som bara bussar i en mellanperiod ska trafikera, p� en str�cka i det mycket tunga busstr�ket mellan H�gan�s och Helsingborg. F�rebilden finns i Lund, d�r den s� kallade Lundal�nken trafikeras med buss mellan stadens centrala delar och universitets- och Brunnsh�gsomr�det.

Arbetsgruppen som jobbar med ans�kan i Helsingborg t�nker sig en bussbana fr�n Maria station, utmed Pilshultsv�gen, f�rbi Gamla Kungshult och ut till v�g 111, d�r bussen mot H�gan�s g�r idag. Genom en ny planskild korsning med j�rnv�gen vid Maria station, skulle bussarna �ven kunna forts�tta s�derut, mot centrum. Planskildheten �r den enskilt dyraste posten i projektet, som i sin helhet ber�knas kosta 100 miljoner kronor.

Med denna pre-sp�rv�g kommer marken, som senare skulle beh�vas till en snabbsp�rv�g, mutas in i ett tidigt skede. Detta �r en av huvudanledningarna till att bussbanan �r intressant. Naturligtvis �r det ocks� viktigt att str�ket trafikeras av s� m�nga busspendlare redan idag, och att de direkta nyttorna d�rmed blir stora.

Sp�rv�g till Stockholms central 2010

Fri, 29 Jun 2007 04:00:00 +0200

Som L�tta sp�r kunde rapportera om redan den 26 april, p�g�r det intensiva diskussioner i Stockholm, f�r att f� till st�nd nya sp�rv�gar i innerstaden.

Nu har SL tagit beslutet som inneb�r att Djurg�rdslinjen, som idag �r en renodlad museisp�rv�g, ska f�rl�ngas till Centralstationen och bli en integrerad del av SL-trafiken. Styrelsen gav den 19 juni i uppdrag �t SL att genomf�ra f�rl�ngningen mellan Norrmalmstorg och Centralen via Klarabergsgatan, med m�l att trafiken ska vara ig�ng �r 2010.

SL besl�t ocks� att k�pa in nya vagnar till trafiken. Detta efter att ha konstaterat att de moderna vagnar som idag anv�nds till sp�rv�gstrafik, exempelvis p� Tv�rbanan, inte �r anpassade till drift i innerstaden. De vagnar som anv�nds, A32, klarar inte de sn�va sv�ngarna.

Kanske kan de nya sp�rvagnarna ist�llet f� en ny, i�gonenfallande design, som i Frankrike, d�r varje stad med ny sp�rv�g tycks v�lja sin egen unika utformning � fartygsdesign i Marseille, champagneglas i Reims, o.s.v. Man kan bara spekulera i vad en s�dan positionering skulle inneb�ra f�r Djurg�rdslinjen. En design med drag av regalskeppet Wasa?

En grupp studenter vid Designh�gskolan i Ume� har jobbat med denna fr�gest�llning p� allvar. I DN den 5 juni kunde man l�sa och f� se fotomontage p� hur �arkitektritade� sp�rv�gar skulle kunna se ut i Stockholms innerstad.

SL:s pressmeddelande hittar du h�r: www.sl.se/Templates/Article.aspx?id=5396
L�nk till DN:s reportage �Nya sp�rvagnar f�r�ndrar stadsbilden�: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=657803

Sk�nska kommuner vill starta bolag f�r att finansiera sp�r

Thu, 21 Jun 2007 04:00:00 +0200

Kommunstyrelsernas arbetsutskott i Staffanstorp och Lund har b�da st�llt sig bakom f�rslaget att starta ett bolag f�r att f� ig�ng byggandet av den regionala j�rnv�gen Simrishamnsbanan, mellan Malm� och Dalby.

Tidigare har uppstart av detta j�rnv�gsprojekt funnits med i Banverkets framtidsplan f�r investeringar 2004-2015, men det har fallit bort i den nyligen gjorda revideringen, som verket i dagarna �verl�mnade till regeringen. N�got som kommunerna inte �r s�rskilt n�jda med.

Kommunerna Staffanstorp och Lund har tagit fram ett id�uppl�gg f�r offentlig och privat samverkan kring byggandet av f�rsta etappen av Simrishamnbanan. F�rslaget inneb�r att exploateringar l�ngs med j�rnv�gen, som ju kommer att dra nytta av den framtida t�gtrafiken, ska bidra med en del av finansieringen.

Simrishamnsbanebolaget har l�nat sitt id�uppl�gg fr�n andra sidan �resund, d�r K�penhamnsmetron har byggts av ett bolag som bygger b�de Metron och exploaterar omr�dena utefter j�rnv�gen. Int�kterna fr�n markv�rdesstegringen som uppst�r n�r metron byggs l�gger bolaget tillbaka till drift och underh�ll av metron.

"Vi kommer nu att g�ra allt f�r att �vertyga departementet om att v�r id� �r g�ngbar. N�r vi i mars deltog i ett m�te p� N�ringsdepartementet om offentlig�privat samverkan fick v�r id� h�gsta betyg av departementssekreteraren�, s�ger G�ran Berggren, strategisk planeringschef i Staffanstorps kommun.

L�tta sp�r anar att engagemanget kan vara utt�nkt som en del i en st�rre strategi, eftersom b�da kommunerna n�r tankar om l�tt sp�rtrafik - eller "stadsbana" - f�r att ansluta Lunds stad till just Simrishamnsbanan i de b�da stationsorterna Staffanstorp och Dalby. Markv�rdesstegring �r en finansieringsm�jlighet som naturligvis kan anv�ndas �ven vid sp�rv�gssatsningar och liknande l�sningar.

Den nuvarande regeringens har ocks� �ppnat f�r s�dana s k OPS-l�sningar, men d� fr�mst f�r v�gprojekt. Kanske beh�ver dessa m�jligheter studeras mer ing�ende �ven f�r sp�rtrafik?

Om Simrishamnsbanan: simrishamnsbanan.com

Kombibanens m�jligheter utredda av Jernbaneverket

Tue, 19 Jun 2007 04:00:00 +0200

Norska motsvarigheten till Banverket � Jernbaneverket � har idag sl�ppt en rapport i vilken m�jligheterna utreds att anv�nda delar av j�rnv�gsn�tet till s k kombibanedrift, det vill s�ga duosp�rv�g eller TramTrain. Det �r str�ckningar p� Hovedbanen, i Osloregionen, samt p� J�rbanen, mellan Stavanger och Egersund, som har analyserats.

Den sistn�mnda str�ckningen �r h�gst intressant �ven f�r svenska akt�rer. Detta eftersom ett projekt f�r att f� till st�nd sp�rburen n�rtrafik i Stavanger och Sandnes kommuner (vilket f�ruts�tter duosp�rv�gsdrift p� en del av den aktuella banan) f�r bara ett par veckor sedan uts�gs som referensprojekt p� seminariet i det svenska forskningsprojektet FODRAL.

Slutsatserna i Jernbaneverkets utredning �r att det finns kapacitet tillg�nglig f�r att anv�nda Hovedbanen och J�rbanen till duosp�rv�gsdrift, med f�rbeh�llet att det inte �r m�jligt att blanda sp�rvagnar med annan t�gtrafik p� avsnittet n�rmast Oslo centralstation. Ist�llet f�r att trafikera denna delen av Hovedbanen s� rekommenderas drift p� gatusp�r i centrala Oslo. Vidare har det i utredningen inte ing�tt n�gra marknads- eller ekonomiska analyser, och man har heller inte f�rdjupat sig i fr�gor om vem som ska ansvara f�r driften. Ytterligare analyser �r d�rf�r att v�nta i samarbete med de lokala och regionala trafikmyndigheterna.

Vi har utredningen! L�s den h�r!
L�nk till Jernbaneverkets infosida om utredningen: www.jernbaneverket.no/prosjekter/Utredninger/article.jhtml?articleID=1741963

FODRAL �r ig�ng p� allvar

Thu, 14 Jun 2007 04:00:00 +0200

Projektet som ska unders�ka och f�resl� organisationsstruktur och finansieringsformer f�r regional l�tt sp�rtrafik har nu startats p� allvar hos trafikkonsultf�retaget Trivector Traffic och ber�rda intressenter. Den 31 maj h�ll man ett startseminarium p� Grand Hotel i Lund, d�r projektet presenterades f�r en referensgrupp best�ende av kommunala, regionala och statliga akt�rer fr�n olika delar av Skandinavien.

Minnesanteckningar fr�n seminariet, tillsammans med de powerpoint-presentationer som visades av f�redragsh�llarna, finns nu tillg�ngliga p� FODRAL-sidan.

Thomas Lange var moderator under halvdagen i Lund: �Jag upplevde det som en mycket bra start p� projektet, och framf�rallt var det roligt med det gedigna engagemang som deltagarna visade prov p�.�

Seminariedeltagarna fick sj�lva bidra med problemst�llningar och f�rslag till l�sningar att utreda inom FODRAL. Det var m�nga olika bra synpunkter som ventilerades, och utredarna p� Trivector kommer tillsammans med Thomas Lange nu att utg� fr�n det material som skapades under denna �workshop�. Att ta vara p� utl�ndska erfarenheter kommer studierna ocks� att omfatta.

�Ett antal case med utvidgningar av och nyanl�ggning av l�tta sp�rsystem i Sverige kommer i forts�ttningen att utg�ra studieobjekt�, f�rklarar Daniel Svanfelt, projektledare p� Trivector. �Dessa kommer vi att kunna anv�nda som verklighetsn�ra exempel genom hela projektet. De kommer dessutom att j�mf�ras med ett intressant norskt referensprojekt, som handlar om att inf�ra duosp�rv�g (kombibane) i Stavangerregionen. Liknande organisatoriska fr�gor utreds d�r f�r n�rvarande.�

Alla intresserade kommer naturligtvis att kunna f�lja aktiviteterna i projektet h�r p� L�tta sp�r och p� FODRAL-sidan.

Ny rapport om l�tt sp�rtrafik i Sk�ne presenterad

Tue, 05 Jun 2007 04:00:00 +0200

I s�v�l helt�ckande riksmedia som i sk�netidningar har man kunnat erfara en hel del om den utredningsrapport om l�tt sp�rtrafik i Sk�ne som nyligen offentliggjorts.

L�tta sp�r konstaterar att det antagligen �r f�rsta g�ngen som kommunala, regionala och statliga akt�rer har g�tt samman f�r att g�ra denna typ av helt�ckande inventering i denna del av landet.

"I Lunds kommun, som har varit en av initiativtagarna f�r den h�r studien, har l�tt sp�rtrafik l�nge r�knats som en kommande realitet vid all planering", s�ger Christian Ryd�n, trafikingenj�r p� Stadsbyggnadskontoret. "Den h�r studien visar att det inte bara finns ett lokalt intresse och marknadsm�ssig potential i Lund f�r en mellanform mellan buss och t�g. Intressanta och viktiga planer och id�er spirar p� m�nga h�ll i Sk�ne".

Det �r dock inte alla id�er som bed�ms som h�gprioriterade i den f�rska rapporten. Sp�rv�gstankar p� olika platser och i str�k har utv�rderats efter ett antal kriterier, bland annat regional utveckling, tr�ngsel, ekonomi och milj�. Det har visat sig vara b�st att f�rst inrikta sig p� lokala sp�rv�gsn�t i Sk�nes tre st�rsta st�der - Malm�, Lund och Helsingborg. Tv� regionala str�k hamnar dock j�msides i prioriteringen: Lund-Dalby respektive Helsingborg-H�gan�s. �vriga str�k kan vara utvecklingsbara, men f�rst p� l�ngre sikt.

Fr�n H�gan�s kommun v�lkomnar man rapporten. "Det m�ste finnas en aktiv strategi fr�n kommunens sida annars f�r vi inga levande samh�llen", s�ger Per Staffan Johansson (kd) i kommunstyrelsen i Helsingborgs Dagblad och pekar p� vikten av att arbeta gemensamt p� kommunal och regional niv� mot en gemensam vision om ett "Light Rail-system", som man kallar det.

L�s mer:
Rapporten "L�tt sp�r trafik i Sk�ne - en inledande studie"
Lunds kommuns pressmeddelande

Klart f�r metroring i K�penhamn

Tue, 05 Jun 2007 04:00:00 +0200

Den 1 juni stod det klart att K�penhamn f�r sin s� kallade cityring - en ny metrolinje som g�r i en gummibandsformad ring genom centrala K�penhamn och Frederiksberg.

Genom att Folketinget godk�nt danska statens bidrag till finansieringen genom att K�benhavns Havn A/S g�r in i metrof�retaget och bidrar med 4 miljarder DKK fr�n markf�rs�ljning. Sedan tidigare st�r det klart att K�benhavns kommune och Frederiksbergs kommune bidrar med vardera 4,8 miljarder respektive 800 miljoner.

Resterande 5,4 miljarder ber�knas int�kterna fr�n biljettf�rs�ljning t�cka. Den ber�knade totala kostnaden p� 15 miljarder DKK (en miljard per kilometer) �r fortfarande h�gst os�ker, och �ven biljettint�kterna �r os�kra eftersom prognoserna f�r resandet, �ven p� sistone, har varierat mycket. Fr�n politiskt h�ll har tvivlen f�r den sakens skull dock inte kastat sin skugga �ver megaprojektet.

Under tiden kan k�penhamnarna gl�djas �t, att etapp 3 av metroutbyggnaden - grenen mot flygplatsen Kastrup - blir klar tidigare �n f�rv�ntat. Den 28 september �r nu invigningsdatum satt till.

Mer om metroplanerna finns p� K�penhamnsmetrons webbplats: www.m.dk
Artikel i TV2-nyhederne: nyhederne.tv2.dk/article.php/id-7136552.html

Sp�rv�gen i Parla �r en verklighet

Fri, 25 May 2007 04:00:00 +0200

Sedan ett par veckor �r den ambit�sa planen att f�rse inv�narna i Madridf�rorten Parla med en helt ny sp�rv�gslinje realiserad. Linjen �r ca 12 km l�ng, har 16 h�llplatser i snitt var 500:e meter.

Den fungerar som en stadssp�rv�g men torde mest attrahera regionala resen�rer eftersom det uttalade syftet med sp�rv�gen �r att mata till stadens j�rnv�gsstation. Arbetspendlingen �r n�mligen omfattande fr�n denna stad med 100 000 inv�nare.

Mer finns att l�sa p� stadens webbplats.

I Nederl�nderna g�r man fr�n tunga till l�tta sp�r

Mon, 21 May 2007 04:00:00 +0200

Ett f�rslag om att konvertera stora delar av det nederl�ndska regionala j�rnv�gsn�tet till regionala sp�rv�gar verkar falla i god jord.

"S�rskilt n�r regionala j�rnv�gar t�cker in urbaniserade omr�den har det visat sig vara mycket lovande att omvandla dem till sp�rv�gar", s�ger stadsplaneraren Rob van der Bijl p� det holl�ndska f�retaget RVDB/Lightrail.nl.

Id�erna om omvandling till sp�rv�g var en b�rande tanke i det vinnande utredningsanbud som f�retaget tillsammans med ingenj�rsfirman ARCADIS l�mnade in till den nederl�ndska infrastrukturh�llaren ProRail.

De hittillsvarande erfarenheterna av "vertramming" som f�reteelsen har kommit att kallas p� holl�ndska, �r goda. De erfarenheter man har samlat fr�n exempelvis pilotprojektet Alphen-Gouda, lovar konsortiet nu att utveckla n�r de ska titta p� kollektivtrafiken p� fler banor.

L�tta sp�r f�ljer den nederl�ndska "vertrammingen" med stort intresse.

Mer info:
http://www.xs4all.nl/~rajvdb/lra/ (engelska)
http://www.lightrail.nl/pages-gen/ProRailPrijsvraag.htm (nederl�ndska)

Varaktigt intresse f�r sp�rv�gar i Stockholm

Thu, 26 Apr 2007 04:00:00 +0200

Man har i veckan kunnat l�sa i DN om de senaste turerna kring sp�rv�gar i Stockholmsomr�det.

Det har l�nge pratats om en f�rl�ngning av Djurg�rdslinjen, som idag g�r mellan Waldemarsudde och Norrmalmstorg, genom city till Centralstationen. En linje som st�ndigt �kar i popularitet bland lokalbefolkning och turister. Och nu bifalls en s�dan utbyggnad, eller �tminstone en teknisk utredning av en utbyggnad, ocks� av SL:s styrelse. Det finns dock problem som �r sv�ra att l�sa, menar Stockholms stadsbyggnads- och trafikborgarr�d Mikael S�derlund, och pekar i ett genm�le i DN p� den sv�ra trafiksituationen till exempel l�ngs Hamngatan.

SL trycker ocks� p� f�r mer sp�rv�g i stadens ytteromr�den. Det �r heta diskussioner, och ocks� f�rhandlingar kan man anta, om Tv�rbanans f�rl�ngning fr�n Alvik �ver Bromma flygplats mot Sundbyberg och Solna, som ber�knas locka 100 000 nya resen�rer dagligen. Man menar att detta projekt kommer att tilldelas �fullt stadsbidrag�, och SL-styrelsen f�ruts�tter vidare att n�ringslivet deltar i finansieringen.

Sp�rv�g anses av n�gra till och med som ofr�nkomlig i Stockholmstrafiken. Ann-Kari Edenius, kommunikationsdirekt�r p� Alstom, en sp�rvagnstillverkare, menar: �Vi �r helt s�kra p� att det kommer sp�rvagnar till Stockholm. Fr�gan �r bara n�r�. D� bortser hon visserligen fr�n att Tv�rbanan och Djurg�rdslinjen redan finns, men man kan anta att det �r ett utbyggt n�t i Stockholms innerstad som Alstom vill se sina vagnar trafikera. Och detta har som s�kert m�nga k�nner till diskuterats l�nge under namn som till exempel �citysp�r� och liknande. Intresset verkar allts� fortsatt vara p� topp i huvudstaden.

Sp�rv�gar som r�stmagneter i Spanien

Tue, 24 Apr 2007 04:00:00 +0200

Den 27 maj 2007 �r det regionalval i Spanien. M�nga politiker har g�tt till val p� att st�rka kollektivtrafiken. I Madrid har det sedan f�rra valet f�r fyra �r sedan byggts 30 km sp�rv�g p� tre linjer, 50 km tunnelbana och 4 nya bytespunkter mellan regional busstrafik och tunnelbanan. Den f�rsta nya sp�rv�gen i Madrid �ppnar den 11 maj � d v s precis f�re valet.

I staden Parla s�der om Madrid b�rjade man med en id�studie v�ren 2004 om en sp�rv�g i staden med ca 100 000 inv�nare. V�ren 2005 hade man upphandlingsunderlaget framme och i augusti 2005 skrevs kontrakt med leverant�rerna. I maj 2007 invigs sp�rv�gen. Det har allts� g�tt 3 �r fr�n id� till invigning. Sp�rv�gen �r 9,0 km l�ng och har 9 sp�rvagnar av samma typ som Madrid. Anledningen till att sp�rvagnarna �r av samma typ �r att det annars inte hade varit m�jligt att f� leverans med s� kort varsel.

�ven p� Teneriffa �r det lokala val och �ven d�r kommer sp�rv�gen mellan La Laguna och Santa Cruz att invigas f�re valet. De senaste uppgifterna �r att de flerf�rgade vagnarna ska b�rja rulla med resen�rer den 5 maj.

Malm� vill utreda sp�rv�g

Thu, 19 Apr 2007 04:00:00 +0200

Den sittande politiska majoriteten i Malm� har nu best�mt sig: En utredning ska g�ras av om sp�rv�g kan vara n�got f�r Malm�. Motivet till utredningen s�gs vara Malm�s h�ga tillv�xt, sett b�de till befolkning och bebyggelse. Om kapaciteten ska r�cka i kollektivtrafiken framtiden � enkelt uttryckt om alla som i framtiden vill �ka ska kunna �ka � kr�vs att man b�rjar planera f�r ett kollektivtrafiksystem som p� ett effektivare s�tt �n idag kan transportera fler personer.

Man kan dessutom konstatera att utredningen ligger r�tt i tiden, med tanke p� de larm som varit den senaste tiden om h�lsov�dliga f�roreningar i malm�luften kring de stora trafiklederna, och dessutom i klimatfr�gan. Elektriskt driven sp�rtrafik skulle d�rf�r kunna vara ett s�tt att minska utsl�ppen fr�n malm�trafiken. Samtidigt kan biltrafiken minskas eftersom bilister enklare tycks kunna v�lja sp�rvagn �n buss. Andra aspekter att lyfta fram i ljuset �r kostnaderna, markexploateringsfr�gorna och stadsmilj�n.

Det blir sv�rt att klara att finansiera en utbyggnad av ett sp�rv�gsn�t genom den kommunala budgeten. Projektet FODRAL kan kanske d�rf�r vara av intresse f�r att utr�na andra m�jligheter att helt eller delvis finansiera ett s�dant bygge! En annan m�jlighet man vill titta p� �r att k�ra sp�rvagnar p� redan befintliga sp�r. Som en m�jlig l�sning pekar man ut Kontinentalbanan, vilket skulle m�jligg�ras n�r �resundstrafiken och P�gat�gen flyttas �ver till Citytunneln.

Utredningen ska vara klar h�sten 2008. Fr�gan bereds f�r n�rvarande i Malm� stads f�rvaltningar. Man anger tidigast 2011 som m�jligt start�r f�r lokal sp�rtrafik i staden.

Sp�rv�gsboomen i Frankrike forts�tter

Wed, 18 Apr 2007 04:00:00 +0200

Senast i raden bland de nya franska sp�rv�gsst�derna �r nu Mulhouse, som ligger i �stra Frankrike, helt n�ra gr�nsen mot Tyskland och Schweiz. Staden firar nu snart sitt ett�rsjubileum av sp�rv�gen. Planer finns p� att utveckla trafiken, bland annat med TramTrain-trafik till den n�raliggande Thurdalen.

Mulhouse �r d�rmed lagd till listan �ver franska sp�rv�gssystem: Grenoble, Paris, Orl�ans, Lyon, Rouen, Bordeaux, Montpellier, St Etienne, Lille, Nantes, Valenciennes, och Strasbourg. N�st p� tur st�r Nice, som f�rv�ntas �ppna i sommar, och d�refter kommer Le Mans, Marseille, Reims, Toulon och Toulouse.

Finns det f�ruts�ttningar f�r svensk regional sp�rtrafik?

Thu, 15 Feb 2007 04:00:00 +0100

Intresset f�r l�tt regional sp�rtrafik har �kat markant i stora delar av Sverige. F�r n�rvarande �r lokala sp�rv�gar ett helt kommunalt intresse, �ven om man kan f� statsbidrag f�r att bygga dem. Regional l�tt sp�rtrafik finns idag enbart i Storstockholm, och d� i begr�nsad omfattning.

M�nga kommuner och l�nshuvudm�n har l�nge utrett och skissat linjen�t f�r denna typ av kollektivtrafik. En viktig fr�ga �r hur man ska kunna finansiera och driva infrastrukturen. Vilka t�nkbara och effektiva driftsformer, �gandestrukturer och finansieringsm�jligheter st�r till buds?

Detta kommer Trivector Traffic att belysa i ett nytt och VINNOVA-st�tt projekt, som ocks� kommer att ta upp hur man i utlandet finansierar och driver denna typ av anl�ggningar, till exempel i Tyskland och Frankrike, d�r liknande kollektivtrafik funnits l�nge. Vi kommer �ven att snegla p� v�ra nordiska grannl�nder, som befinner sig i en liknande planeringsfas och brottas med i stort sett samma organisatoriska problem.

Forskningsprojektet ben�mns FODRAL (organisation f�r Finansiering Och DRift Av L�tt sp�rtrafik i Sverige), och det kommer att bedrivas under tv� �r i samarbete med intresserade kommuner och l�nstrafikbolag, t ex Sk�netrafiken och SL, samt regionala och statliga f�retr�dare.

Erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning kommer att ske via tre kanaler: elektroniska nyhetsbrev, seminarier och en webbplats. Den �syftade webbplatsen �r just denna. Mer om projektet FODRAL kan du l�sa om genom att klicka p� projektets logotyp, h�r till h�ger.